Biologi 2 (Uppdrag 2)

biology

Fråga 1

 

Beskriv nedbrytningen av protein, kolhydrater och fett under matspjälkningen.

Matspjälkningen består av olika delar som tillsammans bildar ett system för att utvinna aminosyror, fettsyror samt glykos som sedan används eller ombildas av olika organ och celler.
Exempelvis Glykos à Glykolysen à Pyrodruvsyra som sedan tar plats i andningskedjan och citronsyracykeln. Ämnesomsättningen har till uppgift att bryta ner de organiska ämnen vi tar (mat och dryck) för att vi ska erhålla energi för att exempelvis vår muskelvävnad ska upprätthålla sin funktion men även för att bygga upp kroppsegna molekyler i cellerna samt för att utvinna viktiga ämnen som är livsviktiga för vår kropp (aminosyror, fettsyror, vitaminer och mineraler).

För att detta ska vara möjligt så måste flera olika organ samarbeta för att bryta ner de organiska ämnen vi tar som oftast är makromolekyler. Jämför vi vårt födointag med exempelvis prokaryota bakterier så förstår vi att deras matspjälkning startar redan utanför dess egen cell då den avger ett speciellt enzym till omgivningen som har till uppgift att sönderdela makromolekylerna till mindre för ett enklare intag. Dock har exempelvis däggdjur inte den möjligheten, vi har däremot ett mer avancerat system. Vi vet även att matspjälkningen är annorlunda beroende på vilken föda vi äter. Om kosten består av endast vegetabiliska ämnen (herbivorer) fungerar systemet lite annorlunda för att ha möjlighet att utvinna så mycket som möjligt ifrån stärkelse. Ser vi till karnivorer så gäller något annat, exempelvis utformning av käke och tänder samt även omnivorer som hamnar mitt emellan.

Men i överlag har de samma uppgift och därav liknande funktion och startar exempelvis med att man bara känner doft av mat. Ibland när detta sker kan man känna att det börjar ”svida” lite i våra spottkörtlar vilket då indikerar på att vi börjat tillverka saliv. Saliv har olika funktioner och innehåller enzymet amylas som är bakteriedödande och bryter ner bland annat stärkelse vid direkt kontakt. Så redan vid syn eller doft (eller till och med minne) så förbereder sig kroppen för att spjälka maten.

När man tagit den första tuggan så startar den egentliga matspjälkningen. Amylas får kontakt och bryter ner maten samt dödar skadliga bakterier. Men även våra tänder utför ett mekaniskt arbete här genom att tugga maten till mindre delar för att förenkla spjälkningen lite längre ner i kedjan. Så redan i munhålan så sker en kemisk nedbrytning samt en mekanisk nedbrytning. När de organiska ämnena tuggats tillräckligt för att svälja så förflyttas det till svalgen där nervsystemet startar en sväljningsreflex där även tunga är inblandad för att föra maten ner för matstrupen.

Matstrupen har olika uppgifter beroende på situation men i överlag är det en passage som reglerar intaget av födointag samtidigt som luftintag. När vi sväljer mat så fälls struplocket ned för att förhindra att föda hamnar i luftvägarna, detta sker automatiskt. Men matstrupen kontrollerar även rörelsen av maten samt bearbetar den nedåt mot matsäcken så att de inte fastnar. Men den kan även via sina sfinktrar säkerställa att mat inte kommer upp via luftstrupen. Därav så kan man anta att matstrupen inte har en aktiv del i att bryta ned kolhydrater till minde molekyler dock så är den delaktig i att transportera kolhydraterna samt förhindra att de kommer i kontakt med luftvägarna.

Väl förbi matstrupen når kolhydraterna matsäcken där de bearbetas mellan 2- 6 timmar genom bland annat mekaniska krafter. Matsäcken knådar om maten gång på gång för att bryta ner den ännu mer. Omgivningen i magsäcken är sur och har ett pH på 2 och det är även här den kemisk nedbrytning tar huvudscen. Via de epitelceller vi har så bildas magsaft som består av bland annat slem, saltsyra och pepsin. I och med den låga pH nivån så har enzymet pepsin möjlighet att ”angripa” och spjälka proteiner till aminosyror så att kroppens olika celler har möjlighet att bygga upp sitt egna protein som är kodat med deras egna personliga MRNA. Här har den sura miljön även inverkan på inkräktare, exempelvis skadliga bakterier då de inte klarar av att leva i sura miljöer. Saltsyran har till viss del samma uppgift, att via kemisk väg bryta bindningar mellan proteinerna. I och med att pepsin och saltsyra är frätande och/eller skadliga för macksäcken så skyddar sig magsäcken från dessa via det slem som läggs utanpå magsäckens insida, utan detta riskerar man att ”bränna” eller fräta en del av magsäcken vilket leder till magsår.

Efter 2-6 timmar av knådning och nedbrytning går födan vidare till tunntarmen vilket per definition är den längsta delen av tarmsystemet som är på ca sex meter. Tunntarmens inledande del som brukar vara mellan 20 till 30 centimeter lång kallas för tolvfingertarmen som samspelar med bland annat levern. Bland leverns många uppgifter så ingår utsöndringen av galla som i sig innehåller bilirubin som består av rester ifrån nedbrytningen av röda blodkroppar samt gallsalter som fördelar olika fetter ifrån varandra. Även bukspottkörteln är delaktig här och tillför bukspott för att hjälpa till att neutralisera och bryta ned födan ännu mer då den i tunntarmen ska tas upp.

Tunntarmen har en speciell uppbyggnad då den är veckad upp och ner och för att föra maten igenom den 6 meter långa tunneln via att muskler i tarmväggen drar sig samman (persitaltik). Det tar ca tre till fem timmar för födan att passera tunntarmen vilket är viktigt då vi ska ha en möjlighet att ta upp så mycket näring som möjligt. För att kunna ta upp så mycket av födans innehåll som möjligt så använder sig tunntarmen förutom sin veckade struktur även sig av utskott (villi) där mindre utskott finns (mikrovilli). Villi består även av lymfkärl som tar den del av födan som ska vidare med blodet till andra organ (aminosyror och socker), ¾ går dock vidare till levern. Men vi finner även glycerol och fettsyror som syntetiseras till fett som i sin tur lägger sig fast med proteinerna för att transporteras till lymfan. Tunntarmen tar även upp salter och vitaminer.  Man kan kortfattat säga att tunntarmens uppgift till störst del är att fortsätta sönderdela men även att ta upp de olika ämnena som behövs (vatten, kolhydrater, vitaminer, salter osv) för att kroppen skall kunna fungera. Genom att vara uppbyggd på sitt veckade sätt så optimerar tarmen sitt upptag ifrån födan som då kan ligga på upp till 300 m2, alltså nästan lika stor som en tennisplan. Till detta tillsätts även ett till matspjälkningsenzym (tarmsaft) som hjälper till att transportera och bryta ned maten i tunntarmen. Hydrolys spelar även en roll för att bryta bindningarna mellan de avsevärt mindre makromolekylerna i tunntarmen. Mellan sex och sju liter vatten tillförs här för att skynda på processen som sedan återigen tas upp av kroppen i tjocktarmen.

Aminosyrorna och sockret tas via blodet till olika delar av kroppen men levern sticker ut då den fungerar som ett kontrollsystem för resten av kroppen. Levern känner till vilka halter av olika ämnen som behövs ute i kroppen och reglerar den koncentrationen beroende på hur ”landskapet” ser ut. Finns ett överskott så görs detta om i levern till kolhydrater som används för att vidare syntetisera proteiner. Restprodukterna ifrån de olika reaktionerna är bland annat ammoniak och utsöndras vidare via njurarna.

Födan som inte tagits upp i tunntarmen passerar sedan vidare till tjocktarmen som är ca 1,5 m lång. Som tidigare nämnt så återtas nu allt vatten som tillförts i tunntarmen för att med hydrolys förenkla nedbrytningen av molekyler. Detta sker via osmos. En rubbning eller infektion som påverkar osmosprocessen är vad som leder till diarré. Tjocktarmen sticker ut då den är hem för en viss bakterie som bildar vitamin K. Efter vattenupptaget så är matspjälkningsprocessen över och vad som finns kvar avges som avföring. Till den gruppen tillhör bland annat döda celler, bilorubin, bakterier, stärkelse och cellulosa.

 

http://www.1177.se/Halland/Tema/Kroppen/Matsmaltning-och-urinvagar/Matsmaltningsorganen/

http://www.magotarm.se/diagnoser-tillstand/matsmaltningskanalen/

Förklara hur näringsutbytet mellan blodet och kroppens celler går till.

 

Den största delen av nedersta stycket är av samma karaktär som i slutet på fråga ett och beskriver vad som sker i tunntarmen samt hur kroppen via den tar upp olika ämnen som är vitala för vår kropps funktions samt vilka organ de färdas till.

Matspjälkningen består av olika delar som tillsammans bildar ett system för att utvinna aminosyror, fettsyror samt glykos som sedan används eller ombildas av olika organ och celler.
Exempelvis Glykos à Glykolysen à Pyrodruvsyra som sedan tar plats i andningskedjan och citronsyracykeln. Ämnesomsättningen har till uppgift att bryta ner de organiska ämnen vi tar (mat och dryck) för att vi ska erhålla energi för att exempelvis vår muskelvävnad ska upprätthålla sin funktion men även för att bygga upp kroppsegna molekyler i cellerna samt för att utvinna viktiga ämnen som är livsviktiga för vår kropp (aminosyror, fettsyror, vitaminer och mineraler).

För att detta ska vara möjligt så måste flera olika organ samarbeta för att bryta ner de organiska ämnen vi tar som oftast är makromolekyler.

Tunntarmen har en speciell uppbyggnad då den är veckad upp och ner och för att föra maten igenom den 6 meter långa tunneln via att muskler i tarmväggen drar sig samman (persitaltik). Det tar ca tre till fem timmar för födan att passera tunntarmen vilket är viktigt då vi ska ha en möjlighet att ta upp så mycket näring som möjligt. För att kunna ta upp så mycket av födans innehåll som möjligt så använder sig tunntarmen förutom sin veckade struktur även sig av utskott (villi) där mindre utskott finns (mikrovilli). Villi består även av lymfkärl som tar den del av födan som ska vidare med blodet till andra organ (aminosyror och socker), ¾ går dock vidare till levern. Men vi finner även glycerol och fettsyror som syntetiseras till fett som i sin tur lägger sig fast med proteinerna för att transporteras till lymfan. Tunntarmen tar även upp salter och vitaminer.  Man kan kortfattat säga att tunntarmens uppgift till störst del är att fortsätta sönderdela men även att ta upp de olika ämnena som behövs (vatten, kolhydrater, vitaminer, salter osv) för att kroppen skall kunna fungera. Genom att vara uppbyggd på sitt veckade sätt så optimerar tarmen sitt upptag ifrån födan som då kan ligga på upp till 300 m2, alltså nästan lika stor som en tennisplan. Till detta tillsätts även ett till matspjälkningsenzym (tarmsaft) som hjälper till att transportera och bryta ned maten i tunntarmen. Hydrolys spelar även en roll för att bryta bindningarna mellan de (nu) avsevärt mindre makromolekylerna i tunntarmen. Mellan sex och sju liter vatten tillförs här för att skynda på processen som sedan återigen tas upp av kroppen i tjocktarmen.

Aminosyrorna och sockret tas via blodet till olika delar av kroppen men levern sticker ut då den fungerar som ett kontrollsystem för resten av kroppen. Levern känner till vilka halter av olika ämnen som behövs ute i kroppen och reglerar den koncentrationen beroende på hur ”landskapet” ser ut. Finns ett överskott så görs detta om i levern till kolhydrater som används för att vidare syntetisera proteiner. Restprodukterna ifrån de olika reaktionerna är bland annat ammoniak och utsöndras vidare via njurarna. Bland leverns många uppgifter så ingår utsöndringen av galla som i sig innehåller bilirubin som består av rester ifrån nedbrytningen av röda blodkroppar samt gallsalter som fördelar olika fetter ifrån varandra. Även bukspottkörteln är delaktig här och tillför bukspott för att hjälpa till att neutralisera och bryta ned födan ännu mer då den i tunntarmen ska tas upp.

Vidare tas de olika molekylerna till de celler där de behövs via passiv eller aktiv transport.

Förklara hur gasutbytet mellan lungorna och blodet går till.

Beroende på art så kan gasutbytet till celler ske på olika sätt. Daggmaskar kan exempelvis via diffusion ta syre direkt ifrån omgivningen då den har ett relativt tunt cell lager mellan huden och organen via diffusion. Däremot människan som har ett mer robust organ (huden) som är för tjockt för att lyckas med diffusionsprocessen en annorlunda lösning på problemet. Vi har istället organ som sköter om hela andningsprocessen inuti vår kropp vilket även hjälper till att bevara vätska då det är av vital vikt att omgivningen är fuktig för att diffusion ska kunna fungera. Till skillnad ifrån exempelvis fiskar så har vi en syrerik miljö på ca 21 % vilket då kräver mindre arbete för att uppfylla kroppens behov av syre. För att enklast förstå hur hela andningsprocessen går till så föreställer vi oss att vi följer en syremolekyls färd genom nästa/mun ner till lungorna och dess alveoler.

Som tidigare nämnt så innehåller luft ca 21 % syre vilket gör vår omgivning till en syrerik miljö sätt till vår konsumtion. Följer vi en syremolekyl så skulle den inledningsvis färdas via nästa eller mun vid inandning.

Inandningen eller inandningsmekanismen fungerar på sitt speciella sätt. Det är olika muskler som reglerar in och utandningen genom att utvidga lungorna vilket skapar ett vakum som syret i vår omgivning via vårt struphuvud rusar till att fylla. En form av diffusion redan där.  Diafragman spelar en stor roll här då den utgör gränsen mellan brösthåla och bukhåla. Genom olika rörelser vidgar den lungorna. Vi har även användning av muskler som fäster sig i revbenen som även de kan arbete för att ännu mer eller snabbare utvidga lungorna för snabbare luftintag. Dock så måste det finnas en mekanism som reglerar hur mycket syre som behövs precis som levern fungerar för kroppen gällande sockerintag och sockerkoncentration i blodet. Denna mekanism eller central finns i hjärnan och regleras via nervsystemet. I hjärnstammen finner vi ett andningscentrum som skickar impulser till mellangärde/diafragman och revbensmusklerna som därefter kontraheras. Utöver detta finns det ”kontrollanter” ute i blodet som känner av syrehalten. Dessa celler kan även komma att reagera på ifall det råder överskott av syre i blodet och påverkar då andningsrytmen genom att signalera till andningscentrum.

Så det som i första hand sker innan en syremolekyl sätts i rörelse mot lungorna är att andningscentrum skickar ut impulser till diafragma och revbensmuskler och signalerar för att de ska kontraheras. Detta sker i högre omfattning vid ökat behov av syre, exempelvis motion. När denna impuls skickas så kontraheras musklerna och lungornas alveoler utvidgas vilket resulterar i att luft sugs in genom näsa och mun. Syremolekylen som svävar tätt framför oss sugs då in i vårt struphuvud ner till vår luftstrupe. Inför våra luftvägar så har vi epitelceller som täcker ytorna. För att rensa luften ifrån damm och andra partiklar så har cellerna även Cilier som transporterar dessa partiklar som ”fastnat” i de trådliknande cilierna ner till svalgen där de istället sväljs ned. Rökning påverkar dessa direkt då många av de ämnen rökning för med sig är direkt skadliga för cilierna och minskar deras effekt. Väl i struphuvudet finner vi ligament som stämband. Syremolekylen fortsätter därefter ner till luftstrupen som till huvuddel består av bindväv och muskler som förgrenas i två bronker (rör) som leder ner till varsin lunga. Luftrören bildar sedan kraftiga förgreningar i lungan som kallas bronkioler. Vidare så förgrenar sig bronkiolerna till alveoler vilket också är slutstationen och kan liknas vid en klase vindruvor som är tätt packade intill varandra med en diameter på 0,1 -0,2 mm. I och med sitt antal på ca 300 miljoner i lungorna så ger detta en yta på ca 100 kvadratmeter, ca en halv tennisplan.

Här kommer kapillärerna spela sin roll då själva gasutbytet sker först här.  De tunna blodkärlen förgrenar sig flera gånger runt om varje alveol. Då endast ett tunt cellager skiljer alveolerna och blodkärlen så kan diffusion mellan dessa två ske enkelt.

Diffusionen är förklaringen till hur naturen vill jämna ut olika koncentrationsskillnader mellan olika ämnen. I det här fallet är det just syre. Om det råder för hög koncentration av syre utanför blodkärlen så kommer syret aktivt att söka sig till att jämna ut detta genom att vandra över dit koncentrationen är som lägst. Detsamma gäller även restprodukten ifrån de olika reaktionerna som sker i våra organ, nämligen koldioxid som då ska avlämnas via lungorna via speciella kärl. Då dessa kärl innehåller en högre koncentration av koldioxid än vad alveolerna har så söker sig de molekylerna till att jämna ut detta (går med koncentrationsgradienten). Via detta så tillförs kroppens blod med syre samt restprodukten koldioxid avlämnas. Väl efter det så rycker våra röda blodkroppar in som binds via hemoglobinmolekylen i den röda blodkroppen. Varje röd blodkropp kan innehålla så mycket som 250 miljoner hemoglobinmolekyler där varje kan bära ca 4 stycken syremolekyler var. Alltså att varje röd blodkropp kan bära upp till 1 miljard syremolekyler.

Förklara vad som händer i din kropp när du vaccineras.

För att förklara vad som händer när en person vaccineras så krävs det att man först ser över immunförsvaret som helhet, hur en bakterie är uppbyggd och hur kroppen känner igen vad som är främmande och vad som är ofrämmande. Kort och väldigt förenklat kan man dela in immunförsvaret i det adaptiva immunförsvaret samt det medfödda immunförsvaret.

Det medfödda utgör oftast det grundläggande immunförsvaret vi får med oss redan ifrån födseln och ser i stort sätt ut likadant ut för alla nyfödda människor. Det adaptiva är med kroppens egna skräddarsydda immunförsvar som specialiserats genom åren till den omgivningen vi befinner oss i. Det är även i denna del av immunförsvaret vaccination spelar sin roll. Men för att förstå vaccination på en mer detaljerad nivå behöver vi se vad som verkligen händer när kroppen angrips.

Bakterier och virus som försöker ta sig in i en värd, exempelvis människan söker sig till vävnader med en trivsam miljö där den kan föröka sig. För att göra detta så har kroppen inledningsvis olika organ och hjälpmedel som stoppar bakterier och andra främmande ämnen ifrån att bryta sig in. De vanligaste är via hud/sur, andning och mat. För att hindra dessa ifrån att inkräkta via dessa vägar har kroppen byggt upp olika ”brandväggar” som till stor del förhindrar dessa främmande ämnen att överleva. Huden kan skydda sig med hjälp av svett vilket ger den ett surt pH värde vilket inte gynnar bakterier, utöver detta så är huden uppbyggt av fler skiktat epitel som bär på proteinet keratin som skapar en barriär som försvårar arbetet för bakterier att inkräkta. Saliv i vår mun innehåller lysozym som angriper bakteriens cellväggar vilket får den att lysera och dö. Lysonzym finns även i svett och tårar. Luftvägarnas celler har även cilier som har till uppgift att finkamma luften som passerar och fånga upp inkräktare så att de istället kan sväljas ned.

Anledningen till att de sväljs ner är för att nästa hinder för inkräktare finns i magsäcken. Som tidigare nämnt så finner vi olika koncentrationer av pepsin och saltsyra i magsäcken som har till uppgift att sönderdela de kolhydrater vi äter. Men till detta så skapas även en sur miljö som är ogästvänlig för bakterier. Kroppen själv skyddar sig mot dessa frätande ämnen genom att bilda en hinna mellan magsäck och inre omgivning. Detta medför direkt ett hinder för bakterier som lyckats ta sig in via föda och luft. Om bakterier och andra inkräktare utöver detta lyckas överleva och ta sig vidare till önskvärda delar av kroppen för att dela sig så sätts ett annat försvarssystem igång.

Kroppens egna celler har ett system för att upptäcka främmande ämnen och kan utsöndra ämnen som attraherar bland annat makrofager som via endocytos oskadliggör ämnet i fråga. Vi finner även NK-celler som söker sig till celler som redan förgiftats av bakterien för att döda den. Vi har även en tredje typ av cell som tillhör immunförsvaret, granulocyter som oskadliggör inkräktare via enzymer eller väteperoxid. Dock till hör ovan nämnda det medfödda immunförsvaret. Hur detta kopplas ihop till det adaptiva immunförsvaret och sedan vaccination kommer vi att gå in på nedan. Till det adaptiva immunförsvaret finns det andra typer av blodkroppar som bildas. Dessa kallas B-lymfocyter och T-lymfocyter. En skillnad mellan dessa två är att B-lymfocyterna reagerar på fria smittämnen medan T-lymfocyterna endast reagerar när kroppens egna celler förändrats till följd av en attack av ett främmande ämne. Vi kommer till huvudsak att fokusera på B-lymfocyterna.

Lymfocyterna känner igen de främmande ämnena genom de polysackarider de bär med sig (antigen) som stimulerar B-lymfocyterna att bilda antikroppar. När en B-lymfocyt aktiverats av ett främmande ämne så sker en väldigt intressant sak. B cellen börjar dela sig och bildar två olika dotterceller. Plasmaceller och minnesceller. Plasmacellernas uppgift är att direkt bilda antikroppar för att angripa det främmande ämnet, dock så krävs ett stort antal antikroppar för att helt förinta hotet vilket kan ta upp till en vecka och ger därför det inkräktaren ett försprång att dela och sprida sig. Antikropparna ifrån plasmacellerna har även en kort livslängd vilket gör att man hela tiden måste producera nya och när hotet väl är förlamat så dör så småningom ut helt och hållet. Dock så har B cellen även bildat minnesceller som även har till uppgift att bilda antikroppar precis som plasmacellen, dock så har minnescellen en mycket längre livstid än plasmacellen vilket gör att den cirkulerar runt i kroppen även efter hotet är dödat och söker sig till att finna det antigen den tidigare angripit. I och med detta så aktiveras immunförsvaret mycket snabbare och den veckan som det tog för att ”mobilisera” plasmacellerna är inte längre nödvändiga då minnescellerna redan står redo för att angripa antigenen.

Så hur kan vi koppla ihop detta till vaccin? Man skulle nog kunna ana redan här att det kräver att man aktiverar B-lymfocyterna och minnescellerna på något vis för att minnescellerna alltid ska stå redo vilket är precis vad som sker. Vaccin bygger på att man utsätter kroppen för ett främmande ämne. Dock så har man i ett tidigare stadie redan försvagat ämnet så att symptomen av ”attacken” är så lindrig som möjligt. Man försvagar även bakteriens förmåga att dela sig själv och föröka sig i kroppen vilket ger kroppen en fördel när B-lymfocyterna aktiveras. Genom att göra detta så försöker det adaptiva immunförsvaret slå ner det främmande vaccinet genom att B-lymfocyterna som ovant nämnt delar sig och bildar plasmaceller och minnesceller. Det är minnescellerna vi vill åt då dessa lever kvar i kroppen och avvaktar likartad antigen. Man vill helt enkelt bilda ett protein på B-lymfocyterna som reagerar med eller aktiveras av det speciella antigen man injekterat in i kroppen. Detta gör man oftast i olika fall av epidemier eller influensor. Ser vi till historien så var det inte länge sedan Sverige antog en blixtsnabb nationell vaccineringsplan mot svininfluensan A(H1N1) 2009. Det vaccinet byggde precis på ovan nämnt, att genom en oskadlig bakterie överföra antigen till B-lymfocyterna för att registrera dessa. Dock så har även minnescellerna en begränsad livslängd och informationen som minnescellerna bär på för att snabbt kontra en inkräktare kan gå förlorad och vår immunitet därtill. På grund av detta så kan det vara till fördel att vaccinera sig när man vet att man inte längre bär på B-lymfocyterna med det korrekta proteinet.

Dock så har jag två frågor:
Varför har olika minnesceller som bär på ett visst protein som aktiveras av olika antigen olika livslängd? Exempelvis Hepatit A som ger skydd i 20 år medan röda hund möjligtvis ger längre.

Varför bildar kroppen både minnesceller och plasmaceller när man ser att minnesceller är det starkare alternativet? Är det för att det går snabbare att bilda plasmaceller och den tiden är så kritisk för att stå emot inkräktaren att värdet och energin för två olika typer av celler är berättigad?

Efter filtreringen av blodet i den del av njuren som kallas Bowmans kapsel har vi en väldigt utspädd primärurin. Beskriv hur återtagandet av vatten till blodet går till.

Njurarnas uppgifter är många, men bland de mest huvudsakliga är reglering av kroppens vattenbalans samt att kontrollera jonkoncentrationen. I och med att den är inblandad i många olika processer så kommer jag att lyfta de viktigaste vad gäller återtagandet av vatten till blodet. Utan denna process hade troligtvis kroppen uttorkats på väldigt kort sikt och därav så kan vi se hur njursvikt ger livshotande symptom. Jag kommer dela upp min förklaring i 3 stycken för att enklare få en översikt kring vad som sker.

Bowmans kapseln anses vara station 1, alltså där kroppen startar filtreringen av 180 liter vätska som därefter kallas för primärurin (vatten och andra ämnen vitala för kroppen). För att detta ska vara möjligt så krävs kroppens andra organ på hjälp, därav så kan njurarna med hjälp av hjärtat och blodtrycket i kapillärnystatet.

Efter den första processen så sker ett upptagande av ämnen viktiga för kroppen att behålla, detta sker i samband med att vätskan (primärurinet) lämnar njurbäckenet via urinledare vidare till urinblåsan. I och med att själva upptaget av ämnen sker via kapilärväggarna så hjälper vårt blodtryck till. Vatten och andra molekyler och salter kan ta sig igenom väggarna medan celler likt blodkroppar och dylikt stannar kvar.

Sekretionen hjälper ytterligare till med utbytet av ämnen ifrån kroppen (blodet) och urinet.  I och med att blod samlas i våra mindre artärer så kommer ett ämne som kallas nystan att bidas. Genom detta så passerar blodet som ska vidare ut i kroppen vårt urin via motsatt direktion vilket direkt gör att blodet och urinen passerar varandra så nära att de kan återigen utbyta ämnen som är viktiga att behålla men även att lämna av.

Därav så börjar urinen nå sin slutstation, men en delprocess är fortfarande oklar, nämligen reabsorption. Via olika transportsystem vi skrivit om tidigare (aktiv/passiv) så rör sig olika ämnen (vitaminer, socker och joner) över från urinen tillbaks till kroppen. Detta för att återigen spara på så mycket av det goda kroppen behöver. Därefter lämnar urinen kroppen som sekundärurin.  

 

 

 

 

 

Publicerad av Joe

Hey! Vanlig kille i Svealand som studerar lite ämnen i samband med jobb för att till HT16 fortsätta med högskolestudier. Är varken överambitiös eller avdankad, hamnar där mitt emellan. Thats it!

4 reaktioner till “Biologi 2 (Uppdrag 2)

  1. Hej Joe!

    Jag har ett prov nästa vecka i Biologi 2 och det jag undrar är om jag skulle kunna få lite tips om vad jag ska fokusera på? Om provet var svårt etc.

    Uppskattar all tid som du har lagt på den här sidan, det har verkligen inspirerat mig och motiverat mig till att göra bättre ifrån mig. Tack för allt!

    Gilla

  2. Hej Joe! Jag har tidigare skrivit till dig, men försöker en sista gång ….. Jag ska snart också ha prov i Biologi 2 och skulle gäna vilja ha lite hjälp av dig. Lite tips och råd, något jag bör plugga extra på osv. Vill gärna uppnå ett B/A i slutprov.

    Jag vill även tacka dig, din hemsida har verkligen hjälp mig mycket med Biologi 2 & kemi 1.

    Bästa hälsningar,

    Daniella

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: