Religion 1 (Uppdrag 3)

measuring-spirituality-religion

Fråga:

Hinduismen

  1. a) Vad är kastsystemet inom hinduismen? Vilka svårigheter kan de kastlösa, daliter stöta på?
  2. b) Beskriv skillnaden mellan exempelvis en kyrka eller synagoga och ett hinduiskt tempel.
  3. c) Varanasi är en av väldens äldsta städer. Varför är Varanasi en pilgrimsort och den heligaste platsen för hinduer?

OBS! Du måste alltid ange vilka källor du använt.

Svar från studerande:
Kastsystemet inom hinduisemen fungerar som ett klass system där man kategoriserar in människor i fyra olika klasser.
Kast – Ställning/yrke- Framursprunget från

  1. Brahman – Präster – Huvudet
  2. Kshatriya – Jordägare, soldater & ämbetsmän – Armarna
  3. Vaisyas – Handelsmän och hantverkare – Låren
  4. Sudra – Bönder med flera – Fötterna
  5. Daliter – De oberörbara

Systemet är ett mycket gammalt påfund som är daterade till de gamla vedaböckerna. Det är som tidigare nämnt en form av klassuppdelning. Man kan klätra i den olika graderna genom att vara troget till sitt kast för att återfödas i ett högre kast. En konsekvens trots att det är föbjudet enligt indisk lag är diskriminering på grund av vilket kast man tillhör. Ju lägre kast destå lägre rang. Daliterna får tex inte besöka deras tempel. Man ser också att de som tillhör de högre kasten landar de bästa jobbet. Giftemål utanför kasten är också väldigt ovanligt. Det är heller tyvärr inte ovanligt att man ser konflikter och strudugheter emellan de olika kasten.

B)Inom hinduisem så anser man att templet är den viktigaste byggnaden. Men tillskillnad ifrån kristendom så är inte templets huvudsakliga syfte att be i, inte heller att ha samlingar. Man anser att hemmet är en utmärkt plats att utföra bön i. Men ser istället templet som Guds hem. När man besöker templet så rör mig sig omkring i de olika rum i en bestämd ordning. Rummen är oftast mörka för att hjälpa till att finna det inre livet och meditation.

Man bygger tempel väldigt olika. Det kan vara allt ifrån små till jättestora tempel som tex Madurai.
Jämför man tempel med kyrka så ser man stora skillnader. Främst vad gäller använding av de olika lokalerna. En kyrka är avsedd för kristen gudstjänst och studier. Men den används även till andra aktiviteter för att bringa människor närmre till varandra och Gud. Vigsel, dop och samlingar är få saker som ofta sker i kyrkan. Man har även en präst dit man kan vända sig i nöd och ifall en människa behöver stöd eller råd. På söndagar är det stora samlingar och prästen predikar för människan om hur man ska leva sitt liv.

Jämför man tempel och kyrka så känner jag att tempel är mer riktad på en individnivå medan kyrkan är lite mer öppen för kollektivet. Man har olika ”tjänster” i kyrkan för att bringa människor samman och sprida sitt budskap. Du finner även en präst, samlingslokaler och bön i hög utsträckning. En annan skillnad jag också fann som är av mindre ”religiös” vikt är hur de byggs. Tempel kan ha lite olika former när det kommer till deras uppbyggnad medan kyrkan har en viss tråd som går igenom, den brukar vara lika hög som lång. (en tanke bara :))

C)Man kallar oftast Varanasi för ”urpsungets land” eller ”Shivas stad”. Man menar att det var här gudarna Shiva och Parvati ska ha gift sig. Berättelsen eller myten visar anknytningen mellan dessa två så starkt att det kom att lägga hela grunden för skapelsen. Det var alltså här allting startade men också hit allt återvänder för att dö och vila.

Man anser att vattnet renar en person ifrån dess synder och därav så finner man ofta att hinduer välfärdar dit för att bada i hop om detta. Man sprider även askor ifrån krimeringar där. Döende på flodens heliga banker tros frigöras från samsara, den ändlösa cykeln av död och återfödelse. Att bryta reinkarnationen tillåter hindu att uppnå andlig frigörelse eller moksha. Moksha är det yttersta målet för en hindu, och Ganges är det snabbaste sättet att uppnå det. Målet med resan är alltså att bli frälst och slippa återfödas till detta liv och bli 1 med Barhman.

Inte bara att staden är en av de sju heligaste städer i hinduismen så är Varanasi också heligt för buddhister. Buddha utsedde Varanasi till en av fyra destinationer dit man ska pilgrimsfärda.

Kommentar från lärare:

Kastsystemet legitimeras med karmas lag: det liv man har är en konsekvens av ens handlingar i ens förra liv: detta resonemang gör att man förtjänar att ha ett ”dåligt” liv som lågkastlig.

Kyrkan och synagogan är en plats för gudstjänst och riter som besöks på bestämda tider. Templet är mer gudens/gudarnas boning som står öppen ”24-7”. Men även här förkommer riter:  offer och annat.

Varanasi är en helig ort och att bada i Ganges eller att få sin aska strödd här renar.

Fråga:

Buddhismen

  1. a) Beskriv och förklara legenden om Siddartha Gautama med egna ord.
  2. b) Gör en analys av legenden samt resonera kring om vi kan lära något av legenden idag.
  3. c) Buddhismen växer som religion i Europa och USA. På vilka sätt skiljer sig den västerländska buddhismen från den asiatiska?

OBS! Du måste alltid ange vilka källor du använt.
Svar från studerande:

A)

Suddhodana och hans fru Maya fick sin son, blivande prins till sitt furstedöme. En sira spådde då hans framtid. Man spådde för kungen och drottningen att deras son antingen skulle bli religiös eller politisk ledare. Han berättade även att deras son en dag skulle lämna palatset eller fly och möta död och lidande. De döpte deras son till Siddartha Gautama.

Kungen gillade inte det och beslöt sig för att hålla ett extra vaksamt öga över sin sin Siddartha. Siddartha fick restriktioner och fick inte lämna palatsets trygghet. Dock så lyckades Siddartha ta sig ut ur palatset. Och precis som siaren förutspådde så träffade Siddartha på en gammal, en sjuk, en död man och en munk. Här förstår Siddartha att allt levande har ett slut och kommer att dö. Han bestämmer sig för att lämnar sin fru och son bakom och beger sig på en vandring. Under vandringen kom han att möta 5 asketer som lever i sträng självdiciplin och följer de i sex år. Dock så känner han sig inte tillfredställd och nöjd med hans nya fynd och anser inte att det är sanningen och beslutar sig för att lämna asketer och beger sig mot Bodhgaya. Väl där finner han ett Bodhiträd. Han beslutar att sätta sig under trädet och inte lämna platsen förän han nått sanningen om världen. Efter 49 dagar under trädet så sker detta efter en kamp med en demon och han når den totala insikten och blir en upplyst Buddah. Det är även här han finner den gyllende medelvägen.

B)
Jag kan förstå varför många i västvärlden dras till Buddismen. Världen har blivit så extremt stressad och matrealistisk och jag tror inte riktigt att det är den miljön vi ofta trivs i. På min personliga plan så har jag självklart tankar på att lämna allt som pressar mig i Sverige för att infinna mig i en mycket enklare miljö. Tanken kanske slagit oss alla någon gång?

Men det var lite det som hände Budda. Hans liv ineddes med lyx, trygghet och rikedomar men det gjorde inte honom riktigt glad. Han hade fru, barn och en fin framtid, inte heller det öppnade hjärtat riktigt. När Buddah träffar den sjuke och döde mannen som dog så tror jag Budda fick en insikt på en personlig nivå. Han inser något om livet, inte direkt sanningen men jag tror han såg sanningen i horisonten. Han började förstå att inget vi har består, inte äns våra egna liv. Så varför gör vi allt vi gör om allt försvinner? Vad är det viktiga? Varför om jag har allt jag har är jag fortfarande olycklig? Munken kom här att guida honom vidare i sin önskan att finna livets sanning. När han mötte asketerna och deras självdiciplin så valde han att stanna. Men under sina 6 år där fann han sig inte finna sanningen. Berättelsen speglar också tre aspekter inom Buddhismen. Vi ser den gyllene medelvägen, att livet är evigt lidande samt att allt omkring oss är i ständig förändring. Detta blir tydligt när jag åter tittar på Buddahs historia. Hans rika liv i palatsen gav honom inte vad han ville ha, vägen tvärt om med att leva utan att äga något gav honom samma resultat. Han kom att förstå att om man svälter sig så kommer tankarna ständigt tänka på det du saknar vilket försvårar för den som strävar efter sanning i livet. Så varken fattig eller rik fungerade så han valde en egen väg, en medelväg som ledde honom till sanningen. En väg där rikedomar inte underhåller dig och fattigdom inte besitter dig.

Berättelsen kan handla olika beroende på vem som läser den, inte alla hade givit upp rikedom för ”fattigdom” men i mina ögon så handlar den här berättelsen om hur Buddah, vi, människan hela tider lider och är otillfredställda. Men när han väl når sitt mål och blir upplyst så finner han det. Alltså så är livet fyllt av lidande och den ända vägen att slippa detta är genom att bli upplyst. Man kan klura sig fram till att den sjuke mannen som dör uppmärksammar och symboliserar att livet tar slut. Vi föråldras varje dag och någondag kommer tilloch med världen vi lever nå sitt slut.

Det finns mycket att hämta ifrån Buddhismen till västvärlden och jag anser att den är väldigt applicerbar på många religioner. Kanske ett sätt att vara multireligiös i och med att man på många sätt kan se Buddhismen mer av en livsfilosofi än en religion. Men precis som jag nämnde i inledningen så känner jag att västvärlden präglas av stress och press. Allt gå så snabbt och allt ska man ha. Är det inte en ny telefon så är det en dator, tv, spel osv. Men är det evig lycka? Nej. Iphone släpper strax sin nya telefonmodell och vi alla vet då vad som händer. Trots att jag ibland utan att tänka mig för så faller jag offer för det. Jag blir materialistisk och jag blander ihop det snabba ruset jag får av en ny telefon med riktig lycka. Byter man namn ifrån Iphone till något som var önskvärt på Buddahs tid så tror jag man ser att Buddah kom fram till jag lever ett felaktigt liv för 2500 år sedan. Han förklarar mina begär och vad som verkligen ger mig ett gott liv. Tyvärr så kan jag känna att vi inte riktigt lyssnat för att gräset är fortfarande grönare på andra sidan. Att vi människor börjar förstå att begäret inte är en produkt av att vi saknar något matrealistiskt i våra liv utan är ett förhållningssätt. Något vi också hör idag är ”tjänster & gentjänster”. Dagarna vi gjorde saker för varandra utan att kräva något tillbaka finns inte. Jag kanske hård drar det lite men det är långt ifrån vad jag förstått att det en gång var. Själviskhet syns mer och mer idag och är accepterat. ”Men du måste ju tänka på dig själv” hör man ofta. Budda säger också att vi ofta ser världen ur ett felaktigt perspiktiv. Likt att vi har en slöja på oss som fokuserar på felaktiga saker och distraherar oss ifrån vad som verkligen är viktigt, kärlek och medmänsklighet. Istället så är läggs hjärtats energi ner på telefoner och bilar. Det hade varit väldigt intressant att se vad som hade skett ifall alla följde Buddhas lära och la ner hat och girighet. Hur hade vår värld sätt ut då?

C)
Det vi ser i Europa och USA är lite av en modernisering av den ursprungliga läran enligt mig. Man tar det man anser är viktigt för oss och följer det. Men Buddhismen i västvärldens ögon tror jag har mer av en filosofisk prägling. Om man bortser ifrån själva tron så är det praktiska i religionen något människan väldigt mycket behöver. Vi behöver bli fria och mindre distraherade av våra begär och fundera på vad som verkligen gör oss glada. Detta kan ske via tex meditation. Det är även ett bra sätt för oss att slappna av och släppa den stress som konstant tynger människan. Sedan har vi också deras rekarnationslära. Också något som jag ser väst finner mycket intressant. Att göra goda saker för varandra utan att begära något tillbaks. Utan enligt den ursprungliga tron så fyller du på den goda karman. Just karma är något jag tycker vi hör mer och mer idag. Dock inte riktigt med samma riktning som buddhismen. Om jag förstått det korrekt så är huvudsyftet med karman att fylla på med så mycket goda handlingar för att i det kommande livet bli återfödd som tex en präst för att slutligen nå Nirvana. I väst hör jag oftast ”Good things happen to people who dose good things”. Inte minst i serien ”My name is Earl” kan man följa en karaktär som arbetar med att rätta sina tidigare fel för att få medvind. Men med medvinden så menar man i detta livet. Alltså att karman i huvudsak är till för ge livet man idag lever mer frukt och lycka. Jag känner att väst och öst skiljer sig här lite i synen på buddhismen.

Något annat jag även finner skilja sig är hur man praktiserar religionen. Ursprungsläran handlar mycket mer än bara karma och meditation vilket är det mest populära i väst. Utan det handlar om kunskap, etik, rykte, mat, relationer, ja i princip allt som en persons liv präglas av och här har inte väst riktigt hakat på. Du har de fyra sanningarna samt lärans hjul som är andra exempel som är mycket viktiga inom buddhismen men inte riktigt är av samma vikt i väst.

Den kanske viktigaste skillnaden är livets mål. För en buddhist är det att slippa återfödas och gå upp i Nirvana. Man kan också vänta med att gå upp till Nirvana för att innan hjälpa andra att nå det tillståndet. Jag känner inte riktigt att målet med meditation är densamma då det ofta används för att varva ner och stresshantering.

Slutsats är att det kanske finns en anledning till att vi ser buddhismen som mer av en filosofi än religion, vi tar det som inte behöver vara religiöst knutet och applicerar det på våra liv här. Det finns dock inom buddhismen Nirvana och gudar som tillbeds, alltså ett högre väsen. Men i och med att vi inte följer de i samma utsträckning som buddhisterna i öst så är det enkelt att missa.

Kommentar från lärare:

Siddharta/Buddha fann det man ibland kallar för den gyllene medelvägen. Eftersom all existens är lidande i sig varför öka lidandet genom askes etc. buddhismen bygger på att lära känna sig själv och att leva på ett sätt som inte skadar andra levande varelser. Mycket av legenden har sensmoralen att allting tar slut vilket gör att det inte finns någon mening med materiell rikedom etc.
Västerländsk buddhism är mer sekulär än den asiatiska

 

Fråga:

Jämför!

  1. a) Ta fram det du anser är väsentliga skillnader mellan buddhismen och hinduismen.
  2. b) Jämför synen på frälsningen mellan de båda religionerna.
  3. c) Vilken syn på själen finns inom hinduism respektive buddhism?

Svar från studerande:

A)
Man kan finna olika skillnader mellan buddhismen och hindusimen. Hinduismen har flera miljoner gudar man tillber medan buddhism inte riktigt fokuserar på samma sak. Buddhism har sitt ursprung ifrån hinduism vars ursprung är Indien. Budda kom ifrån en hinduisk familj.

Hinduism har stark tro på ”Atman” eller själen och ”Brahman”. Buddhismen har inget sådant begrepp. Buddah predikade istället att livet är full av lindande och sorger och det ända sättet att bli av med detta var att söka Nirvana. Hinduer ser också sorg och lidande i livet men förklaras av en persons tidigare karma.

Inom Hinduismen finns det flera sätt att finna Brahman, det kan vara via ”Huvudets väg” där det handlar om försåelse. Har spelar meditation roll. Handens väg – här spelar din goda karma roll. Hjärtats väg – här spelar kärleken till Gud roll. Buddha predikade istället de fyra ädla sanningarna och den åttafaldiga vägen för att uppnå Nirvana. De fyra ädla sanningarna involverar erkänner universella existensen av lidande, att dessa lidanden beror på vilseledande önskemål den ständigt föränderliga värld och att sökandet efter evigheten förvärrar bara mänskligt lidande och för att övervinna lidande och uppnå nirvana måste man dämpa de falska önskningar och följer den åttafaldiga vägen.

Sedan får vi inte glömma att hinduismen inte har en grundare så som de tre abrahamitiska religionerna har. Men det finner vi i Buddhismen med Buddah.

  1. B)

 

Som jag nämnde ovan så finns det olika vägar att nå ”frälsning”. Men man måste först betona att det finns skillnader i vad frälsningen egentligen är i de båda religionerna trots att det för det otränade ögat kan anses vara samma fast med olika benämning. Buddah predikade Nirvana medan Hinduismen Brahman.

Båda religionerna predikar reinkarnation, alltså att vi återföds efter våran död. Båda predikar också att man en dag kan komma att lämna denna cykel i form av att nå Nirvana och Brahman. 
För att nå Nirvana och dess frälsning så gäller det att släppa de begär som präglar våra liv. Man menar att detta är en bidragande faktor till att vi känner evigt lidande. Man gör detta genom att följa den åttafaldiga vägen (moral, kunskap och mental diciplin) Den gyllende medelvägen som påminner lite om Aristoteles tänk på hur men människa bör tänka fast Buddah använde det i hur en människa ska leva för att nå det perfekta tillståndet, att inte leva i överflöd eller ytterligheter, först då kan du släppa hat, girighet och sorg.

I hindusimen så finner man istället moksha som nås via att uföra dharma, välbilja och vördnad till det levande. Hinduismen använder sig också av kastsystemet, ju högra kast du lever i desto större dharma eller ansvar har du. Man finner även ett större fokus på hur man beter sig mot andra i hinduismen. De har artha (god ekonomi) som ska uppfyllas samt att man sa ta hand om sina tillgångar. Dessa kan inom Hinduismen bringa dig frälsning, då själen förenas med Brahman.

Inom Hinduismen finns det flera sätt att finna Brahman, det kan vara via ”Huvudets väg” där det handlar om försåelse. Har spelar meditation roll. Handens väg – här spelar din goda karma roll. Hjärtats väg – här spelar kärleken till Gud roll. Buddha predikade istället de fyra ädla sanningarna och den åttafaldiga vägen för att uppnå Nirvana. De fyra ädla sanningarna involverar erkänner universella existensen av lidande, att dessa lidanden beror på vilseledande önskemål den ständigt föränderliga värld och att sökandet efter evigheten förvärrar bara mänskligt lidande och för att övervinna lidande och uppnå nirvana måste man dämpa de falska önskningar och följer den åttafaldiga vägen.

Man finner en skillnad religionerna emellan vad gäller frälsning. Hinduismen strävar efter att leva upp till sina plikter för att gå vidare och en dag inte bli återfödd och bli 1 Brahman. Man lägger mer vikt på sin omgivning än buddhismen. Vikten lägger man på goda gärningar och att klätra i de kasten för att sedan slippa bli återfödd. Man når heller inte frälsningen medan man lever inom hinduismen tillskillnad ifrån buddhismen där man kan bli upplyst medan man fortfarande lever och välja ifall man vill gå upp i Nirvana eller stanna kvar för att hjälpa andra precis som Buddha. Men för att göra det inom buddhismen så krävs det att du släpper olika begär och känslor som påverkar dig, du ska nå insikt och förståelse.

C) Det finns en skillnad emellan synen på själen religionerna emellan. Men jag inleder med likheterna är att de båda tror på reinkarnation och att det är karman som avgör nästa liv. Men den ser olika ut de två emellan. Hinduerna anser att själen är bestående och det är din karma som avgör vart du kommer hamna i ditt nästa liv. Hinduismen anser att vi inom oss har något som kallas för atman, själen. När våra kroppar dör så fortsätter din atman leva vidare. Dock övergår den till en ny kropp eller väsen beroende på din karma. Därav så kommer kast in i bilden igen.

Enligt buddhismen så finns egentlgien inte ett personligt du. Utan det är en kombination av själtillstånd som försvinner vid döden. Du kommer att bilda ett nytt ”jag” i ditt nästa liv, men likt hinduismen så är det karman som avgör vem. Målet är Nirvana. Alltså i buddhismen så är inte själen bestående. Målet för de båda är densamma, att nå befrielse, att slippa bli återfödd.

Så för att sammanfatta så har båda religionerna samma mål, att bli fria ifrån att återfödas. Dock så anser hinduismen att atman eller själen består efter att du dött och återföds i en ny kropp. Buddhismen däremot anser att att ett ”du” inte finns. Utan din själ eller vad du tror är din själ försvinner i och med att du dör och ett nytt ”jag” bildas i nästa liv. Samma för båda är att det är karman som avgör vart du slutligen hamnar.

Kommentar från lärare:

Det finns många likheter men också många skillnader mellan hinduism och buddhism. Båda har en reinkarnationslära men vad som återföds är inte samma sak (athman vs summan av ens handlingar). Kastväsendet skiljer dem åt. Också gudarna: i buddhismen har gudarna liten eller ingen betydelse, inom hinduismen finns ett otal gudar att ta hänsyn till. Buddhismen har en grundare medan hinduismen växt fram genom årtusenden.

Även när det gäller frälsningen skiljer sig buddhismen och hinduismen sig åt: buddhismens Nirvana bygger på det totala utslocknandet av känsloförnimmelser och medvetande (men även i vissa fall ett paradisiskt tillstånd) medan hinduismens moksha bygger på athmans återförenande med Brahman/världsalltet.

Enligt hinduismen har vi en evig själ: atman som återförenas med Brahman vis moksha (frälsningen). Men enligt buddhismen är vårt medvetande precis som allt annat uppbyggt av små partiklar. Därför har vi ingen evig själ, vårt medvetande upplöses vid döden.

Publicerad av Joe

Hey! Vanlig kille i Svealand som studerar lite ämnen i samband med jobb för att till HT16 fortsätta med högskolestudier. Är varken överambitiös eller avdankad, hamnar där mitt emellan. Thats it!

2 reaktioner till “Religion 1 (Uppdrag 3)

  1. Hej Joe! Jag undrar vad du fick i betyg för denna inlämningsuppgift? 🙂 Håller på med samma uppdrag och vill ha något att ”jämföra med” så jag kan ha en uppfattning om jag behöver ha mer i mina svar. Tänker till exempel på hinduismen c), att det inte finns så mycket mer att skriva än det som du har. Själv har jag ca 225 ord, och brukar vanligtvis ha mycket mycket längre svar, men inte just där hehe.

    Gilla

    1. Hej.
      Om jag minns rätt så fick jag ett A på samtliga uppdrag. Så med än vad som står på bloggen bör inte behövas. Lycka till!
      // Joe

      Gilla

Lämna ett svar till Joe Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: