Geografi 1 (Uppdrag 2)

14-svyle-266986568f9c2bb0020

Ang detta vill jag i förväg säga att det vart mycket längre än vad det egentligen avsågs att bli. Söker ni högre betyg så är detta på ”tok” för mycket att skriva. Utgå därför inte ifrån den textmängd nedan. 

Endogena processer. För E skall du definiera begreppet samt utifrån en beskrivning av jordskorpan förklara hur den förändras av de endogena processerna. För högre betyg ger du förklaringar till varför Island har vulkaner, varför Himalaya bildats och uppkomsten av Anderna. Du skall även redogöra utförligt för hur olika vulkantyper uppstår och ge exempel på dessa.

Endogena processer är paraplyet till de olika processer som konstant sker, ibland väldigt synliga och ibland något som sker väldigt långsamt. Under paraplyet hänger de olika egentliga processerna som alla har 2 saker gemensamt. 1) De är helt beroende av den magma som ligger djupt ned i marken, Astenosfären. Jorden består av olika skikt varav den översta kallas för litosfären och består av en fast solid massa vilket beror på den lägre temperaturen. Ju djupare ned i jorden vi kommer desto varmare blir det. Litosfären sträcker sig ca 10 mil rakt ned. Astenosfären som kommer därpå, alltså djupare än 10 mil kännetecknas av sin form. Den är inte längre solid och fast så som litosfären utan får mer av uppsmält och plastisk karaktär i och med den mycket högre temperaturen som nästan smälter berggrunden. 2) Funktionen eller resultaten av de endogena processerna har är densamma, alltså att lyfta upp eller bilda nya bergsområden runt om i världen.

1912 användes Pangaea för första gången för att förklara kontinentaldrift av metrologen Alfred Wegener. Han menade att marken vi står på är i konstant rörelse. Dock så hade han inte någon naturvetenskaplig data för att bevisa detta men förklarade det genom att observera de olika världsdelarna för att inse att marken och världsdelarna ser ut som ett pussel och att de en gång i tiden måste ha suttit ihop. Först på 1950-talet fick han upprättelse för sin teori i och med att den inte accepterades när den för första gången redovisades. Idag förklarar man hans teori med kontinentaldrift och menar att det finns stora plattor under jorden som rör sig konstant med, mot eller ifrån varandra. Dessa kontinenter refererar inte till de världsliga kontinenterna exempelvis Asien utan är helt unika. Vi kallar dessa plattor för litosfärplattor och som namnet även antyder så ligger de i litosfärens skikt. För att ännu mer förtydliga så ligger de egentligen inte bara där utan de snarare flyter som ett isflak på vatten. Och vad de flyter på beskrev jag ovan, den heta magman av smält eller delvis smälta bergarter nere i astenosfären.

Så vad är det som gör att dessa plattor rör sig åt olika riktningar?

Som tidigare nämnt så är temperaturen högre ju djupare ned i jorden du kommer och redan vid astenosfären så finner vi att berggrunden delvis börjat smälta. I och med att den smälta magman har en lägre densitet omkringliggande fast eller delvis fast berggrund så pressas den uppåt mot litosfären. Detta är starten till allt. I och med att bergarter börjar smälta under litosfären så bildas mycket kraftiga men ändå långsamma virvelrörelser under jordytan. Magman i astenosfären bildar konvektionsströmmar och påverkar litosfärplattorna beroende på åt strömmens riktning. Se bild nedan.

Untitled

Bilden visar strömmarnas riktning. Vi ser hur strömmarna spräcker litosfären delar sig i två riktningar när den når litosfären och litosfärplattorna för att sedan sjunka i temperatur och sjunka tillbaka in i astenosfären och åter börja om.

I och med dessa rörelser så påverkas litosfärens plattor och följer sakta den riktning dessa konvektionsströmmar har vilket förskjuter (i fallet ovan) två plattor ifrån varandra. Detta är startskottet för de endogena processerna för att konsekvenserna av detta är fantastiskt men kan även vara mycket förödande.

Så hur ser det ut i verkligen? Bilden nedan visar de olika plattorna som konstant rör sig i olika riktningar. Detta innebär att olika plattor kan kollidera på olika sätt vilket ger olika resultat och effekter. Två plattor kan kollidera mot varandra, de kan glida isär ifrån varandra eller förflyttas längst med varandra.

2

  1. Plattorna glider isär ifrån varandra. Pangaea är ett väldigt simpelt exempel för att förstå sig på vad det begreppet innebär i praktiken. Man ser väldigt tydligt om man tittar på bilden ovan hur Sydamerika en gång suttit ihop med Västafrika. Detta är ett resultat av att olika plattor glider isär ifrån varandra. I genomsnitt förflyttar sig Nordamerika 1,7 cm/år ifrån Europa. Som sagt, kraftiga men långsamma ändringar. Får mig att fundera över hur mycket kraft som behövs för att förflytta en hel kontinent, troligtvis en hel del. Dock så får vi även effekter av att plattorna glider isär. I och med detta så väller stora mängder magma upp i sprickorna och bildar en ny litosfär efter att den kylts ned och stelnat. Ett resultat på detta är Mittatlantiska centralryggen med dess oceanryggar och bergskedjor, som går både genom havet men även genom kontinenter och bildar vulkaner. Detta ser man tydligt på Island som ligger rakt på Mittatlantiska ryggen. Västra Island tillhör den Nordamerikanska plattan och förskjuts ca ett par cm varje år ifrån den östra som ligger på den Euroasiatiska plattan. Se bild nedan. Detta ger upphov till att sprickorna fylls av magma och bildar vulkaner längst med sprickan. Dessa kallas för sprickvulkaner.
    3
  1. Plattor som rör sig mot varandra. Här finns två olika sorters ”kollidering”. Plattor har olika tjocklek beroende på vart de befinner sig. Oceandelar av litosfärplattor är mycket tunnare sätt till plattor under en landmassa. Detta ger olika resultat och effekter beroende på om tunn krockar med tunn eller tjock platta. Plattor som kolliderar med varandra och har olika tjocklek kallas för subduktion. Plattor med lika tjocklek som kolliderar kallas för konvergens.

Subduktion – Om två plattor med olika tjocklek kolliderar så kommer den svagare plattan (den tunna) att tvingas ned under den tjocka ned i manteln och fortsätta förskjutas längre och längre ned under den ”starkare” plattan. Detta kan resultera i vulkanutbrott i och med att den tunna plattan kan förskjutas så pass djupt att den börjar smälta till magma och tränga sig upp i ytan via vulkaner. Detta kan även ge kraftiga jordbävningar samt tsunamis. Tsunamin i slutet på 2004 var en konsekvens av att en platta ute i havet tvingats under en annan och friktionen mellan de två plattorna var så hög att den starkare plattan också försköts ned dock så blir trycket så pass stort att den starkare plattan släpps och skutsupp till dess ordinarie plats vilket skapar extrema jordbävningar och tsunamis utifall det sker ute tillhavs i och med att vattenytan plötsligt och kraftfullt höjs på ett ställe.

Konvergens – Två likartade plattor kolliderar med varandra. I och med att båda plattorna i det här fallet är lika tunga så kommer inte den ena plattan att tvinga den andra ned under manteln. Här blir effekten nästan den motsatta. De trycks ihop med en så pass stor kraft att de ”vecklas” ihop och omvandlas. Resultatet av detta är bland annat de olika mäktiga bergskedjorna vi idag ser. Dessa gå längst de olika plattornas konvergenszon, tittar vi på Himalaya så finner vi ett vackert exempel av detta. Jämför vi Himalayas position (se bild nedan) med gränsen mellan den Indiska & Eurasiska plattan finner vi att de har samma position. Ett bevis för två mäktiga plattor som än idag bygger vidare på dessa bergskedjor.

4

Sist så har vi situationer när två plattor förflyttas längst med varandra. När två plattor med enorm kraft förflyttas längst med varandra i motsatt riktning uppstår en extrem friktion. De kan påverka varandra så pass stort att de under en kort tid kan stanna av och inte förflytta sig alls. Dock blir den spänningen så småning om så pass stor att det plötsligt släpper och ger upphov av ett starkt jordskalv. Liksom Himalaya är ett resultat av två plattor så har även denna plattförskjutning sitt riktmärke. Det visar sig i en förkastning som resultat av att två kontinentplattor rört sig i motsatt riktning, byggt upp spänning, stannat till för att sedan plötsligt släppa. I Andreasförkastningen kan man tydligt följa både förkastningen och dess förhållande till plattorna som konstant slåss för att ta sig fram. I och med att det är en sån konstant friktion och spänning mellan de båda plattorna så är jordbävningar inte ovanligt och kan ofta vara mycket kraftiga.

5

 

Dock så behövs inte alltid aktivitet i form av att plattor samspelar med varandra för att bygga ny mark. Vi har även områden som kallas för Hotspots som kännetecknas av dess vulkaner trots att den inte ligger i närheten av två plattzoner. Här kan vulkaner istället byggas upp av den extremt höga temperaturen i mantelns övre del. Detta resulterar i att manteln spricker och magman tar sig igenom dessa sprickor. Inledningsvis bildas en mycket liten vulkan i havsbotten som snabbt kyls ned. Kort efter sprutar ny magma ut och lägger sig över den ”gamla vulkanen” och forsätter så. Exempel på dessa är Hawaii och dess vulkanöar. Letar man efter de i en kartbok så finner man att de följer en linje vars temperaturen under plattorna var så pass hög och plattorna var så pass tunna att magman ifrån astenosfären kunde ta sig igenom och bygga vulkan på vulkan som tillslut blev olika öar.

Exogena processer. För E skall du definiera begreppet och även ge exempel på olika exogena processer och hur dessa påverkat jordskorpan. För högre betyg skall du även förklara Klarälvens slingrande övre lopp, uppkomsten av rullstensåsar samt även ge exempel på moräntyper.

Nu när vi gått igenom endogena processer så kan vi sammanfatta det kort och simpelt med ”processer som utan människans inverkande bygger upp jorden”. Exogena processer handlar nästan om det motsatta, alltså de processer som bryter ned berggrunden med olika egna processer. Alltså Exogena och Endogena processer handlar egentligen om hur jorden formas på ett naturligt sätt.

Så vad är exogena processer och hur fungerar de i praktiken?

Man brukar dela in de i 3 olika enskilda processer likt endogena. Dessa tre är:

  1. Vittring
  2. Mekanisk vittring
  3. Kemisk vittring

Vittring är likt de konvektionsströmmarna ett startskott och en grundläggande process för de exogena. Det som sker i det här läget är att bergämnen eller material delas till mindre och mindre delar med hjälp av olika naturliga krafter. Vittring behöver inte handla om att material sönderdelas till en mikroskopisk nivå för att kallas vittring, utan när du ser exempelvis stora block av berg som rasat så har vittringsprocessen startat. Berget har börjat sönderdelats och blocket kommer såsmåning om via andra yttre naturliga krafter att minska i storlek till mindre och mindre bitar till storleken av sandkorn och mindre. Med hjälp av exempelvis vind, vatten (regn/snö) så förflyttar sig nedvittrat material hela tiden ifrån plats till plats. I och med att det förflyttar sig med vind och vatten så fortsätter materialet att nöta sönder berggrunden på vägen vilket kallas för erosion eller att det eroderar. Bergsmaterial kan även stanna kvar på den ursprungliga platsen om omgivningens krafter tillåter det och bildar då ett tjockt täcke av vittringsjord, även kallat för djupvittring. Övrigt material som med hjälp av naturliga krafter (vind/vatten) förflyttar sig till olika platser är kritiska för att jorden ska kunna bygga upp nya landskap.

Vittring kan vi sammanfatta kort med ”en naturlig process där jorden via olika krafter bryter ned existerande landskap (berg osv) för att bygga upp nya”

Vittringen kan sedan delas upp i två olika typer. Mekanisk vittring och kemisk vittring.

Nedan kommer en utförlig beskrivning av dessa men kort sammanfattningsvis så innebär mekanisk vittring att jorden bryter ned berggrunden till mindre bitar och delar av det redan befintliga berggrunden. Den kemiska innebär att strukturen på molekylerna hos bergarten förändras (kemiskt) genom att självaste mineralet sönderdelas till dennes minsta beståndsdel eller mindre beståndsdelar som sedan kan bilda nya större och därav ändra sin kemiska struktur och karaktär/egenskaper.

Mekanisk vittring

Som tidigare nämnt så innebär mekanisk (tillskillnad ifrån kemisk) att berggrunden sönder delas till mindre delar men behåller sin ursprungliga kemiska struktur. Men likt vittringen i stort så kan man dela in mekanisk vittring i olika undergrupper där alla bryter ned bergmaterial men bibehåller sin kemiska struktur.

Frostsprängning är en typ av process som ingår inom mekanisk vittring. Berg har små och stora sprickor i sig lite överallt. När det bland annat regnar så sipprar vatten emellan dessa sprickor och lägger sig där. Om klimatet tillåter det så kommer vattnet att frysa. I och med detta så ökar vattnets volym med ca nio procent och börjar då trycka mot ”väggarna” i sprickorna. Såsmåning om kommer bergmaterialet att ”sprängas” till mindre bitar. Jag nämnde ”om klimatet tillåter det” och med det menar jag då att detta kan endast ske på platser där temperaturskillnad varierar mellan minus och plusgrader samt att nederbörd förekommer på platsen.

Näst kommer temperaturssprängning. Här talar vi istället om att själva berget eller bergets yta expanderar med hjälp av värme (solen). Berggrunder har ett ytlager som med hjälp av solen kan variera stort i temperatur beroende på exempelvis dag och natt. Det som sker är att solen värmer upp det yttre lagret av berg så pass stort att det utvidgas i förhållande till det ”inre lagret”. I och med att ytlagrets temperatur ökar så ökar dess volym och på natten minskas det i och med att den kyls ned. Detta resulterar i att ytlagret konstant ”rör” på sig i förhållande till det inre och resulterar i att ytlagret tappar greppet och till slut lossnar ifrån det inre lagret. För att detta skall vara möjligt så måste klimatet tillåta dessa förutsättningar. Alltså så är det mest effektivt där platsens temperaturskillnad är stor mellan dag och natt. Berget behöver också ha tillgång till direkt sol, därav kan inget skugga över som ett större berg bredvid eller exempelvis växter eller mossa växer på berget. En öken är relativt god plats för temperatursprängning i och med sin brist på vegetation samt att temperaturen är mycket hög under dagen och lång under natten.

Ett annat exempel boken tar upp på mekanisk vittring är rotsprängning. Här spelar vegetationen en avgörande roll. I och med att växternas rötter hela tiden försöker expandera in i exempelvis berggrundens sprickor så resulterar det i att den såsmåningom kommer att sprängas isär.

Ovan beskrivet ger en bild på hur naturliga krafter kan påverka berggrunden och sönderdela den till mindre delar med samma kemiska struktur. Nu tänkte jag gå över till den kemiska vittringen där andra krafter påverkar materialet så pass mycket att hela den kemiska strukturen ändras.

För att berggrunder överhuvudtaget ska kunna ändra sin kemiska struktur så krävs det att det reagerar med något annat ämne. Ett exempel på detta är kolsyra. Då kan man ställa sig frågan hur det sker? För att detta ska vara möjligt så krävs nederbörd som innehåller koldioxid. Nästa fråga blir då hur nederbörden kan innehålla koldioxid? Det sker nämligen i atmosfären där koldioxid finns i mängder, vi talar oftast om det i växthuseffektsammanhang. I vilket fall så reagerar vattnet i mindre mängder med koldioxiden och bildar kolsyra.
11

I och med att kolsyra regnar ned på bergmaterialet så reagerar bergmaterialet och kolsyran.
Detta resulterar lyckligtvis med att bergmaterialet kemiska strukturer delas till mindre delar som framöver kommer reagera med andra och bilda nya material. De små beståndsdelarna kan via vind och vatten transporteras till nya platser och på annat håll bilda nya kemiska föreningar. Det kan även stanna kvar på sin ordinarie plats om klimatet tillåter det och bilda vittringsjord. Främst i tropisk miljö finner man kemisk vittring där fuktigheten och nederbörden är en faktor i processen. Tydligt kan man också se kemisk vittring i områden med mycket kalkstensberggrund. I och med att kolsyran reagerar med kalkstenen så löses olika beståndsdelar ur kalkstenen (kalcium och karbonatjoner) som med andra naturliga krafter förs bort (vind/vatten). I och med den kemiska vittringen så får även det biologiska livet en chans. I och med att större delen av de näringsintag som växter hämtar är frigjorde ifrån berggrunden via kemisk vittring.

För högre betyg skall du även förklara Klarälvens slingrande övre lopp, uppkomsten av rullstensåsar samt även ge exempel på moräntyper.

Så hur formar naturen sitt landskap och vilken roll spelar vittring?

Om vi exempelvis tittar på Klarälven så finner vi ett intressant exempel. Tittar man på källflödet så finner man att vattnet har en hög hastighet, kraften i vattnet är så pass hög att den kan bära med sig bergmaterial i dess mindre form som små stenar och sand som vittrats loss ifrån sidorna där vattnet möter sidan av floden. När floden bär med sig bergmaterialet så kommer en annan kraft att spela en viktig roll nämligen gravitationen som drar ned materialet till botten. Där kan bergmaterialet fortsätta nöta mot botten och ger älven sin V liknande form. Alltså vattnets hastighet med hjälp av gravitationen orsakar vittring mot sidorna som sedan sjunker och eroderar med botten.

Hur ser det ut i fallen med rullstensåsar?
Rullstensåsar är ett tydligt resultat av istiden. Åsarna bildades i och med isen började smälta. I och med den stora mängden vatten som bildades så lyckades vattnet med sin mängd, kraft och hastighet bära med sig stenar, grus och andra partiklar. Dessa stenar, partiklar och grus krockade konstant med varandra och därav slipades och vart runda och fina därav namnet och att åsarna kännetecknas bland annat av detta. Vid isälvens mynning så sjönk hastigheten och kraften och resulterade i att vattnet inte längre ”orkade” bära alla material den fört med sig och gravitationen tog över och pressade materialet mot marken. Detta resulterar i höga och mycket långa rullstensåsar bildas. I Uppsala finner vi en stor och fin rullstensås som heter Uppsalaåsen som jag besökt ett X antal gånger.

Ett annat resultat av istiden är morän som är den vanligaste jordart i Sverige. I och med istidens mäktiga glaciärer så skapades stora U dalar då glaciärerna eroderade allt omkring. Materialet tar glaciären med sig och när isen väl smälter så släpper den det eroderade materialet på platsen som sedan bildar jordarten morän. Därav så är morän av typen mineraljordarter i och med att olika mineraler genom bland annat vittring blandats ”huller om buller”, man kan även kalla morän för en osorterad jordart eller urbergsmorän. I och med att de olika stenarna eller bergarterna är känsliga mot försurning så är marken inte till böndernas nytta och används istället till skogsbruk.

I vissa fall kan morän som bildats genom nedbrytning och ned krossning av lerskiffer eller kalksten bilda en ny typ av morän. Moränlera är finkornigare jämfört med urbergsmoränen och innehåller mycket lerpartiklar. Områden med moränlera är mycket effektiv odlingsmark i och med att den inte är känslig mot försurning. Vi finner moränlera i bland annat Skåne.

Bergarter. För E skall du redogöra dels för sambandet mellan grundämne och bergart samt dessutom för de tre olika huvudgrupperna av bergarter. Dessutom ge exempel på bergarter för varje bildningsform. Du ska också kunna ge något exempel på någon bergarts betydelse. För högre betyg krävs en mer utförlig redogörelse och du skall analysera betydelsen vi har av olika bergarter, minst en från varje grupp.

Bergarter har sina olika karaktärer och egenskaper beroende på vilka mineraler som bygger upp den stenen. Mineralen i sig är kemiska föreningar som bildats av våra 92 naturliga grundämnen. Beroende på vilka grundämnen som reagerat så får vi ett annorlunda mineral som bygger upp en viss stenart. Detta gäller inte exempelvis guld, silver då dessa kan förekomma i ren form. Mineralerna som oftast är kemiska föreningar kan som tidigare nämnt beroende på vad som reagerat ge olika bergarter. Så om vi exempelvis tittar på kvarts som är ett mineral som är uppbyggt av att kisel och syre reagerat till kiseldioxid. Det är dessa kvartskorn du känner mellan tårna när du står på havet framför stranden och tänker ”underbart”.

För att sammanfatta så är bergarter alltså uppbyggt av mineraler som i sin tur är kemiska föreningar.

Men sedan kan vi gruppera olika bergarter beroende på hur de i praktiken bildats. Det är ju inte bara så att det någon kväll börjar blixtra i skogen för att några mineraler håller på att bygga upp en sten och sen poff så är den där. Nej riktigt så enkelt och snabbt går det inte, kretsloppet och bildandet av berg i stor mäng och storlek tar flera hundra miljoner år. Det finns 3 olika processer för detta. Sedimentära bergarter, magmatiska bergarter samt metamorfa bergarter.

Om vi inleder med de sedimentära bergarterna och deras bildningsprocess. Det sker ute i havet. Det hela startar egentligen med olika kemiska och mekaniska vittringsprocesserna som sker på exempelvis land som via vinden och vattnet för med sig det avvittrade till havet. Väl ute till havs så sjunker dessa sediment till havsbotten och längs lager på lager under en mycket lång tid. Allt som sjunker mot botten packas på och bygger upp detta ”täcke” där även ska från musslor och annat bidrar till att bilda detta täcke. I och med att trycket ökar av det allt tyngre sedimentlagren som läggs hög på hög så kittas tillslut sedimenten till bergarter. Vi får exempelvis sandsten ur sand som omvandlats under det höga trycket. Sediment betyder lagrande.

En annan process eller grupp är magmatiska bergarter. Precis som namnet antyder så har magma en stor roll här. Magma som är upphettat i jordens inre består i huvudsak av bergarter som den höga temperaturen där nere smält. Här spelar bland annat litosfärplattorna in samt konvektionsströmmar som skjuter dessa plattor åt olika håll, för bergarter smälter och blir till magma så sjunker dess densitet och den söker sig till högre mark. Magman söker sig återigen uppåt i och med den lägre densiteten och kan ge kraftiga vulkanutbrott både under och över vattenytan. Det som är intressant är att vi får olika magmatiska bergarter beroende på vart någonstans magman ”kylts” ned. I geologiska och termer så beror de olika magmatiska bergarterna på vad de reagerar med eller hur de har reagerat (omgivning såsom tryck osv spelar en roll). Man kan dela in det i fler mindre processer nämligen intrusiva bergarter, gångbergarter och vulkaniska bergarter.

 

De intrusiva bergarterna får sin karaktär i och med magman ”intruderar” och stelnat i jordskorpan. Via exempelvis erosion så kommer dessa att så småning om att nå jordytan. Ett kännetecken för dessa är de stora kristallerna man finner i intrusiva bergarter som ger en mosaikliknande bild. Exempel på det är granit. Detta för att magman fått en sån lång tid på sig att svalna att mineralerna haft tid att binda sig och bilda dessa.

6

Gångsbergarter får vi om magman tränger sig in i andra bergarter via olika sprickor nära jordytan. Vi finner detta oftast vid olika kontinentryggar. Diabas är en vanlig bergart som tillhör gångbergsarterna.

Vulkaniska bergarter hör vi på namnet bildas när magman öser ut ifrån en vulkan. Till skillnad ifrån intrusiva bergarterna så kyls de vulkaniska bergarterna ned mycket snabbare vilket resulterar i att mineralerna inte hinner binda sig till varandra och bilda stora kristaller. Istället bildas mycket små kristaller som oftast inte med ögat kan urskiljas. 

7

http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/geologi/bergarterochmalmer/magmatiskabergarter.1605.html

Till sist så har vi Metamorfa bergarter. Processen tar bergarter som exempelvis sedimentära eller magmatiska redan skapat och trycker ned de under jorden igen där de återigen smälter till magma. Det kan också ske via vulkaner om en subduktativ process sker. I och med att den tunnare plattan med sedimentära/vulkaniska bergarter pressas nedåt av den tjockare så smälter den ned till magma och trycket ökar. Det sker då en metamorfos som i grunden betyder omvandling. Vi kan konstatera att olika arter blir till nya genom att titta på lerskiffer som omvandlas till glimmerskiffer, kalksten till marmor. Alltså förändras både utseende och karaktär. Detta på grund av att det höga trycket organiserar mineralerna till att ”stå” parallellt med varandra vilket ger upphov till dess veckade struktur. Även här kan man dela in de olika metamorfa bergarterna i 3 undergrupper. Regionalmetamorfa, kontaktmetamorfa samt dynamometamorfa. Avgörande för vilken kategori den metamorfa bergarten är bland annat under vilket tryck och vilken temperatur den bildats i. Kontaktmetamorfa utsätts i huvudsak endast för högt tryck, dynamometamorfa för hög temperatur samt regional utsätts för båda.

En intressant aspelt är att man ofta kan se att metamorfa bergarter är en blandning av olika mineraler genom att titta på dess utseende. Bilden nedan visar en marmor sten med ”ådror” av andra mineraler.

8

http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/geologi/bergarterochmalmer/metamorfabergarter.1602.html

Så vad har vi för nytta med de olika bergarterna vi har?

I och med att olika bergarter bildas på så många olika sätt så får de alla sin egna karaktär. Vissa stenar är fina att bara titta på, andra starka att bygga med och andra som är användbara inom hemmet.

Kalksten finner vi ofta i olika byggsammanhang. Man kanske inte tänker på det så ofta med används som golv och i många trapphus. Kalksten som är en sedimentär bergart kan man lätt urskilja i och med att man ofta kan se olika fossil i det, skal och liknande. Bilden nedan visar fossil av Ortoceratit. Att vi finner detta fossil i stenen berättar även något annat. Den förklarar hur lång tid det tar för jorden att bilda olika bergarter. Ortoceratit levde för ca 400 miljoner år sedan. Intressant att reflektera över detta. I Bergslagen utanför Sala i närheten till Uppsala finner man kalksten som är uppemot 1,8 miljarder år gamla. Om vi tittar på kalkstens betydelse på en nationell nivå så finner vi att den har varit mycket betydelsefull för Sverige. Den används i många offentliga miljöer i och med dess tåliga karaktär men är även gynnsam för vår ekonomi då vi på Gotland brutit ned kalksten i över 1000 år för användning och exportering. Kalksten används även för att bilda cement som i sin tur behövs för att bilda betong vilket är vårt mest använda material i byggnader. I ett biologiskt perspektiv är den även mycket användbar då den hjälper till att för att kalka sura sjöar.

9

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kalksten

 

Ser vi till en bergart som är en omvandling av kalkstenen via den metamorfa processen (kontaktmetamorfa) så får vi marmor. En mycket vacker och tålig sten. Den har använts i historiska för att bygga byggnader som blivit tidlösa. Vi finner även de i våra kök som köksbänk eller som fönsterbrädor, i badrum och golv. De är dock dyrare karaktär. Även här så gynnas Sverige ekonomiskt i och med vårt rika innehav av olika marmorarter. Våra främsta arter är kolmårdsmarmor och ekebergsmarmor.

10

Inom de magmatiska stenarna finner bland annat granit som används som byggnadsmaterial. Vi finner granit i gravstenar, och köksbänkar bland annat. Diabas är en annan magmatisk sten som ofta används i olika sammanhang. Exempelvis finner vi diabas gynnsamt ur ett ekonomiskt perspektiv i Sverige då det framställs och exporteras mycket härifrån. Men det används även för tillverkning av stenull eller till isoleringsmaterial. Det främsta användningsområdet är vägbeläggningsmaterial.

Jag kan dock med ett gott samvete säga att jag troligtvis inte nämnt 1 % av de olika användningsområden vi använder olika bergarter till. Dock så sätter det hela i ett perspektiv i och med att man ofta inte reflekterar över vikten av bergarter och dess betydelse. Den extrema resan som tar hundra miljontals år för att vi ska kunna utvinna mineraler, och använda bergarter till bland annat byggnad, porslin, vägar. Sammanfattningsvis så tror jag att med hjälp av de bergarter som finns och vår kunskap kring hur vi kan använda de så är människan troligtvis tusentals år fram i tiden i förhållande till vart vi hade varit om bergarter inte existerade. (Dock så hade vi inte kunnat existera över huvud taget om de inte fanns, växter och djur hade bland annat dött)

Du har i detta uppdrag läst om endogena och exogena processer. Beskriv hur din egen hemtrakt ser ut utifrån dessa begrepp. Glöm inte att tala om var du bor. För betyget E krävs en översiktlig redogörelse samt enkla slutsatser. För högre betyg måste du analysera mer för att kunna ge välgrundade slutsatser och kunna lyfta fram olika perspektiv.

Uppsala är min vackra stad, har bott här sedan födsel och trivs väldigt bra. En mellanstor stad med närhet till ”centrum” (Stockholm) när jag behöver söka mig till någon annan stad för handel och arbete. Ur ett geografiskt perspektiv så kan jag inleda med att konstatera att Uppsala en gång i tiden var täckt av Is. Det är inte helt otroligt i och med att vi ligger rätt så nordligt till sätt till övriga världen. Men om vi exempelvis inte visste om det. Om jag istället var tvungen att söka mig olika bevis för att bevisa att Uppsala en gång i tiden var täckt av ett stort snöflak så skulle jag med hjälp av det jag lärt mig hittills i denna kurs kunna göra det rätt så enkelt.

Det första och enklaste som finns att titta på är vanliga stenar ute på gården. Där finner jag slipade stenar med spår på. Jag finner även olika klippblock som ligger här och vart. Exempelvis vid mina föräldrar en bit ifrån gården ligger en stor sten som troligtvis väger ett 50-tal ton. Jag tvivlar högt på att någon placerat den där för att den är rolig. Nej, den har en gång i tiden åkt med ett massivt isberg och släppts där och legat där till idag. Tittar vi närmre på just den stenen finner vi räfflorna och slipmärkena på ena sidan av stenen, den blir liksom ”rundad uppåt” för att på andra sidan vara rak och klippig. Ska försöka ta ett foto på den stenen. Dock visar den på att något har placerat den där samt att något stort glidit över den och hyvlat samt rispat ena sidan och översidan. Detta tyder på en istid.

Ett annat kännetecken för detta är Uppsalas fina rullstensås som troligtvis dök upp när snön började smälta. Stora berg med runda stenar finner vi där. Något som tyder på att något burit med sig detta i stora volymer och lämnat de där. Så jag tror att vi kan konstatera att Uppsala lidit av en istid. Detta innebär då att vi har en exogen process, nämligen att vi har en landhöjning i Uppsala i och med att den tunga isen så länge tryckte ned jorden. I Uppsala så höjer sig landet med 0,4 meter varje 100 år.

Utställningar

Ser vi till vad som finns under marken istället så finner vi våra litosfärplattor så finner vi att Uppsala i princip ligger mitt på en stor och fin platta och därav så sker inte så mycket aktivitet där, men… Om man gräver djupt i Uppsala eller i övriga delar av upplandsområdet så finner man hälleflinta som också är Uppsalas landskaps sten. Hälleflinta som är en metamorf bergart. Detta berättar mycket om Uppsalas historia (samt omgivning). I och med att vi finner metamorfa bergarter i marken så innebär det att Uppsala någon gång haft vulkaner och legat i en zon mellan två plattor. I och med att dessa två plattor krockat så har magma flödat ur och sedan bildat hälleflinta som nu finns att plocka. Det känns rimligt att säga att det var en subduktion som skedde i och med avsaknaden av stora höga berg genom Uppsala som annars är effekten av konvergens eller och övriga ”krocksituationer”. Dock så finns dessa vulkaner och inte mer i och med vår centrala plats på vår litosfärplatta under en så lång tid. De har troligtvis förvittrats under så lång tid att de inte är synliga.

Utställningar

Tittar vi på vittring så gäller det att försöka utgå ifrån kunskaperna boken lärt oss. Det första jag tänker på bland annat rotsprängning. När jag ser omkring på de olika klippblock så finner jag en del med stora sprickor och en del med mindre men där du finner sprickor finner du även mossa och andra växter. Så en mekanisk vittring är nog den dominerande i Uppsala. Jag kan utesluta temperatursprängning till stor del i och med att temperaturen inte når så höga siffror i Uppsala och när de väl gör de så krävs det att den kraftigt sjunker om natten vilket den inte gör om somrarna. Det kan vara på grund av vår nordliga position och vårt höga antal soltimmar om sommaren som temperaturen inte riktigt går ned.

Däremot kan jag känna att frostsprängning kan ske under vissa delar av året. Vi börjar närma oss den tiden nu när temperaturerna mellan dag och natt skiftar mellan plus och minus. Vi i Uppsala har haft en ovanligt varm höst och därav så har denna frost inte riktigt slagit till än men vi är på väg dit. Min prognos är att det är möjligt med frostsprängning i Uppsala om ca 14 dagar.

Kemisk vittring är inte sannolikt då man oftast behöver ett tropiskt klimat. Uppsala rimmar tyvärr inte riktigt med det.

Det är dock lite svårt för mig att finna andra tydliga kännetecken för exogen och endogena krafter på vår lilla yta. Dock så finner man att Uppsala en gång i tiden varit ett område med ett antal vulkaner och troligtvis en massa jordbävningar. Intressant att endogena och exogena krafter kan berätta så mycket om idag men även flera miljoner år bak i tiden.

Vattnets kretslopp. För betyget E skall du beskriv vattnets globala kretslopp och även förklara innebörden av olika typer av vatten och den betydelse den har för oss. För högre betyg skall du även förklara uppkomsten av nederbörd och hur det kommer sig att västra Götaland har mer nederbörd än östra Götaland. 

OBS! Svaret på frågan ovan är mer eller mindre en copy paste av svaret som gavs i Uppdrag 1 vad gäller vattnets kretslopp, vilket jag skrev till läraren som godkände det. Vad gäller vindar och klimat så är det bara att scrolla ner. 

Kretslopp är något vi dagligen hör. Både i diskussioner kring hur vi kan främja de naturliga processer som dagligen sker samt i media. För att förklara varför det är viktigt med ett kretslopp så behöver jag inleda med att förklara vad ett kretslopp är.

Ett kretslopp är enkelt sagt en cirkel (Se bild 1). Att ett ämne eller en naturresurs börjar på A och går igenom olika stadier som är livsviktiga för liv på jorden för att sedan tillslut återigen börja där det slutade, nämligen ruta A. I praktiken så kan man inte säga att vatten har en egentlig startpunkt i och med att cirkeln inte har ett start eller slut men i exemplet använder vi punkt A som havet i och med att den största mängden vatten finns där.

Ett enkelt naturligt ämne är vatten. Om man hade möjligheten att märka en droppe vatten och följa den skulle man nog häpnas av den resa som den vattendroppen gör. Låt oss säga att vi börjar vår iakttagelse när droppen vatten ligger i havet. Vid någon tidpunkt kommer att solen träffa den droppen och öka dess temperatur såpass mycket att den avdunstar. När droppen avdunstar till atmosfären så kommer den såsmåning om att kondensera, alltså att den kyls ned och övergår till moln. Molnen kommer efter en tid avdunstning att bli ”mättad” och det är då vi upplever regn eller snö och vattnet regnar eller snöar då ned på jordytan. Delar av nederbörden tas upp av floder som direkt rinner ut tillbaks ut mot havet igen.

I och med detta så kan djur och människor ta användning av vattnet då det rinner vidare till sjöar eller vattendrag. Växter tar upp vattnet med rötterna för att få sin försörjning. Något man ofta hör är grundvatten, och det sker genom att vatten tar sig djupt i marken och bildar olika sötvattenkällor vilket är livsviktigt i och med att den övergripande största delen av vatten i flytande form idag är saltvatten vilket är odrickbart. Länder med torrare klimat söker sig oftast till dessa källor för att tillfredsställa sina vattenbehov. Dock är förbrukningen ur dessa mycket högre än den naturliga tillverkningen vilket på sikt innebär att dessa källor kommer att sina. Detta är ett problem är ett exempel på ohållbar utveckling. Den naturliga utvecklingen av dessa källor tar mycket lång tid,.

 

Vatten kan också ta sig så pass djupt ned i jorden att det bildar akviferer där stora mängder sötvatten kan ligga under mycket lång tid. Se bild 2

Men såsmåningom kommer även det vattnet att rinna tillbaks till havet och starta sin resa igen ifrån ruta A.

Vattnet kan också direkt efter nederbörd rinna tillbaks till havet eller via vissa floder. Det kan ske genom att det avdunstar igen och regnar ned i havsområdet. Den här processen kan ta allt från en dag till flera tusen år men processen fortsätter bara.

Alltså vattnet jag får i glaset när jag öppnar kranen hemma kan vara samma vatten som Aristoteles en dag drack, vem vet… Men det är fullt möjligt.

Bilden visar hur vattnet rör sig ifrån havet via solen och kondensation och rör sig ifrån och sedan hur vattnet återvänder till sin ”ursprungliga” plats.

Bild på en underjordisk vattenkälla där vatten sipprat ned genom jorden som i sin tur regnat ned via avdunstning av solen på exempelvis havets yta. Vattnet är drickbart.

 

Så varför är ett kretslopp så betydelsefullt?
I exemplet ovan så beskriver jag hur ämnet (vatten) egentligen är konstant rörelse både på, under och över marken. I och med att vattnet hela tiden byter skepnad (ånga, snö, vatten) och tillbaka igen så skapar detta vår cirkel när den återigen återgår till vad den ursprungligen var. Det har alltid varit på detta sätt och utan detta skulle allt liv på jorden snabbt sluta existera. Se bild 3. Utan att vatten hade rört sig omkring på olika sätt så hade stora delar av världen drabbats av massuttorkning omgående som ett resultat av att regn saknas och växtligheten och odlingen hade drabbats direkt. Glaciärerna hade inte fått tillräckligt med snö för att återuppbyggas vilket skulle resultera i att de smälter och höjer vattennivån så pass mycket att Holland och stora delar av Storbritannien troligtvis skulle sluta existera. Detta är bara några exempel på vad som skulle ske ifall denna cirkel skulle på något sätt rubbas. Men på den grundläggande nivån så inser man vikten av kretslopp i och med att den står och försörjer för så mycket.

Utan detta hade exempelvis liv i det vilda inte haft möjlighet till sötvatten och troligtvis lett till en massutrotning av arter på en mycket kort tid.

Kretslopp är även bundna till varandra och är i behov av varandra för att inte rubbas. Om vi exempelvis tittar på vattnets kretslopp och förutsätter att det rubbas. Detta påverkar växtligheten direkt, egentligen påverkas hela biosfären omgående men om vi fokuserar på just växter som via sin unika fotosyntes omvandlar vår koldioxid till syre. I och med att växtriket omgående dött utav uttorkning så hade mängden koldioxid kraftigt ökat, vilket skulle leda till en miljökatastrof. Människor och djur hade dött av svält vilket lett till humanitär katastrof och brist på syre hade troligtvis tagit resten. Allt detta visar viket av hela cirkeln, livets cirkel i stort där människor, djur, växter och grundämnen i form av bland annat vatten, koldioxid och syre alla har sin plats i en stor och lite cirkel där allt måste fungera perfekt för att kugghjulen ska rulla smidigt.

Tyvärr så ser vi att ofta att vatten inte har en så viktig betydelse i vardagliga termer hemma i Sverige och med att vår tillgång till den är så god. Ett simpelt exempel är vattnet på flaska som inhandlas trots att den inte skiljer sig påtagligt ifrån det vi får ifrån kranen. Det kostar mycket energi att framställa och det påverkar miljön att transportera. Jag nämnde tidigare att jag arbetade på en bensinmack och vi brukade ofta skoja om att vatten på flaska är dyrare än bensinpriset vilket får en att sätta vattenflaskan i ett perspektiv. Jag brukar ofta besöka Gaza i Palestina under kortare perioder där vatten sällan rinner ur kranen och vatten måste köpas i stora dunkar. Det finns olika vattenbutiker man besöker och fyller upp sina dunkar. Det åker även runt olika vattenbilar likt våra glassbilar och har sin speciella ”melodi” den skickar ut ifrån högtalare när den besöker olika trakter för att uppmärksamma kringliggande bostadsområden om att vattnet är här, skynda er ut med era dunkar. Det gäller att inte underskatta den situationen vi idag har i Sverige och inte se olika kostsamma alternativ som vatten på flaska som ett ”bättre” alternativ.

Som vi nu känner till ovan så är vattnets kretslopp starkt kopplat till nederbörd. Så hur kan nederbörd skilja sig mycket på en liten yta? Vad är de olika faktorerna som spelar roll och vad ger det för effekter? Jag ska försöka svara på det här nedan. 

Till en börjar så har det med de västliga vindarna vi i Sverige får som är ett resultat av att det strömmar luft från de subtropiska högtrycksområdena till ekvatorn och polerna. På grund av corioliseffekten så får vi resultatet västvindar för denna sidan av bergsklotet. Södra Sveriges västkust tillhör de med nederbördsrikaste område med en årsnederbörd runt 1000 mm. Avgörande för detta är höjdförhållandena och havet läge. Havets vindar för med sig fuktighetsmättade eller nästan vindar som gränsar mot daggpunkten. I och med att höjden på landet ökar så tvingas även luften upp i atmosfären där den kyls ned och bildar moln. I och med att luft med lägre temperatur kan bära mindre kondenserat vatten så kommer luften såsmånging om att släppa ifrån sig all fukt den burit med sig ifrån väst. I och med att den nedkylda luften åter igen sjunker mot jorden så värms den upp och kan återigen bära mer vatten. Detta kan förklara att ju mer öster ut vindarna rör sig desto mindre regn blir det.

Hur uppstår vindar? För betyget E skall du utifrån lufttrycksförändringar förklara uppkomsten av vindar. Du analyserar även hur dessa gett upphov till olika stora vindsystem på vår jord. Vad är El Niño? Beskriv en del av de problem som är förknippade med denna företeelse. Tänk på att du på E nivå ska kunna göra en enkel redogörelse, göra en enkel analys och dra enkla slutsatser. För att nå högre betyg krävs det att du gör detta mer utförligt och även nyanserat för att nå högsta betyg. Med nyanserat menas att man lyfter fram flera perspektiv.

Vindar är ett resultat av de naturliga krafternas vilja att vilja jämnfördela bland annat lufttrycksskillnader i atmosfären. Men mer om detta kommer jag att återkomma till lite längre ned i texten. Inledningsvis vill jag tala om just lufttryck och dess innebörd. När vi flyger från Arlanda till Malmö så känner vi skillnaden i lufttryck. Det är alltså vikten av den luft ovanför oss som trycker mot oss. Oftast känner vi den i öronen i form av öronlock. Lufttryck är alltså en kraft av luftens vikt som trycker mot oss och ju högre upp du kommer u atmosfären desto mindre blir lufttrycket. Så hur är detta relevant i detta resonemang.

Vindar är direkt kopplade till dessa lufttrycksskillnader. I och med att jorden inte är helt slät utan det förekommer bland annat berg lite här och vart så innebär det att vissa platser på högre höjd har lägre lufttryck än andra med lägre positioner (geografiskt). En annan faktor som spelar roll och kan bidra till olika lufttrycksskillnader är solen och dess inverkan. I och med att solen skiner olika mycket och starkt på olika positioner av jorden så påverkas lufttrycket av även det. Alltså så spelar temperaturen en roll när vi ska avgöra hög eller lågtryck.

I och med att de naturliga krafterna hela tiden söker sig till att jämna ut olika tryckförhållanden mellan två platser så innebär det i praktiken att luft ifrån ett högtryck söker sig till ett lågtryck för att jämna ut dessa. Alltså om vi har punkt A med lufttryck 10 och punkt B med lufttryck 0 så kommer luften ifrån A och B att mötas för jämnas ut till lufttryck 5. Vad som avgör vindhastigheten är bland annat avståndet emellan dessa två punkter samt kraften av hög och lågtrycket. Ju kortare avstånd och desto kraftigare tryck resulterar i höga vindar.

Så vi kan alltså nu konstatera att temperatur och olika höjdskillnader påverkar lufttrycket. Har vi då två olika platser med olika lufttryck så kommer dessa två försöka jämna ut eller ta ut varandra. Beroende på kraften dessa två lufttryck har och avståndet så avgörs vindkraften eller vindhastigheten.

Beroende på om du kan finna en stadig punkt mellan ett hög och lågtryck så har du mycket att tjäna på vind, exempelvis i from av energi. Danmark som idag anses vara bäst i Europa får ca 10 % av sin totala energianvändning via vindkraft. I Sverige finner vi Skåne där vi har korrekta förutsättningar för vindkraft i och med att den ligger mellan ett hög och lågtrycksområde vilket ger vind med kraft.

Så vad är El Nino egentligen? Det handlar om en förändring i klimat som påverkar stora delar av Sydamerika men övriga världen. För att till fullo förstå problemet som sker i och med El Nino så måste man ha en grundläggande kunskap kring de normala klimatförhållanden som råder kring Sydamerika och de tropiska delarna av Stilla havet. Normalt skall passvindarna runt ekvatorn driva den varma havsströmmen i västerlig riktning mot Australien. Varmvattnet som hamnar där ger det lågtryck som ger Indonesien och delar av Australien sin rikliga nederbörd.

På Sydamerikas västerliga sida så har vi en annan ström som är mycket mildare (Humboldsströmmen) och nödvändig för att stora delar av Sydamerika ska fungera ur ett vegetabiliskt perspektiv samt ur ett havs och fiskeperspektiv. Dock mellan var 3 och 5 år så uppstår El Nino fenomenet vilket innebär att vågen som egentligen skall mot Australien och Indonesien istället vänder riktning och rör sig mot nordvästra Sydamerika. Detta påverkar direkt lufttrycksförhållande uppe i atmosfären. Passvindar kan förlora kraft och ändra sin riktning vilket återspeglar sig i havsströmmarna. Resultatet blir bland annat vattentemperaturen utanför nordvästliga sydamerikanska kusten ökar med upp till 5 grader. Detta påverkar direkt fisket i och med att fisken lämnar området för svalare vatten. Klimatet i övrig ändras dessutom och återspeglar sig tydligt i jordbruket. Det nya varma vattnet med sitt höga lufttryck skapar mycket moln och riklig nederbörd som egentligen skulle ligga över Indonesien. Den nederbörden leder oftast till översvämningar och förstörd skörd vilket leder till matbrist och svält i många fall. Stora skador på samhället förkommer också. Indonesien och delar av Australien får nu i stället för en riklig nederbörd en torka som i sin tur påverkar klimatet, jordbruket, fisken och samhället. Skogsbränder är även mycket mer vanliga under tider som El Nino bytt riktning. Varför detta sker är fortfarande okänt men högst intressant att fundera kring. Att vara vetenskapsman och jaga den avgörande faktorn som påverkar en sån mäktig kraft som El Nino att byta riktning är nog mycket spännande.

 

 

 

Publicerad av Joe

Hey! Vanlig kille i Svealand som studerar lite ämnen i samband med jobb för att till HT16 fortsätta med högskolestudier. Är varken överambitiös eller avdankad, hamnar där mitt emellan. Thats it!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: