Geografi 1 (Uppdrag 1)

14-svyle-266986568f9c2bb0020

Kretslopp är ett centralt begrepp inom geografin. För betyget E skall du redogöra översiktligt och med egna ord för begreppet kretslopp. Du skall även ge konkreta exempel på såväl naturliga som skapade kretslopp. För högre betyg skall du redogöra mer översiktligt samt även analysera hur olika naturresurser kan ingå i ett kretslopp.

Kretslopp är något vi dagligen hör. Både i diskussioner kring hur vi kan främja de naturliga processer som dagligen sker samt i media. För att förklara varför det är viktigt med ett kretslopp så behöver jag inleda med att förklara vad ett kretslopp är.

Svar:

Ett kretslopp är enkelt sagt en cirkel (Se bild 1). Att ett ämne eller en naturresurs börjar på A och går igenom olika stadier som är livsviktiga för liv på jorden för att sedan tillslut återigen börja där det slutade, nämligen ruta A. I praktiken så kan man inte säga att vatten har en egentlig startpunkt i och med att cirkeln inte har ett start eller slut men i exemplet använder vi punkt A som havet i och med att den största mängden vatten finns där.

Ett enkelt naturligt ämne är vatten. Om man hade möjligheten att märka en droppe vatten och följa den skulle man nog häpnas av den resa som den vattendroppen gör. Låt oss säga att vi börjar vår iakttagelse när droppen vatten ligger i havet. Vid någon tidpunkt kommer att solen träffa den droppen och öka dess temperatur såpass mycket att den avdunstar. När droppen avdunstar till atmosfären så kommer den så småning om att kondensera, alltså att den kyls ned och övergår till moln. Molnen kommer efter en tid avdunstning att bli ”mättad” och det är då vi upplever regn eller snö och vattnet regnar eller snöar då ned på jordytan. Delar av nederbörden tas upp av floder som direkt rinner ut tillbaks ut mot havet igen.

I och med detta så kan djur och människor ta användning av vattnet då det rinner vidare till sjöar eller vattendrag. Växter tar upp vattnet med rötterna för att få sin försörjning. Något man ofta hör är grundvatten, och det sker genom att vatten tar sig djupt i marken och bildar olika sötvattenkällor vilket är livsviktigt i och med att den övergripande största delen av vatten i flytande form idag är saltvatten vilket är odrickbart. Länder med torrare klimat söker sig oftast till dessa källor för att tillfredsställa sina vattenbehov. Dock är förbrukningen ur dessa mycket högre än den naturliga tillverkningen vilket på sikt innebär att dessa källor kommer att sina. Detta är ett problem är ett exempel på ohållbar utveckling. Den naturliga utvecklingen av dessa källor tar mycket lång tid,.

 

Vatten kan också ta sig så pass djupt ned i jorden att det bildar akviferer där stora mängder sötvatten kan ligga under mycket lång tid. Se bild 2

Men så småningom kommer även det vattnet att rinna tillbaks till havet och starta sin resa igen ifrån ruta A.Vattnet kan också direkt efter nederbörd rinna tillbaks till havet eller via vissa floder. Det kan ske genom att det avdunstar igen och regnar ned i havsområdet. Den här processen kan ta allt från en dag till flera tusen år men processen fortsätter bara.

Alltså vattnet jag får i glaset när jag öppnar kranen hemma kan vara samma vatten som Aristoteles en dag drack, vem vet… Men det är fullt möjligt.

Vattnets kretslopp.jpg
Bilden visar hur vattnet rör sig ifrån havet via solen och kondensation och rör sig ifrån och sedan hur vattnet återvänder till sin ”ursprungliga” plats.

 

Vattenkälla.jpg
Bild på en underjordisk vattenkälla där vatten sipprat ned genom jorden som i sin tur regnat ned via avdunstning av solen på exempelvis havets yta. Vattnet är drickbart.

Så varför är ett kretslopp så betydelsefullt?

I exemplet ovan så beskriver jag hur ämnet (vatten) egentligen är konstant rörelse både på, under och över marken. I och med att vattnet hela tiden byter skepnad (ånga, snö, vatten) och tillbaka igen så skapar detta vår cirkel när den återigen återgår till vad den ursprungligen var. Det har alltid varit på detta sätt och utan detta skulle allt liv på jorden snabbt sluta existera. Se bild 3. Utan att vatten hade rört sig omkring på olika sätt så hade stora delar av världen drabbats av massuttorkning omgående som ett resultat av att regn saknas och växtligheten och odlingen hade drabbats direkt. Glaciärerna hade inte fått tillräckligt med snö för att återuppbyggas vilket skulle resultera i att de smälter och höjer vattennivån så pass mycket att Holland och stora delar av Storbritannien troligtvis skulle sluta existera. Detta är bara några exempel på vad som skulle ske ifall denna cirkel skulle på något sätt rubbas. Men på den grundläggande nivån så inser man vikten av kretslopp i och med att den står och försörjer för så mycket.

Björn.jpg
Utan detta hade exempelvis liv i det vilda inte haft möjlighet till sötvatten och troligtvis lett till en massutrotning av arter på en mycket kort tid.

Kretslopp är även bundna till varandra och är i behov av varandra för att inte rubbas. Om vi exempelvis tittar på vattnets kretslopp och förutsätter att det rubbas. Detta påverkar växtligheten direkt, egentligen påverkas hela biosfären omgående men om vi fokuserar på just växter som via sin unika fotosyntes omvandlar vår koldioxid till syre. I och med att växtriket omgående dött utav uttorkning så hade mängden koldioxid kraftigt ökat, vilket skulle leda till en miljökatastrof. Människor och djur hade dött av svält vilket lett till humanitär katastrof och brist på syre hade troligtvis tagit resten. Allt detta visar viket av hela cirkeln, livets cirkel i stort där människor, djur, växter och grundämnen i form av bland annat vatten, koldioxid och syre alla har sin plats i en stor och lite cirkel där allt måste fungera perfekt för att kugghjulen ska rulla smidigt.

Tyvärr så ser vi att ofta att vatten inte har en så viktig betydelse i vardagliga termer hemma i Sverige och med att vår tillgång till den är så god. Ett simpelt exempel är vattnet på flaska som inhandlas trots att den inte skiljer sig påtagligt ifrån det vi får ifrån kranen. Det kostar mycket energi att framställa och det påverkar miljön att transportera. Jag nämnde tidigare att jag arbetade på en bensinmack och vi brukade ofta skoja om att vatten på flaska är dyrare än bensinpriset vilket får en att sätta vattenflaskan i ett perspektiv. Jag brukar även ofta besöka Gaza i Palestina under kortare perioder där vatten sällan rinner ur kranen och vatten måste köpas i stora dunkar. Det finns olika vattenbutiker man besöker och fyller upp sina dunkar. Det åker även runt olika vattenbilar likt våra glassbilar och har sin speciella ”melodi” den skickar ut ifrån högtalare när den besöker olika trakter för att uppmärksamma kringliggande boskap om att vattnet är här, skynda er ut med era dunkar. Det gäller att inte underskatta den situationen vi idag har i Sverige och inte se olika kostsamma alternativ som vatten på flaska som ett ”bättre” alternativ.

 

Vi alla vet att vi människor är väldigt duktiga på att påverka naturen och de naturliga cirklarna, tyvärr så har vi sätt att vi påverkat det mer åt det negativa hållet. Men man ser även många positiva sidor hos människan som vill påverka lokalt, regionalt och globalt för att minska förbrukningen av jordens resurser för inte belasta henne för mycket. Vi ser nog reklam för det varje dag och de flesta av oss är så vana vid det att vi gör det varje dag utan att egentligen tänka så mycket på det.

Något vi ofta ser reklam på tv för. ”Panta mera” är ett sådant kretslopp vars uppgift är att sänka energiförbrukningen genom att få plastflaskor att gå i ett kretslopp där de återanvänds istället för att kastas och därmed bidra till att vi är tvungna att skapa nya flaskor varje dag.

Via olika avgifter på PET- och aluminiumflaskor försöker man få människor som dricker olika drycker att ta sig till butiker för att lämna in dessa så att de återigen kan återanvändas. Man gör även stora satsningar på reklam för att öka människor intresse för att följa detta kretsloppstänkande. Ett annat exempel är att vi källsorterar för att hjälpa jorden få tillbaka viktiga mineraler som finns kvar i det vi inte äter exempelvis delar av fisk, kyckling med mera där dessa mineraler har sitt egna kretslopp och ”vill återvända” till jorden igen som kan lagra dessa mineraler för att hjälpa växter att ta upp näring sedan djur äter som sedan vi äter och kastar det som blir över för att igen återvända till jorden.

Vi kan även använda överbliven mat till att driva våra bussar och bilar. Gamla datorer kan användas för att bygga nya och äldre möbler kan renoveras och återigen säljas.

 

Sverige är ett föregångsland vad gäller sortering och något som anses vara fullt normalt här. Vi har lyckligtvis blivit så införstådda med de naturliga utmaningarna vi har framför oss att det ändrat normer. Det är ovanligt att se människor som inte källsorterar och pantar, och ser man en person som bara kastar en pantburk på gräset får man nog en eller två blickar. Planen är att vårt system ska utbilda övriga länder till att följa samma mönster för att på en global nivå öka medvetenheten samt de metoder som kan användas för att på ett enkelt sätt skapa våra egna kretslopp och återanvända material. Idag pantas 89 % av alla burkar och flaskor som säljs på ett år vilket är ca 89 % av 1,5 miljarder. Målet är att nå 90 %.
källsort.jpg

Ett centralt begrepp inom geografin är centrum-periferiperspektivet. För E redogör du för vad begreppet innebär. Du ska dessutom kunna dra enkla slutsatser om hur detta perspektiv påverkar samhället. För högre betyg krävs en mer utförlig redogörelse samt att du ger konkreta exempel på centrum och pereferiområden, drar egna slutsatser och även analyserar varför en plats ibland ses som centrum och ibland som ett periferiområde.

Svar:

Begreppet centrum-periferiperspektivet används för att beskriva förhållande emellan två olika platser som kan vara på en lokal, regional eller global nivå. Man använder begreppet för att jämföra två olika områden på samma villkor. Så vad är ett centrum och vad är ett periferi område?

Man kan enkelt förklara ett centrum för en kärna i förhållande till en annan plats. Denna kärna kan vara att centrum är mer utvecklat, mer befolkat och har ett ökat näringsliv. I det här exemplet kan man se glesbygden som ett periferiområde där det inte är lika utvecklat men färre företag och mindre arbetstillfällen. Centrumområden förknippas oftast med ökade resurser som tidigare nämnt och man tar oftast dessa resurser ifrån periferiområden. Men det blir en typ av symbios emellan centrum och periferi i och med att centrum ger tillbaka på olika sätt för att öka trivseln för boende i periferiområden. Exempel på detta kommer jag att ge lite senare i min text.

Så om vi försöker att titta på lite mer konkreta exempel på en regional nivå i Sverige. Själv bor jag i Uppsala och beroende på vad jag förhåller Uppsala med så kan jag sätta Uppsala som både centrum och periferi. Exempelvis Uppsala i förhållande till Tierp som ligger några mil härifrån. Man kan tydligt jämföra förhållanden mellan dessa två för att finna vad som gör Uppsala till ett centrumområde i förhållande till Tierp. December 2013, alltså ca ett år sedan var den officiella befolkningsmängden i Uppsala drygt 205 000 människor i jämförelse med Tierps dryga 20 000 trots att avståndet är ca 6 mil städerna emellan. Med en mindre utvecklad stadskärna så söker sig oftast invånare ifrån Tierp till Uppsala för handel och arbetstillfällen och bidrar till ökade resurser till Uppsala. I utbytes så får Tierp större högskolemöjligheter, infrastruktur och ökade kommunintäkter. Så just i det här exemplet kan vi sätta Uppsala som centrum, men bara i förhållande till vad vi förhåller oss med.

Om vi istället förhåller Uppsala till Stockholm som ligger lika långt ifrån som till Tierp så finner vi att Uppsala helt plötsligt är ett periferiområde. Stockholms befolkning ligger på drygt 800 000 människor, med en mycket mer utvecklad stad i form av trafik (tunnelbana, spårvagn, pendeltåg och tåg) och infrastruktur. Det finns många fler arbetstillfällen och många ifrån Uppsala söker arbeten i Stockholm därav jag själv innan jag beslöt mig för att avsluta mina studier. Uppsala Centralstation är den näst största centralstationen i Sverige efter Stockholm räknat till antalet resenärer varav över 70 % av dessa pendlar emellan Uppsala och Stockholm varje dag. Detta sätter Uppsala i det här exemplet som tidigare nämnt som ett periferiområde.

Övrigt kan jag anse att det inte är så svart och vitt som arbetstillfällen, infrastruktur osv som gör ett område till ett centrum. Jag kan anse att bilden av ett ”centrum” är subjektivt och mycket av det som attraherar mängden människor kan vara avgörande till att människor vill flytta och eller arbeta i ett ”centrum”. Exempel på detta kan vara kultur och socialt liv. Detta är mycket mer utbrett i Stockholm i jämförelse med Uppsala. Teater, mat och fritid påverkar mycket trots att det i slutändan inte måste vara avgörande för att människor (i varje fall jag) väljer att bosätta sig i ett centrum.

Det tar mig till min nästa frågeställning som är ”kärnan”. Om jag har förstått begreppet korrekt så centrum och periferi ett förhållande emellan två platser där man jämför olika villkor. Måste det då alltid vara exempelvis befolkningsmängd och arbetstillfällen som är avgörande. Om vi istället byter ut den kärnan till exempelvis mode så säger man oftast att Japan eller rättare sagt Tokyo är världens centrum för mode. Om vi förhåller Tokyo med Stockholm vad gäller mode så är Stockholm periferi och Tokyo Centrum. Om vi istället byter ut kärnan mot kultur i form av konst så kanske vi kan sätta Frankrike och Paris som centrum i förhållande till Japans Tokyo. Kanske har jag fel där men känns rätt att påstå det.

 

Källa: http://www.uppsala.se/Kommunpolitik/Kommunfakta/Statistik/
http://www.tierp.se/kommun-och-politik/kommunfakta.html

http://sv.wikipedia.org/wiki/Uppsala_centralstation

Vår värld består av mycket varierade livsmiljöer beroende på olika faktorer. Boken förklarar att världen kan se ut som olika mosaikbitar som målar upp en vacker bild av hur olika blir något fantastiskt. Mosaikbitarna symboliserar de olika regionerna. Inom geografi så används region till för att påvisa nivåskillnad mellan ett lokalt samhälle, centralmakt och transnationella områden.

Så vilka uppdelningar finns det?

Vi har:   Homogena

Funktionella

Administrativa – transnationella regioner

 

Om vi inleder med ett homogent som innebär likartat samhälle. Det bygger på att det finns något övergripande som binder ihop två olika området baserat på vissa kriterier. Klimat kan vara ett sådant exempel men även språk, religion och kultur där minst en av dessa bör dela samma nämnare. Försörjningsmöjlighet är ett annat exempel på detta. Karibien är ett exempel på en region som är homogen. 13 stater finns i denna lilla region där de flesta bor på öar. Dock så delar dessa 13 stater väldigt mycket, tyvärr så är det inte alltid så positivt. I det här fallet så är det gemensamma fattigdom, naturliga hot i from av jordbävningar och vulkanutbrott senast i Haiti samt att försörjningsförmågan inte är så hög.

Sedan har vi funktionella regioner som delar av inre samband. Exempelvis en tätortsregion som bygger på människors inköp och service, alltså i huvudsak ekonomiska aspekter. En sådan region är Mälardalen som enligt handelskammaren lyckats mycket väl med att bygga upp en funktionell region genom att satsa resurser på infrastruktur för att förenkla för människor och näringsliv att resa inom regionen vilket bidrar till att fler människor kan få en arbetsplats.

Klicka för att komma åt 080826_Regionförstoring_för_tillväxt_och_jobb.pdf

 

Administrativa regioner är vad vi idag kallar för län som styrs av länsstyrelsen. Exempel på detta är Uppsala län som omfattar alla städer inom Uppsala läns totala yta. Denna indelning är en politisk indelning där indelningen är för att hjälpa den beslutsfattande funktionen av länet. Länet har tydliga gränser och det som är en meter utanför länets gräns hör inte till vad länet fattar beslut om. Ett roligt exempel på hur detta är tydligt är när jag brukar köra bil till Stockholm via E4an. På vägen hem från Stockholm så känner man precis när man passerar skylten ”Uppsala län” att vägen blir mycket grumligare och ”sämre” i och med att den inte bytts ut samtidigt som Stockholms län, dock så visar det hur tydliga gränserna går för vilket län som startar och slutar. En del av en administrativ region kan utgöra sin egna administrativa region, nämligen från län till kommun. Uppsala kommun kan fatta beslut som endast gäller Uppsala kommun och inte Knivsta kommun trots att de båda delar samma övergripande administrativ region nämligen Uppsala län.

Man kan även gå längre och säga att alla landsting går under staten som utgör hela Sverige till en enda administrativ region. Steget efter det kan vara Skandinavien som utgör vad man kallar en transnationell region. Men en transnationell region har ett annat syfte än en administrativ. Den är nämligen till för att binda samman olika länder för att förenkla för människor och företag över landsgränser till arbeta och besöka varandra. Skandinavien är ett tydligt exempel på detta där man aktivt arbetar tillsammans med Danmark och Norge för att nå ekonomisk tillväxt bland annat. Boken nämner exemplet med Öresundsregionen där det finns ett rikt näringsliv som gynnas av att människor kan förflytta sig enkelt både till och ifrån. Även ur ett miljöperspektiv så är detta gynnsamt då man kan använda de resurser vi har tillhanda på bästa sätt.

Ett annan transnationell region är EU där man försöker skapa just det Skandinavien lyckats så bra med, nämligen att försöka binda ihop olika länder med varandra för att minska krångel vid in och utresa för att öka kontakterna mellan handeln och människor som i sin tur bidrar till mindre klimatutsläpp, ökad handel och ökade arbetstillfällen.

Det finns dock svårigheter i och med detta då olika länder har olika lagstiftning vad gäller beskattning osv. Värderingar är också väldigt olika. Exempel på detta är kött ifrån Danmark som får antibiotika. I Sverige är det olagligt att ge djur antibiotika i onödiga fall samt att vi svenskar är väldigt medvetna om antibiotika problematiken som finns i dagens samhälle och väljer bort det alternativet.

Så om vi tittar till Uppsala där jag bor så kan man inleda med att säga att jag bor i en administrativ region. Dock så är Uppsala en väldigt mångkulturell stad med flera religioner. Vi delar dock samma klimat vilket är rätt så självklart i och med att vår ytstorlek inte är så stor. Vi delar samma språk men är något som visserligen också är rätt så självklart. Jag anser att en homogen region behöver omfatta något mer än bara en stad för att kunna kallas homogent. Därav så anser jag att Uppsala ligger i en funktionell region som i grunden är en administrativ region för att överhuvudtaget kunna ”drivas”. Vad får mig att påstå detta?
Vi har redan konstaterat att definitionen för en funktionell region är ett område eller region som har ett välfungerande ekonomiskt samarbete med närliggande regioner med ett centrum. Med detta så menar jag att flera företag och kommuner inom området samarbetar för att underlätta för människor i regionen ska få ökade möjligheter till exempelvis ett arbete. Därav har vi Mälardalen som fått beröm för hur den regionen tillsammans med alla kommuner som ingår i den ökat möjligheterna för företag och individer att resa och förflytta sig. Det säger dock endast att Uppsala ingår i en funktionell region, alltså är en del av den. Men är Uppsala en men exempelvis kommunerna intill en funktionell region. Jag skulle påstå det. Uppsala kan brytas ned till olika stadskärnor och företag som tillsammans försöker öka möjligheterna för individer att resa till övriga delar av staden för att exempelvis ta sig till arbete. Uppsala kommun har en övergripande roll i detta och stadskärnan i Uppsala kan ses som centrum där periferi områdena är övriga omkringliggande stadsdelar.

Den hållbara utvecklingen talas det ofta om. För ett E beskriver du de tre dimensionerna samt drar enkla slutsatser kring varför det är viktigt att jobba mot en hållbar utveckling. För högre betyg gör du en djupare redogörelse, drar mer välgrundade slutsatser och analyserar hur dessa tre dimensioner påverkar och griper in i varandra.

Inledningsvis vill jag skriva lite om vad begreppet hållbar utveckling innebär för att sedan gå över till de tre dimensionerna. Hållbar utveckling kan liknas vid en balansvåg. Vi måste balansera våra behov efter det jorden orkar tillhandahålla oss per invånare. Om våra behov ökar mer än vad jorden kan tillhandahålla så överskrider vi en gräns som innebär att vi tar resurser ifrån framtidens invånare, alltså våra barn. Det handlar alltså om att finna en balans emellan vad vi förbrukar och de naturresurser som finns att hämta. Redan i år har vi överskridit denna gräns. Det uppmärksammades stort i media och kallas för Overshoot day Den dag då vi har överskridit årets produktion av ekologiska resurser och tjänster. Detta skedde den 6 oktober i år. I praktiken så innebär det att vi konsumerar 30 % mer av jordens tillgångar i år än vad jorden kan återskapa. En annan intressant faktum är att om vi fortsätter överkonsumera i den takten vi idag gör så kommer vi behöva 2 jordklot år 2050 för att tillgodose människans konsumtion. Detta är en ohållbar utveckling och vågen är inte balanserad. Summa summarum så konsumerar vi inte bara för mycket idag utan vi ökar denna konsumtion varje år vilket kan bero på olika faktorer. Vi ska kunna tillgodose våra intressen och förbrukning utan att riskera våra barns och barnbarns generationer.

Så över till de tre dimensionerna som är ett verktyg för oss att använda för att kunna finna de områden som bör ha fokus, detta för att föröka vända dagens trend till något hållbart. Dessa tre är den sociala, ekonomiska och den miljömässiga dimensionen. För att förklara dessa måste de brytas ned och förklaras en och en för att sedan gå över till hur de sammanhänger med varandra och vad som skulle kunna ske om inte alla tre dimensioner uppfylls. Att diskutera alla tre dimensioner i detaljnivå skulle nog vara ett examensarbete på universitetsnivå då det är extrem komplicerat då mycket ingår i detta.

Sociala dimensionen – Här betonar man människan och dess mänskliga rättigheter såsom yttrandefrihet. Men understryker även den kulturella mångfalden och rättvishet i sociala förhållanden.

Den ekonomiska dimensionen – Här betonas minskad fattigdom, rättvis fördelning av världens resurser, rättvis handel och rätten till arbete och försörjning och att detta inte får hota framtida generationer.

Den ekologiska/miljömässiga dimensionen – Här tittar man istället på den biologiska mångfalden samt hur hushållen och utsläpp och konsumering ska hanteras. Man tittar även på djur och växter för att reglera vad som får släppas ut i naturen så att det inte skadar mångfalden. Man betonar också kulturhistoriska värden som äldre byggnader.

 

Så nu när vi definierat de tre olika definitionerna så vill jag gå över till att beskriva vad målet med de tre är och hur de hänger ihop. Boken ger en tydlig bild men jag fann en annan på internet som beskriver lite bättre att alla tre dimensionerna behöver sammanhänga för att vi ska lyckas med hållbar utveckling. Se nedan

hollbarhet

Det bilden visar till vänster är att hållbar utveckling endast kan nås när alla tre cirklar överlappar varandra. Det man menar är dessa tre dimensioner måste samverka med varandra för att vi ska lyckas nå visionen. Men vad händer ifall inte dessa tre samverkar, hur kan det se ut?

Det räcker egentligen med att titta på hur världen ser ut idag så finner man olika exempel på hur det kan se ut när en eller flera av dessa dimensioner inte samverkar med de övriga. Hur påverkas hållbar utveckling om inte ekonomisk hållbarhet existerar exempelvis? För att få svar på den frågan så kan vi blicka till de mindre rika samhällena. Boken tar upp Haiti, dock inte i det här sammanhanget dock så passar det in här. Ett samhälle som inte har så mycket resurser att livnära sig på vilket direkt påverkar social hållbarhet och ekologisk. Se bild på sid 385 i boken. Där ser man tydligt hur den ekologiska dimensionen påverkats genom att befolkningen har varit tvungen att hugga ned den extremt värdefulla och djur rika regnskogen för att använda ved till uppvärmning och försäljning. Troligtvis så har massvis med djur dött och extrema resurser har tagits ifrån området till ett annat, kanske en annan del av världen. På sikt är detta absolut inte hållbart för området. Viktiga mineraler och ämnen som tas ifrån området och inte återvänder kommer lämna landet tomt på resurser och tillslut omöjligt att bo på. Den ekonomiska påverkar även återanvändning av resurser då man helt enkelt inte har korrekta medel för att hantera återvinningen av resurser på ett korrekt och hållbart vis. I och med att landet saknar bra medel så blir detta även ett extremt slag för den sociala dimensionen. Utbildning och hälsa får inte den korrekta uppmärksamheten och människorna i området kan ha höga antal sjuka och analfabeter. Människor söker sig till farlig mark vid vulkandrabbade områden för att gro sin föda vilket även resulterar att människor dör.

Viktigt att påpeka när vi talar om just ekologi och den biologiska mångfalden är naturens tröskelvärde. Alltså den gräns då människan påverkat ett kretslopp så pass mycket att naturen inte lyckas återhämta sig igen. Det ser man tydligt på Haitibilden. I och med att solen inte längre tas upp av alla träd så skyddas inte marken av uttorkning vilket leder till att marken blir extremt torr och inget kommer kunna växa där för att återigen skydda den värdefulla marken från den starka solen.

Detta är ett simpelt exempel på hur dessa tre dimensioner också kan arbeta åt helt fel håll och missgynna den redan missgynnade situationen vi idag lever i, därför är det extremt viktigt att försöka bromsa in dessa utvecklingar för att på sikt försöka skruva om till korrekt håll. För att lyckas med detta så måste den delen av världen med korrekta medel och kunskap ta ett ansvar och för att nå den korrekta utvecklingen. Oavsett om detta exempelvis endast skulle ske i Haiti så blir det ett globalt problem som måste uppmärksammas.

Ett annat exempel på vad som kan ske ifall en dimension saknas är ifall ett land saknar den sociala dimensionen något som kan resultera i att yttrandefriheten minskas och mänskliga rättigheter inte uppmärksammas. Detta kan på sikt innebära att det boende folket inte får sin röst hörd för att motarbeta korruption som vi tyvärr ser i vår omvärld. Korruption kan leda till felaktiga beslutstagande som påverkar befolkningen negativt. Diktaturer i omvärlden som via korruption i princip reat ut olika resursrika områden till väldigt få människor istället för att statliggöra det för att det skall gynna majoriteten. Detta kan leda till att den ekonomiska dimensionen påverkas och befolkningen får ett mindre bra ekonomisk läge vilket resulterar i att man förbrukar de naturliga resurserna på ett ohållbart sätt för att hålla sig vid liv. Så det krävs inte att alla tre dimensioner ska gå åt fel håll, utan det räcker med att ett av hjulen börjar vridas åt fel håll för att de två övriga kort efter är tvunget att hänga med.

Jag tror att man snabbt kan inse att om inte ett hållbart samhälle är vad vi strävar mot så har inte vår planet många år kvar på nacken. I och med att den moderna människan endast levt ett par sekunder om vi omvandlar jordens ålder till en 24 h period så är det skrämmande att se den stora påverkan vi haft på jorden i och med vår extremt korta tid. Räknar vi på tiden som vi vart ett industrisamhälle kanske vi är mindre än en sekund gamla på denna plats. Får i vilket fall mig att tänka om.

http://www.jordbruksverket.se/download/18.1b0209b113b93739ab180001755/1370040354468/Hållbar+samhällsutveckling_121217.pdf

http://www.regeringen.se/sb/d/1591

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:222056/FULLTEXT02

Utveckling eller avveckling?

Den 19 augusti gick världen över ifrån att använda befintliga resurser till att använda lånade ifrån framtida generationer. Det människan idag använder och lever på är över de tillgångar vi är berättigade till. Lyxfällan hade nog tappat hakan ifall vår personliga ekonomi var i ett så dåligt skick som vår planet är just nu. Den moderna människans påverkan på jorden, sätt till den korta tiden vi existerat på planeten är skrämmande att se och många utmaningar och beslut måste tas för att vi ska nå den utvecklingen som är behövd för att framtida generationer skall kunna ta del av denna jord med dess resurser på samma sätt vi har. Vår påverkan har gett tydliga fotavtryck i form av klimatförändringar, ökad fattigdom och ökade klyftor. Den utvecklingen vi idag ser liknar mer en avveckling och väcker frågor kring vad vi behöver göra för att alla människor ska leva ett gott liv utan att vi riskerar framtida generationer resursbehov? Hur ska vi förhålla oss till naturen?

Hållbar utveckling

På Rio-konferensen 1992 antogs Agenda 21, en plan för att nå hållbar utveckling som innebar att samspel mellan tre olika dimensioner. Den ekonomiska, ekologiska samt sociala dimensionen. Något mycket mer komplext än namnet på dessa. Det rör matproduktion, hälsa, fattigdom och energi bland annat för att nå en hållbar utveckling. För att nå den utvecklingen vi är intresserade av så krävs det att alla 3 dimensioner samspelar homogent, om inte kan vi få motsatt effekt. De tre dimensionerna kan liknas vid en liksidig triangel. Utan att alla vinklar och sidor är lika stora får ett annorlunda riktning. Samma sak gäller om vi tar bort en av de tre sidorna, då förlorar vi hela konceptet. För att uppfylla den ekonomiska dimensionens villkor måste vi fortsätta arbeta mot fattigdom, rättvis fördelningen av naturens resurser, rättvisa handelsmarknader och rätten till arbete. Tittar man på den sociala är villkoren bland annat yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Den omfattar även utbildning och kunskap. Den sista dimensionen är den ekologiska vilket grundar sig i naturens rättigheter och människans skyldigheter. Att värna om våra resurser och inte belasta jorden med ämnen som kan vara skadliga. Det handlar också om att värna om biologisk mångfald. Tyvärr så kan vi inte nå hållbar utveckling om inte alla dimensioner är i balans med varandra. Utbildning, mänskliga rättigheter och hälsa påverkas direkt av bristande ekonomiska medel vilket påverkar den ekologiska i och med att billigare och farligare ämnen används för att framställa nödvändiga produkter.

Alla är förlorare

Sätt till världen idag så står vi inför enorma utmaningar för att säkerställa att framtida generationers behov av resurser inte kommer att äventyras på grund av det resursutnyttjandet vi idag ser. Dock så har även människan utvecklat positiva effekter genom bland annat globalisering. Människor har fått bättre förutsättningar för att röra sig mellan länder. Den ekonomiska globaliseringen har bland annat hjälp flera hundra miljoner människor ur fattigdom. Man kan även konstatera att önskan för länder att bli demokratiska aldrig varit så stark samt att antalet länder som är demokratier idag är fler vilket bidrar till att mänskliga rättigheter följs med ett starkare engagemang.

Men vi står fortfarande inför utmaningar som kan äventyra mycket att det människor över hela planeten tillsammans byggt upp. Sätt bara till idag så finner vi hög fattigdom som ofta missgynnar lokalbefolkningens hälsa då medel saknas. Ebola sträcker sig med obehindrad kraft genom västra Afrika. Krig runtom jorden mellan olika grupper och länder med djupt inrotade och komplexa problem påverkar länder och befolkning negativt på alla 3 plan. Vi ser detta bland annat i mellanöstern men även hemma i Europa.

Och här hemma i Sverige har vi stora problem vad gäller konsumtion. Vi inhandlar för mycket produkter sätt till människans ordinarie behov vilket urholkar jordens resurser. Vår livsstil bidrar till ökade koldioxidutsläpp vilket direkt påverkar växthuseffekten och global uppvärmning. Redan idag kan man se olika ändringar i väderförhållanden vilket ökar risken för katastrofer, något som oftast drabbar de fattiga länderna värst.

Den fjärde dimensionen

Det finns även en slutlig och fjärde dimension. Det är nämligen du.

Du är dimensionen och utan dig kommer vi aldrig nå den önskvärda, säkra och hållbara utvecklingen.

Du måste inse vilken riktning vår livsstil i dagens läge är och att det är hög tid att ändra på den innan vi gått så långt att vi nått olika brytpunkter av vilket jorden inte kan återhämta sig igen. Du måste informera dig själv om vad som måste göras för att nå den hållbar utveckling och vad de tre dimensionerna innebär och hur de ska samspela. Du behöver fundera på vad ett kretslopp verkligen innebär och hur du räddar framtida generationer genom att bara ändra till kretsloppstänk.

Du måste påverka dina politiker att ta ett större ansvar på en nationell och internationell nivå. Du kräver mer samarbete, demokratiska principer och mer tillgänglig information. Vi måste använda fler ekonomiska styrmedel för att straffbeskatta naturskadliga ämnen och verksamheter i form av miljöskatter. Du måste pressa politikerna till att satsa på mer energieffektiva, säkra och hållbara energialternativ för att bidra till en hållbar och hälsosam framtid för alla. Vi måste satsa och bidra med ekonomisk hjälp till utvecklingsländer till att utveckla sin industri till att bli mer miljöanpassade och mer energieffektiva.

 

Om mindre än 15 år kommer 5 miljarder människor bo i tätbefolkade orter och därför måste kunskap om återvinning samt hur man kan effektivisera och förenkla den för människor ha en hög plats på agendan och planeras för redan nu. Du vill ta och se ett större ansvarstagande för att minska den utbredda fattigdomen globalt måste tas för att på sikt minska med kraft minska problem på alla 3 dimensionella plan. Det är hög tid för att bestämma vilken riktning vi går och våra barn blir tvungna att ärva av oss. Vi måste inse att den utvecklingen vi idag ser inte kommer att lösa sig självt. Vi behöver samarbete, kunskap och vilja.

Det är snart försent för oss att bestämma oss för utveckling eller avveckling. Den riktningen vi idag har kommer att göra valet åt oss. 

 

 

Publicerad av Joe

Hey! Vanlig kille i Svealand som studerar lite ämnen i samband med jobb för att till HT16 fortsätta med högskolestudier. Är varken överambitiös eller avdankad, hamnar där mitt emellan. Thats it!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: