Sociologi (Uppdrag 4)

 

jag_alskar_sociologi_runt_klistermarke-rc1fa0fc5406b4b188fb7ab7b8eada2b4_v9waf_8byvr_1200

Fråga: 

Fråga 1: Argumentation Genus (300-1000 ord)
Du ska skriva en argumenterande text kring genus i vilken du förhåller dig till- och värderar socialkonstruktivism, intersektionalitet och feminism. Även sociologiska termer och teorier som är relevanta för din diskussion kan så klart användas i din text.

Din text ska belysa följande frågor:
Vad är manligt respektive kvinnligt (exempel)? Hur skiljer sig dessa uppfattningar åt i olika samhällen och i olika tider? Hur har dessa olika föreställningar kring på vad som är manligt respektive kvinnligt formats? Vilken slags ojämlikhet finns det i våra samhällen idag? Finns det ojämlikheter som är motiverade? Hur kommer man till rätsida med strukturell orättvisa?

Svar från studerande:

Vad är manligt respektive kvinnligt (exempel)?

Det finns en mäng olika diskussioner, forskning och ideologier som ger sin bild av vad kön faktiskt är. Dock vill jag inleda min text med att titta på genus. Simone de Beauvoir mest kända citat ifrån hennes bok Det andra könet är Man föds inte till kvinna, man blir det. Det hon menar med det är just genus, det socialt skapade könet. Den struktur som idag finns i samhället reglerar oskrivna regler och normer för hur en kvinna ska ”vara”(könsroller) vilket kan ske medvetet och omedvetet. Bilden av kvinnans och mannens egenskaper är ofta tagna förgivet och accepterade som naturligt grundade(biologiskt). Dock så är en stor del av de roller och egenskaper män och kvinnor har en social konstruktion. Vi tillskriver på förhand hur kvinnor och män ska vara och vilka egenskaper hon ska ha. För visst kan det vara så att kvinnor faktiskt är bättre än män på att laga mat med förklaringen där kan ligga i just att den sociala konstruktionen av kvinnans egenskaper innefattar matlagning vilket gör att hon tränas i detta. Man finner intresse för detta redan ifrån tidig ålder via socialisation tillsammans med övriga ”tjejiga kvalitéer” så som rosa färger, dockor, språk/kroppsspråk, mode, hår osv. Träningen startas alltså redan ifrån födsel beroende på kön via socialisation och ger uttryck i att vissa arbeten är bättre lämpade för kvinnor än män samt vice versa. Männen kännetecknas av bilar, teknik och mer fysiskt anpassade aktiviteter.

Hur skiljer sig dessa uppfattningar åt i olika samhällen och i olika tider?
Konstruktionen av genus är också i ständig förändring och påverkas av samhället och kulturen vilket man enklast kan se via att jämföra synen på en kvinna eller man mot en kvinna eller man i ett annat samhälle eller tid.

I Sverige ser man det som en självklarhet att kvinnan ska arbeta och bestämma själv över sitt kapital och hem dock så är detta inte en lika vanlig bild sett till andra delar av världen. I vissa länder tillåts inte kvinnor arbete eller äga hushåll, utan kvinnan ska ägna sig åt hushåll och familjearbete. Samhällsstrukturerna i landet levar kvar i det patriarkala där kvinnan är underordnad mannens dominans och kultur samt tradition i landet förespråkar det. Ett samhälle som alltid är uppe i debatt när det gäller kvinnans position och roll i samhället är Saudiarabien där kvinnans roll är mycket reglerad trots att landet är rikt på medel och kapital vilket man kan tro är en avgörande faktor, dock visar Saudiarabien att social konstruktion av könsrollerna har skapat en samhällsstruktur via tradition och kultur som ligger djupt i samhället och påverkar hela kvinnans roll från födsel.

 

Hur har dessa olika föreställningar kring på vad som är manligt respektive kvinnligt formats?Konstruktionen av de olika könsrollerna formas och ändras konstant beroende på tid, kultur och traditioner. Precis vad som skapat en viss föreställning kan vara svårt att peka ut då det kan vara olika faktorer som samspelar. Ser vi tillbaka till historian så har kvinnan oftast haft en förtryckt roll i samhället där hon endast ska ta hand om barn och hem samt att mannen är den som försörjer familjen samt försvarar. Trots att vi kan konstatera att vi gått ifrån ett mekaniskt samhälle till ett organiskt samhälle där individen står i centrum så lever mycket av de äldre normer eller dess tankar kvar, män kan anse att det är deras uppgift och ansvar att alltid försörja familjen. Problemet blir när vi tar dessa föreställningar för givet utan fundera på om de i grund och botten är diskriminerande. Det är inte förrän någon pekar på fakta och man själv funderar som man verkligen uppfattar att strukturerna i samhället är uppbyggt efter den manliga normen. Medvetet eller omedvetet så följer dessa konstruktioner med oss genom tider och via olika former av socialisation så ärvs dessa idéer vidare till våra barn osv. Sedan spelar samhället en mycket stor roll då vi socialiserar oss in i rådande samhällsstrukturer och väljer man då att avvika ifrån en struktur så får man negativa sanktioner riktade emot sig. Tetriär socialisation, social media och internet är även en storspelare vad gäller att forma könsroller. Vilken bild ger reklam av dagens kvinna? Vad gör huvudskådespelerskan i filmen och hur presenterar vi oss själva på Facebook? Allt detta skapar strukturer i samhället som vi försöker följa.

 

Jag vill dock resonera att det konstruerade könet också skapar strukturer och inte bara tvärt om. Tittar vi på yrkesgruppen sjuksköterskor så finner vi att kvinnan är överrepresenterad där. Jag vill resonera att det kan vara för att kvinnor i högre grad socialiseras till att bli mer omvårdande redan ifrån födsel och känner att det arbetet attraherar de. I och med detta så konstrueras också yrket till att bli mer ”kvinnligt” i och med att den är överrepresenterad av kvinnor vilket gör det svårare för mannen ur ett samhällsstrukturellt perspektiv att arbeta med ett sådant yrke då man kan riskera negativa sanktioner. Exemplet påvisar att påståenden som ”kvinnan är mer omvårdande” behöver inte ha sin sanning i det biologiska utan att de socialiserar sig och tränar sig genom livet till att vara mer omvårdande i och med att det är var samhället förväntar sig. Exemplet visar även att kvinnodominerande yrken sätter en struktur som kan försvåra för män att inta sådana jobb i och med att de anses feminina.

 

Vilken slags ojämlikhet finns det i våra samhällen idag?
I och med att kvinnan anses vara ”bättre” med hem, hushåll och familj så tar hon idag ut mer föräldradagar än mannen vilket kan göra att hon hamnar efter i löne- och karriärsutvecklingen vilket ger kvinnan lägre lön i överlag sätt till mannen och utvecklas inte lika snabbt på marknaden. Man ser också att i och med att män tjänar bättre än kvinnor så arbetar de oftast istället för kvinnan för att spara på ekonomin.

Man finner även att yrken där kvinnor är överrepresenterade inte följer löneutvecklingen i samma grad som övriga yrken, lärare och sjuksköterskor är exempel på detta. Ser vi istället till övriga löneskillnader i Sverige så finner vi att män i alla grupper har i snitt en högre lön än kvinnan. Skillnaden mellan män och kvinnor med akademisk examen kan skilja sig med så mycket som 7500 kronor i snitt vilket är en enorm summa

Könsdiskriminering är något som allt för ofta hörs i samhällsdebatten där kvinnor nekas arbete då det finns en möjlighet för att de snart ska bli gravida och att detta ska medföra att arbetsgivaren får ta extra arbete. Trots att vi finner statistik på antalet anmälda ärenden med könsdiskriminering så tror jag att mörkertalet för detta är långt mycket mer.

Även i demokratiska val finner vi att män är överrepresenterade på olika positioner. I Sveriges 280 olika kommuner så har endast kvinnliga ordföranden valts till 90 trots att det är demokratiska val. Vi har heller inte haft någon kvinnlig statsminister och lågt antal kvinnliga med höga positioner så som VD och styrelseledamöter för stora organisationer.

Utöver den strukturella orättvisa mot kvinnor som grupp bör man även se till begrepp som klass och etnicitet för att se om de har betydelse och bildar faktorer som ännu mer försvårar kvinnans situation. Har den utländska kvinnan samma förutsättningar som den svenska på arbetsmarknaden? Och hur ser det ut om hon är ung och saknar utbildning? Begreppet intersektionalitet hjälper oss att förklara hur dessa faktorer samspelar och ännu mer underordnar kvinnan och dess möjligheter att styra sitt egna liv. Det berättar alltså att det finns flera dimensioner till det ojämlika samhällets ”spelregler”. Det finns alltså utöver genus andra faktorer som spelar in och som kan än mer försvåra och försvaga kvinnans ställning i samhället ur ett strukturellt perspektiv.

 

Finns det ojämlikheter som är motiverade?
Om man istället ska diskutera ojämlikheter som är motiverade i dagens samhälle så måste man titta på kön ur ett biologiskt perspektiv och se till de olika fördelarna de olika könen har och vilken typ av arbeten de biologiska fördelarna kan tillbringa. Jag har mycket svårt att se exakt vad det skulle vara förutom det fysiska där man ur männens biologiska struktur oftast är kraftigare än kvinnans. Detta behöver dock inte betyda att kvinnor inte har förutsättningarna till att nå samma fysiska styra utan att män har enklare att nå den fysiska styrkan som är behövd. Jag tror att många kan anse att mer fysiskt krävande arbeten inom armen och brandmän är ojämlikt motiverade i och med att den fysiska styrkan kan vara avgörande för sitt egna eller en annans liv. Min slutsats är att ojämlikhet är motiverad om det är biologiska faktorer som avgör eller förbättrar chanser för en annan människas välmående och hälsa.

 

Hur kommer man till rätsida med strukturell orättvisa?
Utifrån detta samhällsproblem så föddes feminismen som har till uppgift att belysa de ojämlikheter som finns i samhället samt att vi måste ändra våra samhällsstrukturer för att skapa ett balanserat samhälle. Man menar att i och med att det är människan och kulturen som skapar olika konstruktioner av könsroller så har vi även möjligheten att ändra på dem till det bättre för båda könen. Man menar att det patriarkala samhället och dess strukturer fortfarande ligger kvar där kvinnan ska underordna sig mannens dominans där mannen arbetar och kvinnan sköter hushåll och familj. Här ställer jag mig frågan ”hur ändrar vi på strukturer”? Jo först måste vi ändra inställning till de rådande strukturerna och det gör vi best genom att belysa de olika bristerna med dagens strukturer. Feminister arbetar mycket med just detta och trots att särartsfeministerna och likhetsfeministerna har olika utgångspunkter kring feminism så är målet för de båda desamma. Genom att visa på att strukturell orättvisa även sker omedvetet genom kultur, socialisation, media och konstruktioner så påverkas individer negativt. Man kanske anser att samhället som det är idag är ”normalt” men det behöver inte betyda att allt är korrekt. I och med att etnicitet och klass spelar en roll så bör man också tala om ödmjukhet, respekt och tolerans gentemot varandra.

 

Ställer man särartsfeminism och likhetsfeminism mot varandra så finner man dock två tydliga utgångspunkter där särartfeministerna är mer öppna till de biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor samt att olika positioner eller uppgifter är bättre lämpade beroende på kön, därav kan uppgifter delas olika mellan män och kvinnor på ett rättvist sätt. Likhetsfeministerna ser däremot att det biologiska inte skiljer mannens och kvinnas kvaliteer när det kommer till arbete och uppgifter i samhället och att det därför inte ska ligga till grund för särbehandling. Visserligen kan jag anse att båda har rätt men i och med samhället vi idag lever i (Sverige) så känner jag att likhetsfeministerna har det mest rimliga tankesättet. I och med att vi exempelvis inte är ett jordbrukssamhälle där mycket fysisk styrka krävdes för att konkurrera om kunder och försäljning till det tjänstesamhälle vi idag lever i så ser jag inte de biologiska skillnaderna som skiljer mannen och kvinnan åt som godtagbara argument till olika arbetsindelning bland män och kvinnor. Dessa tanker känner jag kommer få mer vind ju längre fram vårt tjänstesamhälle kommer.

Andra typer av metoder för att komma öka farten på jämvikten är kvotering. Alltså att man exempelvis lagstiftar att en viss del av en styrelse eller arbetslag måste innehålla X procent kvinnor. Detta löser dock inte grundproblemet vilket ligger i strukturerna i samhället. Så länge strukturerna i samhället är bäddade för ojämvikt så kommer man istället sträva efter att kringgå lagen istället.

Dock så anser jag att grunden till lösningen är att upplysa samhället så mycket som möjligt, personligen anser jag att det är märkligt att det lyfts i så få kurser i skolan. Jag anser att det är viktigt att allt fler förstår vad strukturen i samhället verkligen ger för resultat och att man söker efter strukturer som kan underminera kvinnans roll i samhället och ändra på dessa. ”Så har vi alltid gjort” fungerar inte längre. Män och kvinnor tillsammans bör ha i uppdrag att söka strukturella orättvisor och gemensamt förändra sig på olika sätt. Kvinnans roll i hemmet måste minska och mannens roll öka så att balans nås. Kvinnan måste få en starkare röst i samhället och männen mer lyhörda för att ta vårt samhälle till vad det är idag till ett samhälle där man och kvinna verkligen är ett och samma.

Ser vi igen till Sverige så fick vi inte den första formen av rösträtt för kvinnor i Sverige fören 1718 och gällde då endast kvinnor som var änkor då man ansåg att kvinnor som var gifta eller ogifta stod under förmyndarskap av antingen förälder eller deras män, man ansåg att kvinnor inte var rationella nog att rösta. Men med tiden har den konstruktionen ändrats till det resultat vi idag har.
Kommentar från lärare: 

Du beskriver och förklarar vad det sociala genuset är, varför vi blir till flickor och pojkar, diskuterar de orättvisorna som är relaterade till det sociala genuset, reflekterar, problematiserar, använder och värderar teorin, drar slutsatser och tar ställning för vad du anser vara relevant och rätt. Du motiverar och argumenterar för ditt ställningstagande. Du värderar även dina och andras attityder vad det gäller detta område.

När man diskuterar genus bör man gör en distinktion mellan jämställdhet och jämlikhet.

Man ska alltid ange sina källor och det är viktigt att man säger några ord om deras tillförlitlighet.

Du förtjänar ett A

Publicerad av Joe

Hey! Vanlig kille i Svealand som studerar lite ämnen i samband med jobb för att till HT16 fortsätta med högskolestudier. Är varken överambitiös eller avdankad, hamnar där mitt emellan. Thats it!

En tanke på “Sociologi (Uppdrag 4)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: