Religion (Uppdrag 1)

measuring-spirituality-religion

 

Identitet och religion

a) Livsåskådningar utan Gud som ateism och agnosticism ger också svar på de så kallat stora frågorna. Ge exempel på hur dess anhängare kan forma sin identitet utifrån sin övertygelse.

b) Religionsfrihet är en lagstadgad rättighet, men hur förhåller det sig när religionen kommer i konflikt med grundläggande värden i samhället som jämställdhet mellan män och kvinnor, homosexuellas rättigheter och alla människors lika värde?

c) Begreppet multireligiös tas fram som en möjlig utveckling inom religionen, att människor inte bara tillhör en religion utan flera samtidigt. Diskutera detta framtidsscenario utifrån de nya religioner som beskrivs i läroboken. (sök i registret efter begreppet ”multireligiös” om du har en pappersbok eller gå in under Tema och Nya religioner och läs om du har en interaktiv bok)

 OBS! Du måste alltid ange vilka källor du använt.

A)

Låt mig inleda med att förklara livsåskådning för att längre ned I texten knyta samman mitt resonemang.
En persons livsåskådning kan förklaras med olika sätt att se på livet. Precis som intervjun med Felicia så kräver inte en livsåskådning en viss religionstillhörighet eller tron på övernaturliga makter så som Gud. Försök istället föreställa dig att en persons livsåskådning är något nödvändigt för oss précis som sömn. Vi har ett behov av få svar på de stora frågorna för att känna trygghet och harmoni.
Varför finns jag? Vem är jag och vad är mitt syfte?
Frågor som kan resoneras och besvaras på väldigt många olika sätt oavsätt livsåskådning. Men om vi tar ett exempel ifrån intervjun med Felicia.

“Jag tror på livet före döden”
Det första som slår mig när jag läser det är att jag vill koppla det till den ökända förkortningen “YOLO” (You only live once). Det finns inget liv efter detta och ta vara på den tiden du har. Den svarar på många frågor, kanske inte på det sätt vi vanligtvis önskar. Många kanske anser ”vad är värdet i livet om livet är meningslöst?”. Felicia svarar med att man lever kvar i andra människors minnen vilket är ett annat sätt att leva.
Men en livsåskådning är personlig, något jag inte riktigt tror alla jag disskuterat detta med förstått på en gång. Självklart är den personlig tänker du, men då menar jag hela vägen in i hjärtat. Hjärtat måste acceptera din livsåskådning för att du ska kunna leva med den. Det är därför man kan måla upp en livsåskådning med samma fakta till två olika personer där ena förnekar livsåskådningen helt och den andra accepterar.

Lite på samma spår är Rolf som är agnosticer inne på. Han säger: ”Andlighet sitter inte i en åsikt, tro eller -ism. Den sitter i våra celler.” Rolf varken accepterar eller förnekar Gud, utan man säger sig helt enkelt inte veta. Någonstans där tror jag att majoriteten av sveriges befolkning ligger.

B)

Om vi utgår ifrån Sverige som exempel och kyrkans roll och värderingar i svensk politik så har den ändrats mycket genom tiderna. Svenska kyrkan har haft en roll i svensk politik länge och det var först år 2000 som Svenska kykan och staten separerade. Alltså kyrkan hade inte längre en roll att spela i den svenska politiken. Många lagar och regler som har kommit att blivit accepterade av kyrkan.

En viktig förändring för Svenska kyrkan var religionsfrihetslagen 1951. Den gav den svenske medborgaren möjlighet att när som helst lämna sin religion för att när som helst ingå i ett annat regligiöst samfund. Men det förändrade inte statens och kyrkans relation. Dock så var det den lagen som senare resulterade i att stat och kyrka separerade.

Den andra viktiga och senaste stora förändring kom år 2000 då kyrkan och staten separerade och tidigare lagstiftande relationerna upplöstes. Numera finns inga organ tillhörande kyrkan i de kommuna eller statliga myndigheterna.
Då kan man ställa sig frågan, ”varför separerade kyrkan och staten?”
Man ansåg egentligen att man ville förverkliga religionsfrihet vilket inte var möjligt genom att ha en statskyrka som binder folket. Debatten om detta hade pågått redan när man antog religionsfrihets lagen. Efter detta så har man utan religösa påtryckningar kunnat stifta lagar som gäller alla människor lika värden, som tex homosexualitet. Det som skedde i och med lagändringen var att man sköt Sverige åt met mer sekulariserat samhälle som inte vid födsel binder sig till tex kristendomen eller annat religöst samfund. Utan individen bestämmer själv.

Allt detta har kommit att spela en extremt stor roll i värderingar emellan män och kvinnor och inte minns homosexuellas rättigheter som ifrån 2009 har rätt att bli vigda i den svenska kyrkan.

Min slutast är att man tydligt kan se vad statens ambition med religionsfrihetslaget och separationen med kyrkan är. Helt enkelt för att kunna stifta lagar som är religöst obunda och gäller alla. Det är en process som tagit över 60 år och allt på papper må se fint ut men vi är långt ifrån där man vill vara. Homosexuallitet är fortfarande ett ämne som disskuteras ständigt i Sverige och de blir ofta diskriminerade för sin läggning. Men i och att samhället blir mer och mer sekulariserat så hänger folket med och homosexuallitet anses mer och mer som en vanlig sak.

Ett annat kort exempel är Halalslakt. Något som ofta diskuteras om det borde vara tillåtet eller inte. Vad säger svensk lagstifning om det? Helt enkelt att man inför alla typer av slakt ska bedöva djuret, alltså det gäller inte bara halaslakten. Här har vi ett exempel som direkt angår Islam och muslimer. Något som de accepterat och följer i Sverige.

Källförteckning
http://www.svenskakyrkan.se/656230 – Kyrkans historia
http://www.svenskakyrkan.se/karlstadsstift/homosexuella-och-svenska-kyrkan – Homosexuella i svenska kyrkan
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:641062/FULLTEXT01.pdf – Kyrkan och statens separation.
C) Vi ser allt fler nya religioner som blir registrerade som religiösa samfund i Sverige. Det kan vara av olika orsaker. En orsak kan vara att man tolkat en äldre religion annurlunda och väljer därefter att forsätta på sin egen tolkning. En annan orsak är att gamla förlorade religioner återuppstår och får anhängare. I många nya religioner så ser vi även att man kombinerar en mängd olika religioner i en och samma. Om vi exempelvis kikar på Umbandan i Brasilien så ser vi att man kombinerar katolsk kristendom med västafrikansk religion. Det som är intressant är att de motsätter inte om man följer både deras tro och lära samt den katolska kyrkans.

Jag tror att vi kommer att se ”multireliginoner” växa framöver. Människan har ett behov att få svar på sina livsåsikter på ett eller annat sätt. Vissa väljer att bli ateister medan andra kanske söker något utöver det. Där tror jag att multireligioner kommer att spela en stor roll. När man kombinerar olika religioner eller öppnar religioner för att vara medlemmar i olika samfund blir det enklare för människan att hitta något som passar den. Religion utan gränser är inte lika svartvitt som de vanligaste religionerna som begränsar oss till dem och kan därför bli mindre tilltalande för människan. Varför tillhöra en religion när jag kan tillhöra flera?

Personligen så ser jag inte mig själv att tillhöra flera religioner. Vilket är intressant för att det är något jag egentligen gör. Som muslim så tar jag extremt mycket ifrån Judendomen och Kristendomen tillsammans med Koranen och  profeten Muhammad. Detsamma gäller kristendomen och judedomen. Är jag då multireligiös? Jag tror på Moses, Jesus och Muhammed som profeter och bästa av människor. Likheterna mellan mig och en kristen är större än skillanderna. Det väcker egentligen en intressant fråga, vart går gränsen från att vara ickekristen & kristen? Är det dopet eller tron? Om vi bortser ifrån dopet, kan jag anses vara en kristen i kristnas ögon trots att jag är en muslim i och med våra stora likheter? Eller måste jag blint följa allt kristendomen säger för att vara kristen? Om inte så kallar jag mig muslim endast för att särskillja mig ifrån Kristendomen.

I praktiken så anser inte kristendomen att Muhammad var en profet vilket då per automatik tvingar mig att särskilja mig ifrån ifrån kristendomen trots att likheterna fortfarande är mycket stora.

Men precis som de tre världsreligionerna kommit att bli så kommer säkerligen många fler. Att man tolkar olika och väljer att gå en annan väg som öppnar upp för personer som söker sig till att bli multireligiös. Man kanske inte tror att bara 1 religion är den rätta.

För samhället kan det innebär en större mångfald av kultur i Sverige. I och med att vi får fler multireligiösa så blir sverige mer multikulturellt då religion och kultur i många fall går hand i hand. Hur en sådan utveckling skulle påverka Sverige politiskt skulle vara intressant att se i och med mycket av dagens debatt ifrån vissa partier handlar om att värna om den svenska kulturen. Kan multireligiösa personer komma att utgöra en så stor del att de kan påverka vår kultur i landet? Svaret enligt mig är Ja. Exempelvis om man tittar på hur man debatter Islam så förstår man snabbt att vissa politiker anser att Islam kommit att ändra på Sverige i sin mening. Men är det möjligt för en religion så är det större sannolikhet att flera multireligioner kan sätta ett avtryck. Mitt resonemang bygger på att islamofobi inte existerar i den utsträckning som är idag vilket utgör den största delen av debatter kring Islam idag.
Kommentar från lärare: 

Ateister och agnostiker kan naturligtvis också få svar på de existentiella frågorna. Men med utgångspunkt i något annat än religionens skrifter och bud: vetenskap och icke-religiösa livsåskådningar som sekulär humanism är exempel på detta.

Det är ett dilemma då religioner utgår från sina etiska principer och ståndpunkter och dessa stämmer inte alltid överens med samhällets normer/lagar. Det är dock så att lagarna har tolkningsföreträde vilket gör att en krock/konflikt kan uppstå mellan de andliga/religiösa värderingarna och samhället. Det är inte alltid lätt av avgöra vem som har rätt.

Multireligiositet är ett faktum:  New age är ett exempel på hur individen själv kan skapa sin tro/livsåskådning/religion genom att ta olika delar från olika religioner och andra livsåskådningar. I dagens individualistiska samhälle stämmer detta sätt att vara ”religiös” in.


Fråga: 

Religion och vetenskap

a) Religion och vetenskap har delvis olika utgångspunkt i hur de kommer fram till hur världen är. Beskriv hur deras metoder skiljer sig åt. Gör en analys av på vilka sätt människor resonerar för att överbrygga skillnaderna.

b) Evolutionismen har länge varit i fokus då religion ställs mot vetenskap. Beskriv grundprinciperna i Darwins utvecklingslära. Resonera kring hur kreationisterna argumenterar för sin teori, intelligent design (ID). Vilka brister finns i de bibeltrognas resonemang enligt vetenskapens metod?

OBS! Du måste alltid ange vilka källor du använt.

Svar från studerande: 

Vetenskap använder sig av en särskilld metod för att testa och verifiera ny data eller kunskap. Vi kallar den för Vetenskapens metod. En vetenskaplig metod bygger på att den ”nya kunskapen” måste uppfylla visa kriterier.

1) Empirisk, alltså måste bygga på iaktagelser i verkligheten. Man måste ha möjlighet att väga, mäta eller se för att vi ska kunna veta något om det.
2) Kontrollerbar. Det vetenskapliga resultatet får inte vara beroende av vem som urtfört testet eller försöket. Utan man ska få samma resultat varje gång man testar exprimentet samt att det inte ska påverkas av vem som utför försöket. Först här kan man säga att man fått en ny och pålitlig kunskap.

I och med att man inte kan mäta, se eller väga religion så är det väldigt svårt för vetenskap att direkt se ett bevis för att religion överhuvudtaget skulle existera. En allsmäktig kraft, Gud går inte att se. Man tittar istället på andra metoder som kan förklara livets uppkomst som tex Darwins teori.

Religionens metod ser religionen som något utanför vetenskapen, som andliga krafter, något vetenskapsmän skulle kalla för okontrollerbart. Religionens meton handlar istället om personliga uppleverser och tolkningar. Man anser inte att vetenskapen kommer i konflikt med religionen utan att religionen är något som är utanför vetenskapen, något som vetenskapen inte kan förklara. Ett exempel är vad som händer efter man dör. Man anser istället att vetenskap är bäst på att lösa praktiska våra praktiska problem.

b)

För att besvara detta så måste vi först förstå vad Darwins teori handlar och och hur den kommer i konflikt med religionen. Jag kommer utgå ifrån de tre världsreligionerna, alltså Kristendom, Islam och Judendom.

Världsreligionernas svar på människans existens på jorden är Gud. Gud skapade oss och gav oss liv. Vi alla känner till berättelsen om Eva och Adam som åt ifrån det förbjudna trädet och skickades till jorden och därefter har vi spridit oss.

Darwins teori bygger på att all utveckling av livet på jorden sker av genom slumvisa förändringar i levande organismer. Alltså att människor och djur ändras mycket långsamt och de som får de bästa egenskaperna är också de som kommer klara sig bäst och sprida sina gener vidare. Ett konkret exempel är om vi har två typer av björnar på Island. En isbjörn med vit päls och in grizzly björn med brun päls. Vilken av dessa björnar skulle ha enklast för att jaga mat?

Isbjörnen i och med att den bäst smälter in i omgivningen och kommer ha mycket enklare att jaga vilket ger den bäst chans för överlevnad och möjlighet att sprida sina vitpälsade gener vidare.

Ugår man ifrån Darwins lära så inser man väldigt snabbt att även vi människor kommit till på det sättet. Genom ”mutation” ifrån aporna och därav blivit till de vi idag är. Men det resulterar direkt i att vi är skapade av evolutionen och inte Gud.

För att kunna svara på kreationisternas teori har kristna tillsatt en grupp som heter Intelligent design (ID) vars uppgift är att beisa att kreationismen eller evolutionismen inte stämmer. Man har valt en riktning där man försöker påvisa att den långsamma förändringen som skett på olika organismer inte är tillräcklig för att de ska utvecklats till vad de är idag. Man har använt sig av encelliga djur med komplext uppbyggda fenor med uppemot 50 skelett. Man argumenterade att det är osannolikt att det encelliga djuret kunnat skapa en så sammansatt funktion på ett enda tillfälle och av slump. Det måste finnas en design bakom detta, det måste finnas en skapare.

Analyserar man IDs resultat så är det inte en vetenskaplig metod att påvisa att Gud existerar. Deras resultat går inte att väga, se eller mäta på något sätt. Den kanske kan motbesvisa evolutionen något med det betyder inte per automatik enligt vetenskapen att Gud existerar. Det är mycket vi fortfarande inte vet vad gäller evolutionen. Man anser även ifrån vetenskapens håll att de flesta benen som ID antydde tillhöra en konsturerande design eller intelligens är onödiga och att man bara behöver ett antal för att uppfylla samma funktion.

Kommentar från lärare: 

Om man ska hårdra det så kan man säga att religion och vetenskap ger svar på helt olika frågor – religion ger oss en mening med livet medan vetenskapen vill förklara hur världen fungerar. Eller så kan man säga att vetenskapen bygger på slutsatser dragna efter observationer och analyser av verkligheten medan tron bygger på en inre och ibland oförklarlig andlig upplevelse. Att jämka samman är kanske inte nödvändigt, det handlar om olika behov: att få världen förklarad och att ge livet en djupare mening.

Darwins teori går ut på en långsam utveckling  som styrs av miljön – de anpassningsbara individerna och arterna har störst chans att överleva: det innebär att vi förändras ständigt och att människan har utvecklats under en mycket lång tidsperiod.

Kreationismen är fundamentalistiskt bokstavstrogen. Detta gör att man inte på några villkor kan acceptera evolutionsteorierna. Enligt kreationismen skapades jorden för ca 6000 år sedan på sex dagar och människan skapades fix och färdig.  Intellegent design är ett försök att blanda religion och vetenskap och se en vilja som styr. Man motiverar detta med att alltings komplexa uppbyggnad inte kan vara en slump utan att utvecklingen från Big Bang och framåt på något vis är viljestyrd. Dessa inställningar gör ju att man kommer på kollisionskurs med det moderna samhället i vissa sammanhang.


Fråga: 

Etik

a) Vilka egenskaper har den goda människan? För ett resonemang utifrån exempelvis egenskapsetik hur ett gott liv och ett gott samhälle ser ut enlig dig?

b) Beskriv hur du kan avgöra om handlingen är god eller ond utifrån regel-, mål-, och viljeetik. Vilka problem finns med de olika metoderna? Argumentera med hjälp av etikens tre vägar i följande moraliska dilemma: ” Om du fick chansen skulle det vara rätt att döda en diktator för att skona oskyldiga människors liv”

Svar från studerande: 

A) Som det nämndes i boken så har flera kända filosofer som Platon och Aristoteles funderat över vad är goda egenskaper en männsika kan ha.
Aristoteles förklarade den goda människan med ett ord, ”balans”. Något jag finner intressant. Svaret är så simpelt men så väl passande i hur människan verkligen fungerar. Det Aristoteles menade med balans var att varje god egeneskap/dygd har en plus & minus pol. Den egenskap hos en människa kan vara överdriven, balanserad eller underdriven. Om vi tar ett exempelet mod och försöker rita upp det. Man kan vända på steken och säga emellan två mindre bra egenskaper så kan man finna en dygd. Man ska alltså sträva efter att finna den balansen. Se exemplet nedan.
I———————————I———————————–I
Feg                                                                     modig                                                                dumdristig
Visar man ovan enkla modellen och frågar människan ”vart vill du vara?” så kommer många hamna runt modig. En positiv egenskap. Feg och dumdristig är egenskaper men på två helt olika nivåer som är motsatta vilket skapar minuspolen och plus polen. Alltså enligt Aristoteles så är en god egenskap att vara balanserad.

Så vilka egenskaper ska människan ha? Extremt svårt att säga. Det är som att säga vilka djur behöver finnas i vår natur för att bevara naturens balans. Vi kasnke behöver dumdristiga människor i sammhället då även de uppfyller en funktion.

Jag googlade ”goda personliga egenskaper” för att finna övriga exempel bara för att se vad övriga människor tycker.
Jag fann detta forum  där personer radade upp 10 olika egenskaper de anser är goda och har.

En väldigt återkommande egenskap visade sig vara empatisk. Något som enligt mig och Aristotels modell är balanserad. Kikar vi på minus och pluspolen så finner vi att minus är: Kännslolös och bryr dig inte alls om människan och pluspol medlidande där du bryr dig till den grad att du lider med människan (fysiskt & psykiskt) med balansen som empatisk.
Så egentligen så är det inte specifika egenskaper som är viktigt utan att finna balansen av alla de egenenskaper man har som är av vikt dvs om vi följer Aristoteles.

Ett gott samhälle enligt mig är svårt att beskriva. Precis som den biologiska mångfalden så tror jag att vi behöver alla olika egenskaper för att finna ett balanserat samhälle. Jag anser att ett samhälle i grunden ska vara balanserat men jag tror inte människan riktigt fungerar så. Vi kan inte vara balanserade året om, vi behöver ibland uttrycka illska, sorg, glädje och lycka på ett obalanserat vis för att må bra eller kanske få den hjälp vi behöver.

Något som är intressant är att se hur vi målar upp dygder i verkliga livet för att få människor att följa dessa är arbetsplatsen. Man brukar ofta ha värderingar och visioner. På mitt gamla arbete Statoil så ville man att man skulle vara Modig, öppen, omtänksam och passionerad. Ord man alltid hörde på arbetsplatsen på möten och liknande. Är det arbetsplatsens vis kanske att måla fram de dygder de vill att arbetstagarna har för en så välfungerande arbetsplats som möjligt kanske? Liknande företag som, Intersport, Dressman osv har egna.

Men till min slutsats så tror jag inte man kan pinpointa exakt vilka egenskaper en god människa ska ha, det är väldigt ”svart & vitt” att säga motsatsen. Utan jag ser det som en gråskala där vi behöver alla nyanser av egenskaper för ett välfungerande samhälle och det speglar Aristoteles modell med ”balans”.

B)
Jag inleder med att förklara de tre olika modellerna med deras för och nackdelar.
Plikt-/regel etik
Pliktetiken bygger regler som finns att följa i olika situationer. Så länge du följer de uppsatta reglerna eller din plikt så är din moraliska handling korrekt.  Ett simpelt exempel: Man skall inte stjäla eller mörda. Nackdelen med etiken är att regeln förändras inte oavsätt situation. Handlar du i mot de uppsatta reglerna så har du agerat felaktigt oavsätt det resultat du får. Enligt mig en enkelt modell som går att applicera på många situationer men räcker inte på långa vägar till den ständigt förändrade vardagen vi lever. Följer man denna modell i alla situationer och aggerar pliktetiskt i alla situationer så riskerar du att gå miste om goda eller bättre resultat kontra andra etiska modeller i och med att fokus är på din plikt och inte resultatet som kan gynna en majoritet av människor eller andra individer.
Exempelvis: Ett barn stjäl ett äpple ifrån marknaden och springer runt hörnet och jag ser detta. Jag reagerar och följer pojken. När jag träffar på honom runt hörnet så ser jag att han skakar, är mager och klädd i trasiga kläder. Han har redan hunnit ta en tugga av äpplet för att han är så hungrig. Vad ska du göra? Enligt pliktetiken skall jag anmäla barnet för att ha stulit ifrån marknaden. Men känns det verkligen bra i magen? Inte för mig. Pliktetiken säger att jag blint ska följa de uppsatta reglerna för att agera korrekt i olika situationer. Det är viktigare i den här situationen att barnet får sig något att äta istället för att riskera svält. Det är där i dessa situationer man menar att etik och moral kommer i konflikt med varandra.
Något slog mig av detta exemplet är Disneyfilmen Aladdin. Han som vi alla känner till är fattig innan han finner anden och är ute på marknaden och snattar för att ha något för dagen, något som han även delar med sig till andra fattiga. Vad jag tycker är intressant är att det säger en del av vad media visar för bild av etiska modeller för oss redan vid den unga åldern. Robin hood är ett annat exempel.
Men enligt Lawrenece Kohlber så är ligger pliktetik I det tidiga stadiet av en persons moraliska utvecklng. Han ansåg att att yngre mer vanligt går efter regler och lagar ganska förblindat. Han ansåg även att den som bryter regler med mål att verkställa rättvisa har hög moralutveckling. Rätt så intressant när man ser på Disney VS Kohlber.

Vi går vidare till måletiken.
Vi alla använder de 3 olika modellerna olika mycket varje dag i varje beslut vi tar, medvetet samt omedvetet. Men om jag fick frågan ”vilken av modellerna anser du att du använder mest?” så är det nog konsekvensetiken/måletiken.

Här avgörs inte handligens värde av vare sig din plikt eller vad du överhuvudtaget gör, utan resultatet, konsekvenserna och målet med din handling. Om konsekvenserna av din handlig var god så är resultet gott oavsätt ditt syfte eller uppsåt med handligen. Om vi använder exemplet ovan med barnet som stulit äpplet så slår det nog de flesta att säga att jag vänder mig om och låter självklart barnet äta, han svälter ju, kanske ger honom lite pengar. Man går därifrån utan att tänka mer på situationen. Krukset med den här modellen är att man aldrig vet vad olika konsekvenser/resultat leder till för övriga konsekvenser.Exempelvis att jag låter barnet äta äpplet. Han börjar få för sig att det är okej att stjäla i allt högre omfattning till den dagen då han skjuter 3 personer på marknaden för att ha vägrat ge honom äpplen vid ett senare tillfälle. Ett scenario som är omöjlig att förutse. Men som helt ändrar resultatet av ditt agerande när du träffade på pojken flera år tidigare. Du kanske kunde ha stoppat den mentaliteten när du träffade honom om du hade anmält honom. 
Nackdelen med modellen är att du aldrig kan veta vart ditt handlandes konsekvenser slutar samt att du aldrig i förväg då kan veta om din handling är god eller inte. I praktiken så kan man aldrig avgöra utifrån konsekvensetiken om en handlig är god eller inte i och med att man aldrig kan veta de fulla resultaten som kan komma att visa sig långt efter din handling utförts. Din handlings konsekvens kommer att få konsekvenser. Vem vet, en av de 3 döda kunde vara nästa Hitler? 
Till sist så har vi viljeetik eller sinnelagsetik.

Här ser man varken på konsekvenser eller plikt utan uppsåt/vilja.
Handlar du med god avsikt så är handligen god oavsätt resultat. ”Jag menade bara väl”. Vi känner igen oss i flera situationer när vi tänkt så här. Men vad är nackdelen med modellen? Det är just ditt uppsåt eller din vilja. Vad vi människor tycker är rätt och fel är extremt indviduellt. Jag kan anse att man bör göra saken på ett visst sätt medan du anser att det ska göras på ett helt annat. Inte minst i läraryrket har ni troligtvis en del sådana diskussioner. Ni alla vill självklart väl vilket enligt den här modellen innebär att ni alla har rätt vilket skulle innebära att kurserna skulle se helt olika ut beroende på vilken lärare man har.

Men om jag återvinner exemplet ovan med barnet och försöker tillämpa viljeetiken. Här vill jag bara barnet väl. Jag anmäler inte barnet men han växer upp till att ta saken för givet och mördar 3 personer när han i framtiden inte får det han vill. Applicerar man viljeetiken så har jag fortfarande aggerat korrekt i den siutationen trots att om jag möjligtvis aggerat annurlunda så hade 3 personer kanske varit vid livet. Jag ansåg i stunden att det är bättre med ett förlorat äpple än ett utsvultet barn. 
Jag tycker att viljeetiken är den mest intressanta modellen. Den appliceras ofta i vardagen men missbrukas till att tillit för olika människor inte är densamma som den som jag fått berättat för mig fanns för. Den är väldigt positiv om den används inom vissa ramar och riktlinjer. Kanske man kan kombinera pliktetiken med viljeetiken för att hitta ett mittemellan.

Vi byter exempel till diktatorn.

Döda en diktator för att rädda oskyldiga människors liv. 
Regeletik: När jag hör ordet mörda så säger hjärtat direkt nej. Detta för att jag hela livet uppmärksammats och lärts olika regler som tex att man aldrig ska mörda. Vi har ett system som är till för att hantera mördare. Att mörda är emot lag & religion. Enligt pliktetiken så är det inte korrekt av mig att mörda någon oavsätt person. Paradoxen här blir att man riskerar att många fler riskerar att dö om jag inte gör detta. Pliktetiker vänder på det och lägger istället fokus på regler som finns att följa vilket styr hens aggerande. Pliktetikern följer med andra ord i förväg uppsatta regler. Om handlingen är korrekt eller inte avgörs av de regler som finns samt om de följs eller inte.

En intressant fråga här är ”vilka eller vems regler skall vi följa”? Exempelvis reglerna uppsatta enligt religion eller samhälle, eller kanske normer? Vi har till och med lagar som i vissa fall är extremt svårttolkade då de går emot andra lagar.  Så i det här scenariot med diktatorn så kan du ha exempelvis 3 olika regler att följa.

1) Samhällets lagar som säger att mörda är felaktigt.
2) Religion som säger att mörda är en synd!
3) Samhällets röster som säger att mörda honom kan beskona människors liv.

Som man snabbt märker så oavsätt hur du handlar i situationen så kommer du enligt visa agerat pliktetiskt felaktigt.
Då enligt mig så kanske den rätta vägen om man ska agera pliktetiskt inte är att mörda eller låta leva utan ett mittemellan. Ett exempel är ta ifrånta makten och fängsla diktatorn för de brott som begåtts.

Måletik/konsekvensetik.

När man handlar konsekvensetiskt så kan det vara i olika former. Tex etisk egoism eller egen vinning, för gruppen gruppetik eller för så många som möjligt ska få ut den största effekten av mitt handlande vilket kallas för etiskuniversalism.
Här vill man självklart att så många som möjligt ska få ett så positivt resultat som möjligt. Om man handlar med etiskuniversalism så bör man direkt mörda diktatorn. Många tänker nog omedelbart att det är värt det för att elliminera  bara risken att osyldiga dör. ”Det är väl mindre dåligt att en person dör än flera”. Allt kommer säkert lösa sig efteråt. Konsekvenserna kommer bli bättre av att han inte lever. De tre fetmarkerade meningarna är den stora paradoxen med just konsekvensetik. Man kan aldrig förutse en handlingens värde innan man sätt alla konsekvenser. Man kan dra en rimlig slutsats av sannolika konsekvenser av sitt agerande men det är fortfarande bara statistik.

Men låt oss ta ett exempel ur vår historia där man använde den modellen. Irak kriget. Man valde att frigöra människor ur en diktatur och störta mannen skyldig som sedan hängdes. Det har konstant sedan det kriget startades varit oroligheter och instabillitet i landet med tusentals människor som dör varje månad. Det är beräknat att över en miljon människor dött pga kriget och lett till flertalet miljoner som flytt sina hem. Det utkämpas även ett innbördeskrig med flera olika organ och organisationer som tar fler människors liv varje dag. Vi har även sätt ISIS som inte bara hotar Irak utan även oss i väst. Kan vi med detta resultat anse att det är korrekt att mörda diktatorn enligt konsekvensetiken? Den stora frågan är väl: Vad har vi att jämföra med? Vad hade hänt om han inte dödades? Hade färre dött och behövt fly men ändå kunnat leva ett acceptabelt liv? Enligt mig så och om man använder konsekvensetiken i Iraks fall så har man aggerat fullständigt felaktigt. Det är nästan omöjligt att föreställa sig en situation som är mer svårlöst och aggresiv som den som idag finns i Irak. Den var inte alls lika illa innan diktatorns störtande. Men det är även felaktigt av mig att uttala mig så, trots att det är väligt illa i Irak just nu så har vi inte sätt det fulla resultatet av Irak. Kriget måste såsmåning om ta slut och ett nytt land kommer bildas. Först då kan man egentligen börja avgöra ifall man aggerat korrekt eller inte.

Återigen, något som speglas i exemplet ovan är problematiken att man aldrig i förväg kan avgöra om din handling var god eller inte. Först när vi ser det fulla resultatet vilket i praktiken är omöjligt så kan vi avgöra handlingens värde.

Slutligen så har vi sinnelagsetiken/viljeetiken.
Som tidigare nämnt så resulterar handlingens värde direkt på din avsikt.
Om jag väljer att mörda diktatorn för att jag vill försöka rädda så många oskyldigas liv som möjligt så kommer jag att ha aggerat korrekt oavsätt om det blir ett massivt innbörderskrig eller om allt bara löser sig. Vad kan man se för problematik i det sinnelagsetiska om man applicerar modellen på situtationen.

Sinnelagsetikers fokus ligger inte på reslutatet. Du kan i princip avgöra handlingens värde gott eller ont utan att ha lagt någon värdering på resultatet.

Så om vi använder Irak som ett exempel så kan man se hur de tre olika modellerna används i kriget. Ett väldigt simpelt exempel är:
När Irak invarderades för att störta diktaturen och ge människor en chans till demokrati och ett bättre liv. Vi bortser ifrån kärnvapnen i och med att man slutade ifrån amerikanskt håll att disskutera kärnvapen och fokuserade på Irakiens välmående när kärnvapen visade sig vara en lögn .
När Irak invarderades så så använde man pliktetiken i kombinitation med sinnelagsetiken.

1)Alltså man tog ansvar för inte bara sitt eget folk utan även mänskligheten. När det gällde Irak så ville man följa sitt plikt för mänskligheten och genom militär ge människor en möjlighet till ett bättre liv. – Pliktetiskt.

2)Som ovan nämnt så ville man Iraks folk väl och ge de ett bättre liv – Sinnelagetiskt

3)Men man får extremt mycket kritik ifrån många olika håll när man redovisar resultatet – Konsekvensetiskt.

Så även om man applicerar ditt exempel med diktatorn till en situation som idag är väldigt aktuell så finner problem vilket gör det extremt svårt att avgöra om invasionen av Irak var korrekt eller inte. Svaret finns ju egentligen inte och det är därför människor har så olika syn på Irakkriget.

Kommentar från lärare: 

”Den goda människan” är ett subjektivt begrepp. Vår uppfattning angående detta styrs också av det samhälle vi lever i; detta samhälles normer påverkar vår uppfattning.

Måletiker ser till konsekvenserna av ett handlande antingen för egen vinning (etisk egoism) för den egna gruppens (gruppetik) eller för att så många som möjligt skall få ut bästa effekt av ett handlande (utilitarism/etisk universalism). Regeletiker vänder på steken och fokuserar på regler som finns att följa vilket styr handlandet. Regeletikern följer med andra ord i förväg uppställda regler. Om en handling är rätt eller fel beror då på vad samlingen regler beskriver är rätt/fel.  Viljeetikern ser bara till handlingens syfte. Är detta gott är handlingen god. Beroende på vilken övertygelse man har så blir ju svaret angående diktatorns död olika. Men frågan är komplicerad: vilka konsekvenserna blir är t.ex svårt att överblicka.


Slutkommentar på hela uppdraget: 

Utförligt, korrekt samt med välgrundade och komplexa resonemang, analyser och slutsatser

Publicerad av Joe

Hey! Vanlig kille i Svealand som studerar lite ämnen i samband med jobb för att till HT16 fortsätta med högskolestudier. Är varken överambitiös eller avdankad, hamnar där mitt emellan. Thats it!

14 reaktioner till “Religion (Uppdrag 1)

  1. Hej Victoria jag plugga religion just nu, undrar om du har gjort uppdrag 2 ( själva ”tro på individnivå”) uppgiften behöver verkligen hjälp fastnar

    Gilla

  2. Hej!
    Tack för all inspiration du ger här på din blogg! Jag är inte hälften så bra som du men gör mitt bästa. Det ger bra tips när man inte förstår en fråga riktigt att kunna se hur andra tolkat en fråga. Jag undrar när uppdrag 2 och 3 kommer?
    Lycka till med dina högskolestudier i höst! 🙂

    Gilla

    1. Hej Tina
      Jag kan hjälpa till med det. Minns dock inte vilka frågor som ingick i uppdraget. Var det ekosofi osvidare?

      Tack, blir glad att bloggen hjälp dig 🙂

      Gilla

      1. Jag vet inte vilka frågor som kommer på uppdrag 2 och 3, då jag inte öppnat uppdragen ännu. Jag började med religionskursen igår 🙂

        Gilla

Lämna ett svar till Joe Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: