Sociologi (Uppdrag 2)

jag_alskar_sociologi_runt_klistermarke-rc1fa0fc5406b4b188fb7ab7b8eada2b4_v9waf_8byvr_1200

Hejhej! 
Här kommer mina tankar kring uppdrag 2. Jag vill dock påpeka att styckesindelningen är nog inte den bästa samt att det är många personliga tankar nedan. Hoppas ni finner det givande!
Bästa hälsningar
// Joe

Fråga 1: Problematisera fängelsestraff
 Du ska välja ut tre olika brott som rapporterats i media analysera bakgrunden till att brotten begåtts och sedan resonera sociologiskt kring hur samhället ska komma till rätsida med dessa olika typer av brottslighet. Svara enligt följande:

  1. a) Beskriv kortfattat de olika brotten
  2. b) Analysera ur ett sociologiskt perspektiv och spekulera kring vilka faktorer som bidragit till att förövarna begått brotten och
  3. c) Resonera kring hur samhället ska kunna motarbeta denna typ av brottslighet



För högre omdömen ska du här värdera de teorier du stödjer dig på och argumentera för deras styrkor och svagheter

Svar från studerande:

Du ska välja ut tre olika brott som rapporterats i media analysera bakgrunden till att brotten begåtts och sedan resonera sociologiskt kring hur samhället ska komma till rätsida med dessa olika typer av brottslighet. Svara enligt följande:

  1. a) Beskriv kortfattat de olika brotten
  2. b) Analysera ur ett sociologiskt perspektiv och spekulera kring vilka faktorer som bidragit till att förövarna begått brotten och
  3. c) Resonera kring hur samhället ska kunna motarbeta denna typ av brottslig

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19937457.ab

Dubbelrån i Skåne där 4 personer rånat en person i sin bostad samt rånat en annan på sin bil.

http://www.expressen.se/kvallsposten/maskingevar-kan-ha-anvants-i-skottdrama/
Skottlossnig mot ett hus i Malmö.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/4138527.svd

Man i Växsjö som trots redan avkänat ett 7 årigt straff för pedofili blir dömt till 10 månaders fängelse för att kort efter sin frigivning gjort sig skyldig till barnpornografi.

Mina artiklar visar ett fall av rån, ett fall av skottlossning och ett fall med barnpornografi. För att kunna tala om dessa tre ur ett sociologiskt perspektiv så måste jag redan nu backa flera steg, till vad som hänt långt innan dessa brott för att komma till en rimlig slutsats.

Sociologin säger oss att integration är extremt viktigt för att ett samhälle ska ha sammanhållning samt för att individen ska känna ett syfte med sin existens. Utan detta kan individer känna sig utanför gruppen och förlorar sitt grepp kring de rådande normerna i samhället, alltså man börjar utveckla ett avvikande beteende, något som i detta läge är fullt lagligt så länge det är informella normer man bryter mot, dock en varningssignal, men mer om detta lite längre ned. I och med att integration är viktigt för att individer i ett samhälle ska känna samexistens och lära sig de rådande normerna så är den sociala kontrollen här mycket viktig.

Alltså bland annat skola, hem och kyrka/moské/synagoga, detta för att se till att alla integreras tidigt, korrekt samt att man kan uppmärksamma om det är någon som avviker för att hjälpa den individen i ett tidigt stadie. Vi kan även finna ett samband mellan låg social kontroll och ökad kriminalitet i statistiken vilket talar om vikten för detta och vad som kan hända ifall den sociala kontrollen fullkomligt förbises av fler och fler individer.

Vi kan först nu sätt till artikel 1 & 2 avgöra att förövarna avviker ifrån lagar och normer. De har ett avvikande beteende. Vad gäller artikel 3 så har man i och med att mannen redan är dömd sedan tidigare för likartat brott kunnat konstatera detta dock så har man ansett att hans 7 år på kriminalanstalten räckt för att avtjäna straff och bli rehabiliterad (återintegrerad) i samhället. Först här finns det (enligt mig) själ att titta på den sociala kontexten. Alltså om vi med säkerhet vilka förövarna är och vill ta fram sociologiska underlag till brotten så bör vi i det här stadiet se till individernas uppväxt, umgänge och ekonomiska förutsättningar och beroende på vad vi finner där så kan vi finna förklaringar till varför förövarna begått dessa brott. För detta så måste vi leka med tanken att vi vet att förövarna i artikel 1 & 2 haft sämre förhållanden sätt till övriga, med det menar jag en dålig uppväxt där de kan ha bott på många olika fosterhem, dålig eller ingen inkomst samt att alla vänner man lärt känna under tiden levt under samma förhållanden.

I det här stadiet är det möjligt att diskutera ifall marginalisering kan ha drivit dessa ännu mer mot de kriminella hållet. Boken talar om att det rör individer som inte med egen makt kan påverka sina liv ex dålig arbetsmarknad för unga utan högskoleutbildning och erfarenhet. Jag känner dock att marginalisering även här i min diskussion är fullt rimlig, de individer som rånat och skjutit kan tidigare på grund av just dessa förhållanden känt maktlöshet gällande att få ett lagligt arbete vilket driver individernas integration åt fel håll. Det kan även handla om diskriminering på grund av deras sociala bakgrund som försvårar deras möjligheter till lagligt arbete. Individerna känner inte att det finns någon annan utväg längre och vänder sig åt de kriminella banorna för att nå sina mål.

Vill observera att detta gäller i huvudsak artikel 1 & 2 under de förutsättningar jag hittade på med social kontext. Artiklarna i sig ger inte den informationen. Vill även poängtera att den sociala kontexten som beskrivs behöver inte innebära att alla med den bakgrunden ägnar sig till brott (vilket jag vet att du vet) och att det annars kan ses som fördomar, dock så kommer jag diskutera detta vidare när jag värderar teorin.

Vad gäller artikel 3 så är den extra intressant i och med återfall och lite svår att analysera i sociala banor då artikeln inte säger så mycket om individen i sig för bygga upp en bra teori kring den. När vi talar om kriminalitet och speciellt i boken så är de flesta ex i form av kriminalitet med självvinning av materiella saker av följande skäl integration, orättvisa i samhället och social kontext. Man känner även att det är rimliga förklaringar i magen och tänker, ”det kan faktiskt se ut så”. Men hur kan jag koppla detta till en person som har dömts för barnvåldtäckt, avtjänat sitt 7åriga straff för att kort därefter åka in igen för barnpornografi. Vad är det som saknas i hans liv för att man ska göra något sånt? Man kan resonera att det är en brist på social kontroll och integration som rubbat personens verklighetsbild så pass mycket att han känner att detta är okej eller berättigat. Trots rehabilitering på 7 år så släpper han inte taget om sin gamla bana. Kan det vara inre konflikter som orsakat detta.

Dock nu när jag har läst mer på nätet om just pedofili så finner jag olika förklaringar. Bland annat att just pedofili i säg anses som en sexuell läggning som jag förstått att många har och slåss med varje dag, till och med blir självhatiska. Det är övergreppen som är olagliga. Tyvärr så känner jag mig lite dum som inte kände till detta tidigare och bara gick på hur och i vilket kontext pedofili används i det vardagliga språket. I vilket fall så blir problematiken lite klarare då man inte behöver ”(i sociologiska banor) diskutera pedofilin i sig utan vi riktar ögon mot övergreppen. Det är rimligt att resonera att individen tagit ett avstånd ifrån samhället på grund av sin sexuella läggning då man inte känner en stark samhörighet i och med detta. En person som är tillbakadragen och vänder sin uppmärksamhet och tid till bland annat internet kan med tiden (i och med allt som finns där) finna en helt annan ”social kontext” med vänner, normer och regler som tänker som han själv gör och med tiden få uppfattningen att övergrepp är legitimt. Det jag vill poängtera är att en individ kan ha hela sitt sociala liv i datorn dessa dagar och det skapar en dimension som jag anser är möjligt att resonera kring i sociala sammanhang. I bland annat USA finner man olika organisationer som lobbar för att och anser att pedofiler ska få sin pedofilsexualitet tillgodosedd och driver öppet för detta. The Northamerican man/boy love association NAMBLA och existerat sedan 1978, de fördömer dock all form av övergrepp.

Det kan även handla om att han inne på anstalten under sina 7 år fan en grupp med tankar likt hans egna och att de tillsammans bildar en motkultur till vad samhället och laget anser vara korrekt vilket får honom strax efter frigivning att hamna i återfall.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1515/FULLTEXT01.pdf
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/16909/C-uppsats%20i%20mall%20(1).pdf?sequence=2
http://www.nambla.org

Så hur ska man komma till rätta med allt detta? Vilka praktiska åtgärder kan man ta för att minska på brottsligheten i överlag och antalet återfall?

Till en start i och med att jag inte kommer lägga större vikt i det senare i texten så ser vi tydligt att strängare fängelsestraff inte ger en minskad kriminalitet. Så det kanske inte är där vi ska titta, det kostar mycket pengar för samhället och inte särskilt avskräckande, dock så kan det göra samhället i stort tillfredsställd i och med att de vet att ”den farliga” nu är bakom lås och inte kan skada någon annan. Man kan även resonera att målsägande kan känna att han på detta sätt får en typ av upprättelse.

Här kommer vi till ett vägskäl och en mycket viktig fråga måste ställas. Vad är syftet med straffen vi utdelar? Vill vi straffa och avskräcka eller vill vi rehabilitera och återintegrera?

Det är en viktig fråga och svaret kommer troligtvis bygga upp hela vårt system. Dock kan man göra något redan innan vi kommer till frågan om rehabilitering eller straff, det är att titta på de bristerna i sociala sammanhang vi kan finna i samhället vilket eldar på kriminaliteten. Jag syftar på orättvisor. Vissa saker kan vi inte styra exempelvis om jag föds in i en rik familj eller inte, dock det samhällsägda systemet går att förbättra. Skolan är idag orättvis, det råder en segregation på många håll i landet vilket leder till att människor bildar sina egna normer och avviker ifrån samhället. Vi finner diskriminering på arbetsplatser och marginalisering på arbetsmarknaden. Vi måste försöka ta ett ordentligt tag kring detta för att göra en skillnad på riktigt. För ur ett socialt sammanhang så vill de flesta kriminella inget annat än vad jag vill när jag skriver det här uppdraget en fredag kväll, att lyckas och bli något, vara stolt och bygga upp sig själv och sitt egna liv. Känner man dock att samhället arbetar emot dina mål så finner man ingen utväg tillslut. Så om vi kan rätta till detta med olika instanser och åtgärder så finner vi att fängelsets betydelse inte behöver vara lika stor som den idag är.

Så när man väl har hamnat i en kriminell bana och ”åkt fast”, vad skall vi göra? Dagens system är uppbyggt på rehabilitering, alltså att den kriminella återanpassas till samhället under sin tid i fängelset. Vi har även reparativ rättsskipning vilket innebär att den dömde får möta sitt offer och ta del av de skador den åtgjort eller samhällstjänst. Så på papper låter detta helt okej. Dock så finner vi fortfarande återfall i Sverige, ca 40 % vilket är en hel del. Vad kan detta bero på? Jag nämnde något kort om det i slutet på fråga B, nämligen att intagna på anstalter kan ”gadda” ihop sig under sin tid på anstalten och bilda en motkultur och att tiden på anstalten ger motsatt effekt. Det kan även handla om stämplingen kriminella har efter avtjänat straff, att det är synligt i 5 år och i vissa fall längre. I mina ögon går detta rakt emot rehabilitering samtidigt som jag kan förstå på någon plan varför det är som det är. Jag anser dock ur ett rehabiliteringsperspektiv att det ger motsatt effekt. Jag tror efter att ha kommit så här långt i boken att det finns 2 övergripande punkter man ska arbeta med. 1. Övertyga och lär de intagna att det finns val och vilka dessa val är, detta för att de inte ska känna sig inträngda i ett hörn och se den kriminella vägen som ända vägen ut. 2. Försöka bryta det kriminella mönstret de är genom att man försöker introducera de till nya bättre.

För högre omdömen ska du här värdera de teorier du stödjer dig på och argumentera för deras styrkor och svagheter

Teorin som är presenterad känner jag kan vara mycket riktig. Jag känner dock att det finns en del brister samt att ”mindsettet” kan ge många konsekvenser.

Det första jag vill diskutera är just brister. I och med att vi talar om olika sociala kontext som kan ge upphov till kriminella aktiviteter så kan individer bilda egna uppfattningar kring hur en kriminell ”lever” innan den blir som den är. Detta kan bilda extrema fördomar, mycket av det vi ser idag.

Jag kommer ifrån Gottsunda i Uppsala och minns att jag en gång hade sökt ett arbete inom samma bolag som jag då arbetade med och angivit min chef som referens. Efter flera år så arbetade jag högre upp i bolaget och fick av slump ta del av de kommentarer min gamla chef som jag angivit som referens. En av dessa löd: ”Han kommer ifrån ett problemområde men är själv ingen värsting”. Något jag tog illa upp över i och med att det inte finns något värde i att överhuvudtaget nämna då jag var precis som alla andra på arbetsplatsen. Dock så visar det här exemplet på hur min chef hade analyserat mitt sociala kontext för att komma till slutsatsen att det kanske finns spår av kriminalitet. Så man bör vara försiktig med sociala kontext då detta kan sprida fördomar.

Det andra är att teorin på individnivå inte håller. Man kan omöjligt med de verktyg vi i varje fall får ifrån boken avgöra vem som kan bli kriminell och att det endast är de ovan uppradade anledningarna som är till grund. Teorin anser jag dock kan ligga till stöd för vilka sociala förhållanden som kan pressa individer åt det hållet, dock så kan jag känna att det är mycket individuellt. Det finns troligtvis människor i misär som hellre pantar burkar än att råna en butik trots att de inte är särskilt integrerade i samhället.

Ett sista problem jag finner med teorin är just stereotyperna denna modell bygger upp och kan ligga till grund för hur en hel myndighet arbetar trots att det är olagligt. En mycket uppmärksammad skandal om just detta var hur polismyndigheten förde register och kartlade Romer, de menade att man kartlade kriminalitet och inte etnicitet men fick extremt hårt kritik ifrån medborgare och övriga myndigheter. Hur detta hänger ihop med teorin i mina ögon är att man använder teorin för att söka efter möjligt kriminella istället för att använda teorin till att förklara varför vi har kriminalitet i olika utsträckningar. Används teorin korrekt med rätt ögon och tanke så kan den förklara en hel del, men inte allt.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/polisen-svarar-om-romregister/

Kommentar från lärare:

Du presenterar, sammanfattar, diskuterar, analyserar, resonerar, reflekterar kring den här sorten av kriminaliteten, problematiserar, använder och värderar teorin. Du lyfter fram hur samhället ska kunna motarbeta detta fenomen. Du drar slutsatser och tar ställning för vad du anser vara relevant, hållbart och riktigt. Du argumenterar och motiverer ditt ställningstagande.

Du förtjänar ett B.

Fråga:

Fråga 2: Religion ur ett funktionalistiskt och strukturellt perspektiv
Resonera kring religion ur ett sociologiskt perspektiv genom att:

  1. a) Berätta om religionens funktion och struktur i Sverige
  2. b) Beskriva religionens betydelse i några andra delar av världen och
  3. c) Reflektera över skillnaderna mellan Sverige och de andra delar av världen du belyst i b) såväl funktionalistiskt som strukturellt

För högre omdömen ska du också här värdera de teorier du stödjer dig på och argumentera för deras styrkor och svagheter

Svar från studerande:

Vad är religion ur ett sociologiskt perspektiv egentligen? Uppfattningar om vad religion i sig är kan man anse vara personliga och att individen värderar religionen på sitt egna sätt. Dock så kan man förklara sociologin ur ett kollektivt perspektiv – sociologiskt. Vi kan via teorin förstå varför religion har olika betydelse i olika delar av världen och hur den fungerar i gemen med samhället. Jag inleder med att förklara den funktion religion idag har ur ett världsligt perspektiv för att sedan fokusera lite mer på just dess funktion i Sverige. Religion ur ett funktionalistiskt perspektiv kan ses som vilken grupp som helst som delar en uppfattning om något.

Kyrkan skulle i praktiken (i grunden) även kunna vara en bokklubb som delar samma litterära konstverk med varandra, integrerar och socialiserar sig med varandra. En grundläggande tanke inom funktionalismen är att alla delar av ett samhälle eller beteende har en funktion för att samhället ska fungerar bra, här finner vi även religion. Man resonerar också utifrån att funktionalismen att strukturer i samhället och vårt beteende är ett resultat av handling – konsekvens. Med det menas att om man ser till konsekvenserna av en viss handling så kan man förklara dess syfte till handlingen, vad är det egentligen man uppnådde med detta och varför ville man i sånna fall det?

Jag kommer återkomma till just den frågeställningen lite senare när jag diskuterar kring religionens funktion i Sverige sätt till övriga delar av världen. Men som jag nämnde tidigare så kan man se religionen som vilken annan grupp som helst som delar gemensamma värderingar, i religionens fall en världsuppfattning. Detta i sin tur bygger på olika ritualer, världsuppfattningar, platser och högtider som är själva själen i en religion och bildar religionens struktur. Religionen i ett samhälle är en del av en större struktur nämligen samhället i sig. Om man tänker sig att samhället är uppbyggt som ett pussel där skolan exempelvis är en pusselbit som har sin funktion i att utbilda och polis som har uppgiften att verkställa lagen så finner vi även religionen som exempelvis har som uppgift för individen i att finna gemenskap och mening med livet.

Alla dessa pusselbitar bildar den struktur vi idag har i samhället och att alla pusselbitar måste passa/samspela med varandra och sig självt för att få ett välfungerande samhälle. Parsons resonerade med sitt AGIL-schema kring hur en grupp eller organisation måste vara uppbygg för att kunna samspela med sig självt och övriga sociala system i samhället med 4 steg. Kortfattat så menade han (om vi tar en religion som exempel) att en religion måste gå igenom Anpassningsfasen, Måluppfyllelse, Integration samt landa i Latensfasen för att kunna samspela med samhället och sig självt på ett välfungerande sätt.

Hur kan det då se ut i praktiken? En religion som tidigare nämnt kan ses som vilket annat socialt system som helst där man delar olika tankar, värderingar, intressen osv. Så när en religion ska ”organiseras” så inleds den i fas 1 av AGIL, alltså anpassningsfasen. Där sätts religionen samman och det är även där som ”pusselbiten” formas för att passa in till övriga delar av samhället. Alltså religionen anpassas efter samhället eller den större strukturen.

När detta är väl gjort så tar man fram gemensamma värderingar och mål för religionen, exempelvis att hjälpa fattiga, vara en god människa osv som då tar gruppen till fas 2 måluppfyllelse. Här är det även viktigt att betona att alla som är en del av gruppen måste vara överens om mål, syfte, intressen och värderingar för att balans ska råda i gruppen. Sätter man samman en grupp människor med helt olika värderingar och mål så lär de inte lyckas hålla samman. Men förutsätter vi att religionen och alla som ingår delar detta så kommer gruppen att börja integrera och socialisera med varandra för att nå det uppsatta målet. Detta svetsar samman gruppen och skapar sammanhållning vilket innebär att de tagit sig till fas 3 integration. Väl efter detta så händer egentligen inte så mycket, utan gruppen ”vilar” och återhämtar sig, detta sker i fas 4 latens. Händer det sedan att människor ansluter sig till religionen så måste man starta om maskinen ifrån fas 1 för att säkerställa att de nya deltagarna eller ”aktörerna” anpassar sig tillsammans med gruppen till övriga samhället och strukturer, delar gemensamma mål samt integrerar och socialiserar sig.

Så schemat startar alltså om igen och igen. Väldigt intressant kan jag tycka i och med att man sällan tänker på det men känner igen och ”ser” det bara man tittar noggrant på beteenden i sådana situationer. Jag nämnde lite tidigare om funktionen en religion kan ha, det kan bland annat vara för att människor ska känna mening med livet, vilja hjälpa andra eller hopp om ett bättre liv efter detta. Ser vi till Sverige så kan man precis som boken nämnder känna att Sverige blivit mer sekulariserad, att man släpper den tidigare gemensamma världsuppfattningen om Gud. Varför det blivit på detta vis kan man också via sociologin förklara.

Durkheim tittade på om det var för att ett samhälle var mer individorienterat som utgjorde katalysatorn till detta. Med det menar jag ett samhälle där individen står i centrum, vi finner även detta oftast i moderna samhällen likt Sverige där individen har sin särskilda plats och funktion i samhället samt i och med detta så minskar behovet av en övernaturlig makt och dess betydelse. Sätter vi detta i kontrast till ett grupporienterat samhälle som inte är lika modernt så finner vi det motsatta så finner vi att religionens betydelse har en ökad vikt för att hålla samman människorna. Marx förklarade detta genom att säga religion som ”folkets opium” och menade då att religion används för att rikta bort fokus ifrån de orättvisor som råder i världen, man kan då resonera att detta kan vara förklaringen till varför individer i ett omodernt samhälle är mer religiös. Han använde sin teori om bas och överbyggnad för att förklara detta och menade att kultur, politik och religion som låg i överbyggnad förhöll sig till varandra på det vis som basen tillät där ekonomiska och materiella förhållanden låg.

Men tillbaka till Sverige och religionens funktion här och nu. Som vi tidigare konstaterade så har religionens betydelse minskat sätt till vår historia. År 2000 ”skiljde” sig Svenska Kyrkan med svenska staten och kyrkan hade inte längre något direkt inflytande på politiken. Detta är ännu ett steg i hur Sverige rört sig mot ett mer sekulariserat håll. Vi ska ju inte glömma att Svenska kyrkan har haft ett mycket stort inflytande på Sveriges historia och vår kultur. Men ser vi till statistiken efter kyrkans separation med staten så kan man följa hur många människor lämnat Svenska kyrkan sedan dess. Här väcks en frågeställning kring varför individer i högre utsträckning väljer att lämna kyrkan hos mig. Jag kommer återkomma till den under lite längre ner.

Det vi dock tydligt kan avgöra med hjälp av regeringsbeslut och statistik är att Sverige går i ett mer sekulariserat håll i takt med att samhället allt mer utvecklar sig. Durkheim resonerade att vetenskapen utvecklar sig också och börjar ge vetenskapliga svar på ”de stora frågorna” som skulle komma att ersätta religionen. Weber var inne på liknande spår och förklarade att människan blivit mer rationell och detta på bekostnad av religionen. Sätter vi in de resonemangen i den verklighet vi idag lever med i Sverige så tycker jag att man känner igen Sverige. Religion och tro på en övernaturlig makt kan låta som hokus pokus för vissa samt att man använder Darwins ”Survial of the fittest” teori istället (ersätter). Dock kan man ändå se många stora inslag av religiösa ritualer som följs av majoriteten av samhällets invånare trots detta, speciellt under vintertid. Lucia, advent och inte minst jul. Här kan man ställa sig om det är till religionens förtjänst man fortfarande köper sin julgran eller om det är för att man vill bevara den kulturella delen? Dock så kan man förklara det med att även det moderna samhället behöver ta del av vissa funktioner som en religion tillhandahåller, nämligen gemenskap, ceremonier och värderingar. Detta resonemang passar in till vår verklighet. Alla eller stora delar av de som lever i Sverige firar jul men inte många fastar när man ska efter den kristna kalendern. Man bevarar alltså de ritualer eller ceremonier som bevarar gemenskap, värderingar osv.

http://www.svenskakyrkan.se/656230 – separation
http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=645562 – statistik Diskussion kring ovan.

I och med att man konstant funderar och värderar teorin så väcks en massa frågor kring den som jag skulle vilja ta upp här. Jag nämner i min text att allt sedan kyrkan och staten separerade så har individer i allt större omfattning lämnat kyrkan. Då frågar jag mig egentligen varför? Varför just då? Är det för att människan först då fått den möjligheten att lämna kyrkan? Att man alltid varit sekulariserad eller vart det under en lång period men inte haft någon möjlighet att utträda? Varför detta är viktiga frågor är för att jag vill veta vad den utlösande katalysatorn är. I och med att funktionalister menar talar om handling – konsekvens så kan vi konstatera att konsekvensen är ett minskat antal medlemmar i svenska kyrkan. Jag vill veta vad den egentliga handlingen bakom det är. Det räcker inte med att avgiften inte längre är obligatorisk för då hade människor fortsatt varit med i en högre utsträckning än idag. Är det kapitalismen, individorienteringen, vetenskapen eller rationaliteten som varit det mest pådrivna faktorn i detta? Eller hade alla lika mycket påverkan? Jag ställer dessa frågor för att jag ser den obligatoriska kyrkoavgiften försvann som en dörr som låstes upp, att kliva igenom den är ett resultat eller konsekvens av något annat. Ser jag till rationaliseringen så känner jag att det kan finnas en viss sanning där dock så finns det många övriga religioner i Sverige där religionen trots samma levnadsstandard har en stor betydelse för människor. Mig själv exempelvis delar mycket av kristendomens uppfattning men är själv muslim och ser religionen som något som fått ökad betydelse för mig. Man kan resonera att jag är en ”produkt” av mitt sociala kontext eller i detta sammanhang som Marx förklarar det ”människan är summan av samhälleliga förhållanden”(strukturer).

Jag anser att mitt sociala kontext i stort sätt är likt många andras bara det att den innehåller individer som följer en religion som liknar kristendomen. Vissa i min närhet följer den lite striktare och andra mildare men ändå så har religionen en större plats hos mig än vad kristendomen finns hos den vanliga sekulariserade människan trots att jag anser att jag är lika rationell. Så jag känner inte att den förklaringen är avgörande men att den har en poäng och kan vara en av flera faktorer till varför man blir sekulariserad. Detsamma gäller det samhälleliga förhållandena.

Att naturvetenskapen och högre utbildning tagit religionens plats finns också skäl att ifrågasätta. Boken tar upp att vetenskapen är ett av de skäl till att sekulariseringen utbreder sig mer, man borde då kunna länka ihop detta med att ju fler högutbildade vi har desto mer är sekulariseringens utbredning. Dock faller det argumentet på 2 sätt. Ser vi till Sverige så kan man anse att vi är väldens mest sekulariserade land, vi är dock inte världens mest högutbildade land. Sekulariseringen brer alltså ut sig mer än vetenskapen i Sverige.

Nr 2 är en rapport som släpptes av sociologen Philip Schwadel från Nebraska-Lincoln universitet i USA där han kommer fram till att ju mer högutbildad människan är desto mer tid sätter denna av till religion eller religiösa aktiviteter. Därav så är inte heller vetenskap eller ju mer kunskap en människa besitter om vetenskap vara den avgörande faktorn till sekulariseringen. Ser vi till andra delar i världen så finner vi ett väl etablerat samhälle med hög levnadsstandard och god vetenskap kring forskning och vetenskap men ändå kretsar kring religion. Israel är ett exempel på detta där religionen är extremt viktig trots liknande levnadsstandard som de vi idag har i Sverige. Det kan bero på att de samhälleliga förhållandena eller strukturerna förespråkar en stark relation till religionen där, de delar samma språk, ursprung och historia med religionen men det visar att många teorier inte riktigt passar in på de olika faktiska resultaten vi har i världen.

Man kan resonera att Sverige blivit allt mer sekulariserat som konsekvens av att kristendom fått tagit mindre plats i undervisning. Dock så har man sätt att övriga länder som har mindre eller ingen undervisning i kristendom har på senare tid fått ett ökat antal troende, exempel på detta är Kina därav så kan det inte heller vara den huvudsakliga faktorn. Dock så är det en faktor, riktar vi fokus mot istället Ecuador som är ett land i sin utvecklingsfas så finner vi att kyrkans makt ökar, detta med att de öppnar egna skolor, fler kyrkor och erbjuder flera utbildningar vilket påverkar de strukturer som finns i samhället, ”nya vägar öppnas”. Detta ökar den sociala kontrollen kyrkan har och dess roll och position i samhället. Funktionen är också annorlunda i Ecuador med deras kristna tro, religionen har som funktion till individen att ta den till paradiset och till samhället att vara en god medborgare. Sätter man det i kontrast till kristendomens funktion i Sverige så ser vi tydliga skillnader. Vad som är intressant är att kyrkan där skiljde sig med staten redan på slutet av 1800 talet jämfört med Sverige som separerade men kyrkan 2000. Jag blir lite ställd faktiskt i och med att jag inte riktigt kommer fram till någon faktor som kan ses som den huvudsakliga katalysatorn till sekularisering. Det ända som kan finnas kvar kan vara synen på religionen i sig. Vilken syn eller vilket förhållande har vi till kristendom i Sverige? I och med att förhållandet till religionen kan variera ifrån land till land så sätter den förutsättning för att man kan tala om sekularisering och Sverige i ett mer exklusivt perspektiv.

Dock om det är den huvudsakliga faktorn till sekulariseringen vågar jag inte riktigt svara på utan det är bara tankar som vandrar. Det jag dock kan säga med säkerhet att man måste förstå landets struktur och religionens funktion till aktörerna och strukturen för att på riktigt förstå varför en religions betydelse ökar eller minskar i ett samhälle, därav så kan teorier som tillämpar sig på faktorer som kunskap/vetenskap, samhällsstandard, rättvisa och orättvisa inte implementeras utefter bara dessa faktorer svart på vitt utan jag skulle säga att var och en av dessa teorier är en av tio nålar i en höstack och enklast att finna.

Jag har en sista punkt som gäller AGIL-schemat och vill testa att sätta in Islam i ett världsomfattande perspektiv för att få fram en förklaring till varför vi idag Islam dyka upp i många olika sammanhang där vissa grupper står bakom exempelvis en händelse och en annan en fördömer den. Parsons resonerade att en grupp måste gemensamt gå igenom alla de 4 olika faserna i AGIL schemat för att ha en viss balans och kunna samspela med övriga grupper. Sätter jag in Islam i schemat så finner jag att vi kan ha ett problem i fas 2, nämligen måluppfyllelse. Olika ”undergrupper” i Islam kan ha väldigt stora skillnader i värderingar sätt till Islam i stort och väljer att utrycka dessa samtidigt som undergruppen tillhör och går under Islams namn. Ett exempel på detta är IS som man hör mycket om där man tydligt ser att värderingarna skiljer sig stort mellan den stora majoriteten av Islam och även min syn på Islam. Att de dock fortsätter gå under namnet Islam sätter gruppen och muslimer i den obalans vi idag ser. Alla i gruppen är helt enkelt inte överens om de gemensamma värderingarna och målen, man är nog det i sina undergrupper exempelvis IS men väljer att fortfarande ”tillhöra” den stora gruppen (Islam) trots detta. Kan vara intressant att förklara detta i sociologiska banor och med sociologisk fakta.

http://news.unl.edu/newsrooms/unltoday/article/unl-researcher-shows-higher-education-doesn-t-drive-people-from-religion/
http://www.sydsvenskan.se/varlden/kyrkan-storre-an-partiet-i-nyfralst-kina/
http://www.svenskakyrkan.se/omoss/kyrkans-grundlaggande-uppgifter

Kommentar från lärare:

Du redogör utförligt och nyanserat för vad religion har för funktioner i Sverige samt du jämför samma fenomen med andra länder, diskuterar, analyserar, drar slutsatser och tar ställning för vad du anser vara relevant. Du värderar egna och andras attityder.

När man diskutera fenomenet religion i Sverige i dag ska man inte glömma att vi har många religioner och livsåskådningar.

Man ska alltid ange sina källor och det är bra om man säger några ord om deras tillförlitlighet.

Du får tänka på stukturen.

Du förtjänar ett  C.

Beskriv ditt arbete enligt följande:
a) Sammanfatta syfte och metod
b) Beskriv förberedelserna
c) Beskriv intervjusituationen
d) Sammanfatta ditt resultat och dra slutsatser och
e) Reflektera kring intervjun och beskriv eventuellt vad som borde gjorts annorlunda

Syfte
Att förstå unga individers tankar kring kyrkans roll i samhället och samhällets påverkan på religion för att kunna kartlägga de huvudsakliga faktorerna bakom att allt fler människor väljer att lämna Svenska kyrkan.
[url]http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=645562[/url]

Metod
I och med att diskussioner om religion och dess effekter på individ och samhälle kan behöva djupgående förklaring för att finna de avgörande faktorerna beslöt jag mig för en kvalitativ undersökning i form av en semistrukturerad intervju med 4 olika områden i form av öppna frågor som ska belysas med eventuella följdfrågor. Semistrukturerade intervjuer ger möjlighet till mer öppna diskussioner kring ämnet och jag använder mig av öppna följdfrågor för att få klarhet i olika resonemang som den intervjuade vill belysa.

Förberedelse

Urvalsmetod
Det första jag fokuserade på var vilken målgrupp jag skulle vända min intervju till i och med att det lägger krav på vilka temaområden jag vill få belyst, det kräver även att jag formulerar frågorna och intervjun på ett sätt som passar den målgruppen. Jag bestämde mig för att den intervjuade skulle tillhöra en ung målgrupp utan någon koppling till den Svenska kyrkan. Alltså man/kvinna i 18-24 år utan någon direkt koppling till Svenska kyrkan. Med detta menar jag medlemskap i kyrkan på annat sätt direkt aktiv i olika aktiviteter tillhörande Svenska kyrkan. Dock skall han/hon ha kristna värderingar eller kristen tro.

Temaområden, validitet, realiabilitet.
När jag väl valt vad min undersökning hade till uppgift att besvara så la jag ner mycket energi och värdering i att det är just en semistrukturerad intervju, därav vill jag belysa några huvudområden jag vill att den intervjuade resonerar kring. Dock fann jag att det var tuffare sagt än gjort i och med att jag vill att mina ”temaområden” ska uppfylla vissa kriterier för att jag ska kunna presentera ett resultat som är validabelt resultat. I och med detta så läggs krav på att alla temaområden är relevanta till undersökningen samt att de under intervjun.

Vad gäller realibitet så finns det utrymme att diskutera om intervjun borde kompletteras med en kvantitativ undersökning för att säkerställa att tankarna kring ämnet vi belyser återspeglar sig i samhället. I och med att frågan om samhällets inverkan på kyrkan kan innehålla personliga åsikter och tankar finns det anledning att ifrågasätta realibiteten. För att säkerställa realibiteten krävs att frågorna ställs på ett tydligt objektivt vis och mina egna tankar och värderingar hålls utanför intervjurummet, det innebär att lägga vikt på vad mitt kroppsspråk säger, tonläge och ordval. Alltså ska intervjun ge samma resultat oavsett vem som ställer frågorna till den intervjuade.

Validiteten fokuserade jag på under hela arbetes gång genom att försöka ifrågasätta de olika valen jag gjorde konstant för att avgöra ifall frågan, metoden, den intervjuade eller övrigt var relevant eller inte till min frågeställning eller för att besvara min frågeställning/undersökning. För att bevisa validitet så ska jag försöka förklara varför jag valde olika val i texten för att ge läsaren en inblick i funktionen.

Intervjuguide
Min intervjuguide innehöll mina 4 temaområden jag ville belysa med eventuella följdfrågor. I och med att intervjun är semistrukturerad så krävdes det inte att frågorna ställdes i den följd som nedan är angivet, detta för att ge intervjun en mer flexibel prägel samt en naturlig följd. Det riktar även bort fokus från att det är en intervju och blir istället till ett samtal där man kan tala fritt och öppet samt utveckla sina tankar tills den intervjuade själv sätter punkt.

• Vad är din syn på kyrkans roll i samhället?
o Vad får dig tycka det? Utveckla? Vad anser du konsekvenserna kan vara?
• Vad påverkar dig och dina val till att välja ifall du ska vara med i kyrkan eller inte?
o Hur tror du att det övriga samhället i din ålder resonerar? Varför?
• Vetenskapen, sekulariseringen, moderniseringen.
• På vilket sätt påverkar den personliga livsåskådningen beslutet till in/utträde ur kyrkan?
o Hur mycket har det påverkat dina egna beslut sätt till in/utträde ur kyrkan? Varför?
• Kristen och relation till kyrkan.
• Hur tror du samhället och religion kommer att se ut i framtiden?
o Finns det något idag som pekar mot det? Utveckla.
• Fortsatt modernisering, sekularisering och vetenskapliga upptäckter.

Frågorna är utformade för att ge mig en helhetsbild på ett mikroperspektiv.
Att förstå kyrkans roll i individens tankar hjälper undersökningen att förstå vilken roll som uppfattas av individen vilket kan vara helt mot den roll kyrkan faktiskt har eller vill spegla att den har.
Att veta vad som påverkar individens val till att vara med eller inte i kyrkan ger oss svar på vilka faktorer unga människor tar i akt när beslutar sig för inträde till kyrkan. Detta ger oss en inblick i vad inom kyrkan och utanför som spelar in.
Den personliga livsåsikten kan variera men avgörande då det inte krävs att man är med i Svenska kyrkan för att få vara kristen. Hur stor roll spelar livsåsikten i valet.
Frågan gällande hur samhället i framtiden kommer att se ut ger oss inblick ifall individen anser att utvecklingen följer en progressiv eller linjär kurva och i sånna fall vilken takt och vad som pekar på det.

Dessa tillsammans kan hjälpa mig att bygga upp en helhet till de bakomliggande orsakerna till utträde ur kyrkan då den både belyser olika faktorer som kan vara bakomliggande till valet om utträde ur kyrkan.

Intervjustation
I och med att väldigt många personliga frågor ställs valde jag att inte hålla intervjun på någon offentlig plats utan försökte se till individen och var den bäst skulle känna sig trygg och bekväm med att dela med sig sina tankar och åsikter. Jag valde tillslut att fråga henne vart hon ansåg en bekväm plats för denna intervju kunde hållas och fick till svar att hon skulle känna sig bäst trygg i ett av grupprummen på Stadsbiblioteket i Uppsala där man kan tala ostört och avskilt.
Resultat
Intervjun med Diana tog ca 33 minuter med lite inledande småprat för att lätta på stämningen.
Vad är din syn på kyrkans roll i samhället?

”Det är alltid så fint att se under juletid hur alla som här förvandlas till mjuka varma människor och jag tror att stor del av detta är tack vare kyrkan”
”Det beror på när i livet man är, man kanske vill gifta sig i en kyrka och då har kyrkan en viss roll”
”Jag tror att deras huvudsakliga roll är att bringa människor samman och göra gott för landet”

Dessa tre citat ansåg jag innehåll lämplig information som kunde hjälpa min undersökning. Citat 1 nämner hon att julen är vacker för att människor ändrar sitt beteende och mycket av det tack vare kyrkan. Jag tolkar detta som att hon menar julen i en traditionell mening och inte religiös och att kyrkan har hjälp med att bevara den här traditionen.

Vidare utvecklar hon sina tankar med att kyrkan har olika roller på individer beroende på ”vart” någonstans i livet man är. Alltså kan rollen komma att öka och minska beroende på olika faktorer, men även där fick jag med hjälp av följdfrågor som gav ytterligare indikation på att det var av traditionella skäl och inte religiösa skäl man exempelvis gifte sig i kyrkan.

Citat 3 beskriver hon vad hon anser är den huvudsakliga rollen kyrkan innehar och det kan vara en beskrivning, dock finner man inte mycket som talar om mening med livet, paradiset och Gud vilket kan visa en bild av att kyrkan förlorat sin religiösa prägel och ses som en del av samhället som mycket annat.

Vi gick sedan vidare efter en del annat bortsorterat till frågan: Vad påverkar dig och dina val till att välja ifall du ska vara med i kyrkan eller inte?

”Jag kan känna att man kan ses som lite konstig nuförtiden om man är med kyrkan och är ung, i alla fall i mina kretsar”
”Ibland kan jag tycka att man begränsar sig och sina egna tankar om man är med i kyrkan då de också utbildar och predikar mycket om hur jag ska leva”
”Vetenskapen kan jag känna påverkar en aning men inte så mycket som man kan tro, jag menar att mycket är fortfarande osäkert inom vetenskapen också så jag tar det med en nypa salt”

Dessa citat hjälper mig vidare att förstå vad som kan påverka ungdomar till att lämna kyrkan men den hjälper mig också förstå vilka åtaganden man kan ta för att försöka vända på trenden. Enligt Diana så påverkas hon inte så mycket av vetenskapen då hon själv anser att det också kan vara osäkra teorier, här kan man dock fundera vad effekterna blir ifall vi får mer säkerställda och accepterade teorier som ställer sig emot kristendomen. Men hon påpekade även att samhällsstrukturerna i vissa fall kunde göra det svårt för en individ att vara troende och aktiv i den Svenska kyrkan då man anses vara avvikande.
Hon resonerar också att hon kopplar kristendomen till att man begränsar sina egna tankar och idéer om kristendomen till att leva ett liv efter vad prästen predikar. Nästan som om hon ville förknippa det med ofrihet.
På vilket sätt påverkar den personliga livsåskådningen beslutet till in/utträde ur kyrkan?

”Det är svårt att säga, jag tror på Gud och Jesus och är i grunden kristen men livsåskådning kan handla om så himla mycket annat som till exempel frihet i sitt agerande och sina tankar”
”Jag känner inte direkt att jag måste vara med i kyrkan för att tillfredsställa min livsåskådning”

Citaten ovan ger oss en bild av livsåskådningens betydelse för individens val till medlemskap i kyrkan. Detta ger oss ett mer personligt perspektiv där hon uttalar sig att hennes livsåskådning i grunden gör henne till kristen men vikten av att få konstruera sina tankar fritt väger tyngre vilket också utgör en del av hennes livsåskådning. Hon resonerar därefter vidare att kyrkan inte är ett obligatorium för hennes livsåskådning.

• Hur tror du samhället och religion kommer att se ut i framtiden?

”Jag tror att man bara behöver se bakåt i tiden och jämföra med dagens människor och samhälle för att se vart vi är på väg”
”Kyrkan skapar kärlek på något sätt jag inte kan förklara och det skulle vara en stor synd att se det försvinna”
”Jag tror personligen inte att vetenskapen kommer att kunna fylla det behov man ändå har och finner hos kyrkan så ser inte det som möjligt att vetenskap helt slår ut kyrkan”

Citaten ovan tycker jag är mycket intressanta, speciellt de två sista vilket jag kommer att resonera mer kring slutsatsen men Diana ger här en bild av sekulariseringen enligt henne kommer att fortsätta men nämner samtidigt att kyrkan ger svar på ett visst behov hos människors livsåskådningar vilket vetenskap och då övriga sekulariseringsfaktorer inte kan ta över. Hon resonerar även att kyrkan bringar en viss kärlek som skulle vara tråkig att förlora.

Diskussion
Man finner en tydlig koppling mellan de olika svaren hon ger till vad kyrkan egentligen är i hennes ögon. Hon nämner flera gånger att kyrkan är en källa av kärlek.
”Det är alltid så fint att se under juletid hur alla som här förvandlas till mjuka varma människor och jag tror att stor del av detta är tack vare kyrkan”
”Kyrkan skapar kärlek på något sätt jag inte kan förklara och det skulle vara en stor synd att se det försvinna”
Dessa två citat tillsammans säger oss egentligen samma sak trots att de är tagna ur sina frågeställningar och sammanslagna.
Detta kan egentligen hjälpa oss tolka den syn ungdomar har på kyrkan och den präglas ur ett mer traditionellt perspektiv än snarare religiöst. Hon förknippar juletid med att människor blir mer medmänskliga och att detta bevaras av kyrkan. Här kan man ställa sig frågan om kyrkan bevarar traditionen eller den religiösa avsikten med julen? I vidare frågor fick jag bilden av att hon ansåg att kyrkan bevarade själva traditionen. Hon nämner dock lite om Jesu födelse osv i samband med julen. Här kan vi se att hennes bild av kyrkans funktion inte motsvarar kyrkans egentliga funktion.

Svenska kyrkan skriver på sin hemsida
Kyrkans uppgift
Utifrån det som är kyrkans uppgift formas verksamheten efter de behov och styrkor som finns i församlingarna. Öppenheten och dialogen med människorna med Jesus som förebild är grunden. Mötet, var man än befinner sig i livet, är det som Svenska kyrkan vill ta vara på. Det kan vara i ett enskilt samtal, i engagemanget för internationellt arbete eller i ungdomsarbete på skolor. Svenska kyrkan finns också på många sjukhus, i arbete med kulturmöten och på plats vid kris och katastrof.
[url]http://www.svenskakyrkan.se/omoss/kyrkans-grundlaggande-uppgifter[/url]
Detta kan bero på olika anledningar men det pekar på att kyrkans roll hos individen minskat och att individer väljer att bevara vissa delar av kyrkans ideologi för sammanhållningens skull med symboler, värden och ceremonier. Mycket av det Durkheim nämner i boken.

Så vi kan utefter detta dra slutsatsen att ungdomars bild av kyrkans funktion varierar och överensstämmer inte med verkligheten. Citat som stödjer detta är:
”Det beror på när i livet man är, man kanske vill gifta sig i en kyrka och då har kyrkan en viss roll”
”Jag tror att deras huvudsakliga roll är att bringa människor samman och göra gott för landet”
Här kan man nästa tro kyrkans funktion som någon statlig verksamhet av något slag eller hjälporganisation. Även här tar Diana inte upp meningen med livet, paradiset och helvetet samt Gud. Utan man ser istället kyrkan som har vissa specifika uppgifter som att viga och samla människor. Hon nämner också som vi kan läsa i citat 1 ovan att det beror på i vilket stadie i livet man är. Det kanske finns skäl till att fundera på om kyrkans budskap inte når till alla målgrupper utan bara vissa som är i vissa specifika situationer, exempelvis inför giftemål.

Så vad på påverkar Diana till att antingen vara med i kyrkan eller inte?
”Jag kan känna att man kan ses som lite konstig nuförtiden om man är med kyrkan och är ung, i alla fall i mina kretsar”
Hon inledde med att resonera om de sociala strukturerna vi idag har i samhället där det kan anses som avvikande för en ung person att vara med och aktiv i kyrkan och dess arbete. Detta är mycket intressant att titta på då detta då det är en faktor som visar hur samhället påverkar kyrkan. I och med att de sociala strukturerna ändrats till att bli mer sekulariserade så skapar detta också en viss press för ungdomar att följa med den rådande strukturen vilket kan resultera i att man lämnar kyrkan eller den aktivitet man har där.
Hon resonerar vidare att vetenskapen kan vara en faktor till att lämna kyrkan och kristen tro i sig men att det inte påverkat henne särskilt mycket i och med att hon anser att den också kan vara osäker.

Vi går sedan vidare till att diskutera hennes livsåskådning har inverkan på hennes beslut kring medlemskap i kyrkan.
”Det är svårt att säga, jag tror på Gud och Jesus och är i grunden kristen men livsåskådning kan handla om så himla mycket annat som till exempel frihet i sitt agerande och sina tankar”
”Jag känner inte direkt att jag måste vara med i kyrkan för att tillfredsställa min livsåskådning”
Här får vi en personlig inblick i individen och hur hon själv ser på kopplingen mellan livsåskådning och kyrkan. Hon resonerar att medlemskap inte är ett obligatorium för att anse sig vara kristen och att andra åskådningar som frihet i sitt sätt att tänka om kristendomen begränsas.
”Ibland kan jag tycka att man begränsar sig och sina egna tankar om man är med i kyrkan, de utbildar och predikar mycket om hur jag ska leva”
Då ovan är en del av kyrkan så är det en mindre del av medlemskapets innebörd som dessutom är frivillig, detta pekar på att även här är hennes bild av kyrkans funktion inte fullständig vilket gör att hon förknippar kyrkan med kontroll istället för frihet vilket i sin tur påverkar hennes åskådningar om frihet att dominera. Vi kan alltså dra slutsatsen att livsåskådningar spelar en viss roll, det gäller bara att veta vilken del av den personliga livsåskådningen som spelar huvudrollen.

Till sist så diskuterar vi framtiden där jag fann att diskussionen blev extra intressant.
”Jag tror att man bara behöver se bakåt i tiden och jämföra med dagens människor och samhälle för att se vart vi är på väg”
”Kyrkan skapar kärlek på något sätt jag inte kan förklara och det skulle vara en stor synd att se det försvinna”
”Jag tror personligen inte att vetenskapen kommer att kunna fylla det behov man ändå har och finner hos kyrkan så ser inte det som möjligt att vetenskap helt slår ut kyrkan”
Hon inleder med att resonera i att Sverige länge varit på väg mot ett sekulariserat håll och kommer att fortsätta åt det hållet. Vad jag fann intressant var hennes två sista citat. Där förklarar hon att kyrkan ger kärlek samt att det är något som inte vetenskapen kommer att kunna ersätta. Vad som är intressant här är att man uppmärksammar ett fortsatt behov för kyrkan och de effekter de speglar på samhället och trots att vetenskap kommer fortsätta ta plats. Jag förknippar hennes citat med Marx ”hjärtat i en hjärtlös värld” samt Webers liknelse med människan i järnburen.

Slutsats
Jag kan anse att det finns 3 huvudsakliga faktorer som påverkar unga individers val gällande medlemskap i kyrkan.

1. En felaktig eller ofullständig bild av kyrkans funktion i samhället.
Tydligt anser jag att det framgår ifrån svaren att Diana inte har en fullständig bild av funktionen och förknippar ofta traditionsceremonier med kyrkan trots att de delar samma rötter. Detta påverkar direkt hennes bild av kyrkan och dess struktur vilket får henne ta ett avståndstagande.
2. Kyrkan når inte ut till alla grupper i samhället.
Här finns det skäl att titta på hur kyrkan framställs bland olika grupper. Människor i olika åldrar eller situationer kan känna att kyrkan inte uppfyller en funktion eller uppgift till de vid det aktuella tillfället och väljer därefter att inte gå med.
3. Samhällsstrukturerna har ändrats.
I och med att sekulariseringen brett ut sig på bekostnad av kyrkan så finner man att detta kommer att påverka individers val då det bildar en press på de som kan tänka sig vara medlemmar i kyrkan men känner att man avviker ifrån samhällsstrukturerna för mycket.

Reflektion
I efterhand när frågorna är ställda och resultaten nedtecknade så finner jag att jag hade velat göra en hel del annorlunda. Ibland krävs misstag för att man ska veta rätt till nästa gång och det finner jag gjort. Jag kan konstatera att intervjun har brister inom validitet och reliabilitet. Gällande reliabilitet så omfattades endast en person av intervjun av vilket hela min slutsats utgick ifrån. Det finns anledning till att se ifall fler personer borde deltagit i och med att frågorna som ställdes var personliga och många av svaren desamma. Det innebär att beroende på vem vi frågor så får vi möjligtvis olika svar, att istället göra undersökningen på 8 personer hade nog hjälpt med att säkerställa resultatet.

Ur ett valideringsperspektiv så fann jag nu i efterhand att inte alla frågor var relevanta för frågeställningen. I ett helhetsperspektiv så kan jag anse att rapporten eller undersökningen lyckades konstatera varför allt fler människor lämnar kyrkan i ung ålder dock så känner jag att frågeställningen kunde ändrats en aning för att mer passa mitt ändamål.
Men som nämnt så känner jag att undersökningen i sig gav olika svar kring varför det finns ett stort antal ungdomar som inte ansluter sig till Svenska kyrkan ur ett sociologiskt perspektiv.
Frågorna gav inte heller alltid väntat resultat vilket gjorde att jag vart lite osäker under själva intervjun och inte i förväg sätta förväntningar.

Dock en mycket nyttig och rolig övning!

Publicerad av Joe

Hey! Vanlig kille i Svealand som studerar lite ämnen i samband med jobb för att till HT16 fortsätta med högskolestudier. Är varken överambitiös eller avdankad, hamnar där mitt emellan. Thats it!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: