Etik och människans livsvillkor (Uppdrag 3)

8903961105_689948883f_b

Fråga:

Fråga 1

I svensk sjukvård är etik en högst betydelsefull faktor och för att vi ska kunna ha ett gott etiskt förhållningssätt arbetar man efter värdegrunder som utarbetas för landsting och sjukhus.

För betyget E ska du beskriva vad en god etik är utifrån de fyra etiska principerna som beskrivs i studiematerialet och också ange ett exempel på när dessa kan hamna i konflikt med varandra

För betyget A-C ska du utöver ovanstående utarbeta en värdegrund för ett äldreboende där du beskriver centrala begrepp inom etiken samt hur man arbetar mot diskriminering och för ett humanistiskt synsätt på människan.

Svar från studerande:

I svensk sjukvård är etik en högst betydelsefull faktor och för att vi ska kunna ha ett gott etiskt förhållningssätt arbetar man efter värdegrunder som utarbetas för landsting och sjukhus.

För betyget E ska du beskriva vad en god etik är utifrån de fyra etiska principerna som beskrivs i studiematerialet och också ange ett exempel på när dessa kan hamna i konflikt med varandra

För betyget A-C ska du utöver ovanstående utarbeta en värdegrund för ett äldreboende där du beskriver centrala begrepp inom etiken samt hur man arbetar mot diskriminering och för ett humanistiskt synsätt på människan.

Fyra medicinsk-etiska principer

Vi kan finna fyra olika etiska principer.

Godhetsprincipen – Styr arbetet och avser att göra gott och nytta.
Autonomiprincipen – Självbestämmande
Att inte skada principen – Inte öka lidandet
Rättviseprincipen – Att inte särbehandla utan agera rättvist.

Autonomiprincipen grundar sig att alla har rätt att bestämma över sitt liv samt att vi ska respektera andras förmåga till detta.

Godhetsprincipens syfte är att blicka oss mot att alltid sträva efter att göra gott och nytta. Exempelvis ska vi alltid sträva efter att bota patientens sjukdom. Om detta inte är möjligt ska man sträva efter att lindra patientens lidande och besvär.

Att inte skada bygger på att vi alla (människor) har skyldigheter. I detta fall skyldigheter att inte skada varandra samt att vi alltid ska sträva efter att förhindra skador och alltid minimera lidande.

Rättviseprincipen syftar till människans lika värde och därav alltid ska behandlas lika. Sexuell läggning, kulturell bakgrund, kön eller religion är exempel på bakgrunder som inte får värdesättas i den kvalitet vi ger vårdtagare.

Precis som boken lär oss så händer det att olika principer ställs emot varandra och ett självklart ”rätt och fel” kan man inte finna i olika situationer. Man ser samma effekt när man ställe olika etiska modeller gentemot varandra.

Ett exempel på ett etiskt dilemma Bertil som vägrar duscha. Vi fick dilemmat i förgående uppgift där vi istället skulle analysera situationen med de etiska modellerna istället för här med de etiska principerna.

Bertils situation är en situation som är väldigt svår att värdera. Det handlar om en vårdtagare som vägrar att duscha av okänd anledning och vårdgivarna känner att det börjar gå så långt att hans egna hälsa påverkas. Valet som vårdgivaren ställs inför är att antingen låta honom få sin vilja igenom och inte ta en dusch eller ska emot hans vilja duscha honom för vårdtagarens eget bästa och hälsa.

Man kan tydligt se att två principer i första hand kommer i konflikt med varandra. Autonomiprincipen mot godhetsprincipen. Vårdgivaren ska följa och respektera att vårdtagaren har rätt att bestämma över sitt liv. Men samtidigt säger ”att inte skada principen” att vi alltid ska sträva efter att förhindra skador.

Snabbt inser jag att man inte direkt kan ställa dessa två principer på papper mot varandra och avgöra vad som är korrekt och vad som är fel. Situationer måste värderas utifrån den unika situation det faktiskt är.  I många situationer kan jag känna att mycket annat även väger in i sitt beslut? Respekt gentemot vårdtagaren. Vårdtagarens integritet kan kränkas om vårdgivaren inte är väldigt försiktig i hur man går ifrån beslut till handling samt hur vårdtagaren tolkar detta.

Inleder med att förklara vad en värdegrund är och vad den syftar till.

Värdegrund kan på olika sätt visa de etiska värden och normer som ska vara grundläggande för verksamheten. Man tydliggör dess värderingar och ses som ett etiskt förhållningssätt som fungerar som ett stöd för medarbetarna. Den visar inriktningen i vårt arbete och ska rent praktiskt påverka tankar och handling.

Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen gäller alla kommuner och verksamheter som utför äldreomsorg enligt socialtjänstlagen. Socialstyrelsen har flera uppdrag att informera om värdegrunden och stödja implementeringen.

Äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Vi inleder med att tolka meningen ovan samt att konstatera att vi kommer att följa den nationella värdegrunden.

Den nationella värdegrunden ger en tydlig bild av de etiska värden och normer som skall vara grundläggande för arbete inom äldreomsorgen. Man syftar till att vårdtagarna ska kunna leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Om vi bryter ned detta ytterligare så finner vi att det handlar om många olika saker. Rätten till en vårdtagares privatliv, integritet, delaktighet, självbestämmande är begrepp som är centrala samt att vårdtagaren alltid ska ha möjlighet i största möjliga mån att anpassa vården till vårdtagarens behov och identitet. I största möjliga mån skall en vårdtagare ägna sig åt sina intressen vid önskan utan att vårdgivaren och övrig personal uttrycker sina åsikter om detta. Vårdgivaren skall däremot ta hänsyn till vårdtagarens traditioner, livsåsikter, religioner och övrigt som faller under den kategorin för att respektera vårdtagarens integritet. Hänsyn och visad respekt till vårdtagaren skall inte förbises och man skall betrakta vårdtagaren som boende på äldreboendet och inte tillfälligt besök.

Alla som tar del av socialtjänstens omsorg skall alltid behandlas som den personen är. Sexuell läggning, kön, religion eller kulturellt ursprung får inte värderas när vårdgivaren utför sitt arbete. Istället skall verksamheten genomsyras av en humanistisk människosyn som värdesätter alla människors lika värde.

Hur kan vi då arbeta emot diskriminering och för en humanistisk ideologi?

Arbetet inom äldreomsorg bygger även på fyra stycken etiska principer. Självbestämmandet, att inte skada, att göra gott samt rättvisa som genomsyrar värdegrunden. Strävar vi efter att följa dessa etiska principer samt genom att skapa god kontakt med vårdtagaren bygger vi en tillit. Att inte diskriminera och kränka vårdtagaren samt att respektera integritet är bärande här då det enkelt kan ske omedvetet ifall vi missar att uppmärksamma vårdtagarens önskemål, livsåsikter, traditioner och värderingar. Att alltid agera rättvist mot alla vårdtagare och inte värdera bakgrund, religion mm i sitt sätt att visa omsorg till vårdtagaren. Alltid ha det humanistiska synsättet till grund när vi ser på vårdtagarna. Värdegrunden humanismen vilar på innebär öppenhet, respekt och tolerans. Varje människas livsåskådning är en mänsklig rättighet.

Sören Kierkergaard skrev:

”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror hon kan hjälpa andra.

För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han gör, men först och främst förstå det han förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre istället för att hjälpa honom.

All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska, utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon.”

När jag läser hans text så tolkar jag det direkt till förhållandet emellan vårdgivare och vårdtagare. Att vårdgivaren har en viss makt men att han varnar för att den aldrig får missbrukas och att man alltid strävar efter att möte vårdtagare på ett jämställt sätt.

Detta kan man göra på olika sätt, men för att återkoppla till ovan så återkommer humanismen här, att man gör det med respekt till alla människor oavsett situation, kön, religion och hudfärg.

Integritet finns även i fokus när man diskuterar respekt inom vården. Med integritet menar man att vårdtagarens värdighet alltid skall upprätthållas oavsett vilket förhållande personen befinner sig i. Alltså att integriteten inte är beroende av psykiska eller fysiska faktorer. Att finna balansen mellan att finnas tillgänglig och att gå över en gräns är något som vårdgivaren ständigt ska kontrollera och fokusera på.

Självbestämmande är en rättighet som bör belysas i alla värdegrunder och hör direkt ihop med integritet. En vårdtagare skall alltid ha rätt till självbestämmande om inte tex psykiska eller fysiska funktionshinder kan ge upphov för begränsning. Där är vårdgivarens uppgift att stötta vårdtagaren att ta tillvara sina förutsättningar.

Målet för värdegrunden är att ge vårdgivaren verktygen och glasögonen för att få vårdtagaren känna att de har valmöjligheten, en privat cirkel, att de blir sedda som de är och respekterade samt att de behåller sin identitet.

Kommentar från lärare:

Visst är det viktigt att utveckla en personlig värdgeund för att förverkliga den humanistiska livsåskådningen

Fråga:

Fråga 2

Vi har alla olika syn på hälsa och sjukvård vilken till stor del kan kopplas till vår kultur – Lisbet Sachs(f. 1938) som omnämns i studieguiden och läroboken har genomfört omfattande studier där hon undersökt muslimska kvinnors besök på vårdmottagningen i Tensta. En kvinna kommer in med sin pojke som sägs ha dålig aptit – hon vill gärna att han har lite ”hull” på kroppen och ger pojken godis och sötsaker mellan måltiderna.

Resonera runt mötet med den unga manliga, jeansklädda läkaren.

För betyget E ska du beskriva mötet på ett sakligt och tydligt sätt och föra ett visst resonemang kring vilka kulturkrockar som kan uppkomma med viss förankring i teorin (max 600 ord)

För betyget C ska du mer ingående reflektera runt detta möte utifrån en stabil teoretisk förankring runt hälsa, sjukdom och olika sjukvårdssystem (max 1000 ord).

För betyget A ska du utöver ovanstående genomföra ett projekt i möte med brukare eller patienter (eller eget valt område – ta kontakt med handläggaren i sådana fall) där du nyanserat och med säkerhet resonerar runt deras syn på hälsa och ohälsa och utvärderar ditt förhållningssätt (med stöd av rådande lagar och värdegrunder) till detta och ger förslag på förbättringar.

Svar från studerande:

Inledningsvis måste vi klargöra olika begrepp för att förklara varför situationen emellan läkaren och vårdtagaren i det sammanhanget utgår ifrån olika synsätt.

Kultur/kulturkrock – Man ser tydligt att det finns en kulturkrock. Enklast finner vi det i hur läkaren är klädd. I vårdtagarens ögon är det inte vad en läkare bör vara klädd i. Man föredrar en välklädd läkare med en vit rock, kanske slips och skjorta under framför en jeansklädd läkare. Man anser att klädseln signalerar kunskap, kompetens och förtroende.

Sjukdom & hälsa – Hälsa och sjukdom är uppfattningar som styrs av kulturen. Transkulturell vård kan ge en vårdtagare en utgångspunkt som kan bilda dess attityd om hälsa och sjukdom som i sin tur bildar en attityd som påverkar förväntningarna på vårdpersonalen. Vad hälsa och sjukdom är och beror på styr alltså av vår kulturella uppfattning.

Sjukvårdssystem – I det här fallet handlar det om två olika synsätt eller perspektiv.

Det vetenskapliga synsättet och det folkliga synsättet.

Vetenskapliga synsättet – vård, omsorg och behandling i vårt samhälle tillhör denna sektor och de som arbetar här är välutbildade och licensierade. För att vi ska kunna få en sjukskrivning måste vi få vår sjukdom vetenskapligt bekräftad.

Folkliga synsättet – De som ger vård och omsorg I den folkliga sektorn är självlärda och behöver inte mederna teknologin. Riter, shamaner och örter är olika kunskaper som används.

Så vad är det egentligen som händer emellan läkaren och kvinnan och hennes barn. Om vi inleder med förväntningarna på läkaren. Den startar redan när vårdtagaren ser läkaren och hans klädsel. Hon anser att klädsel signalerar kompetens och blir förvånad när hon möter läkaren med jeans som är mer vardagliga kläder och känner att förtroendet för läkaren inte är lika högt som det borde vara.  I Sverige är vi vana vid att jeans är plagg man har på sig i många olika sammanhang. På festen, på arbetsplatsen eller på fiket passar jeans bra idag, något som inte var fullt lika accepterat för bara 20 år sedan. Dock så kanske det är mer ovanligt att se jeans på bröllop exempelvis viket signalerar att det fortfarande finns en viss typ av norm eller reglering som styr den klädseln vi har på oss i olika sammanhang.

Vår egna kultur har alltså utvecklats till vad det är idag och motsvarar inte den kultur kvinnan är van vid och ger henne en annurlunda “upplevelse”.

Hon uppfattade läkarens frågor som irrelivanta och var van vid att läkaren inte ställde många frågor och gav medicin eller injektion direkt och inte, som den svenska läkaren, ordinera en annan kost och ta ytterligare prover. Här finner vi även en tydlig kulturkrock. Människor som invandrat till Sverige ifrån mellanöstern tex känner ofta att missnöje med utredningsprocessen. Precis som kvinnan beskriver i texten så är hon vad vid att få medicin eller injektion direkt. I och med att det inte blir så så skapar den här kulturkrocken intryck av bristande kompetens ifrån läkarens håll jämfört med vad hon är van vid. Hemlandets auktoritära och åtgärdsinriktade läkare som utan fördröjning behandlade med tex medicin eller injektioner är för henne att föredra. I Sverige vill läkare i samråd med andra läkare ofta diskutera hälsoproblemet för att finna en lösning som är anpassad till vårdtagaren utan risken för bieffekter eller skada vilket också kan öka processtiden vilket också kan ge intryck för att vårdtagaren med en annan kulturell uppfattning om vården.

Hon hade uppfattningen att barnet drabbats av ”onda krafter” och bara speciella medicinmän kunde bota barnet. I och med detta förstår man att hon ser problemet med ett folkigt synsätt. Hon anser att tex det “onda ögat” har fått hennes barn att må sämre samt gå ner i vikt. Detta krockar med läkarens vetenskapliga synsätt. För honom är det viktigt att respektera olika åsikter och tankar men prioriteringen är att finna vad som orsakat barnets viktminsking på ett vetenskapligt sätt som är bevisbart. Sjukskrivning pga onda ögat existerar inte. Därav så ställer läkaren frågor kring kost osv. I och med att kvinnans och läkarens synsätt på vad sjukdommen beror på skiljer sig så skapar detta ännu en krock.

Kvinnan anser att frågorna om kost är irrelivanta och att man bör aggera på ett annurlunda sätt, tex med en medicinman, något hon är helt övertygad om. Detta visar vikten av att ställa frågan till patienter kring vilken uppfattning de har på sjukdommen istället för att förledas av förutfattade meningar. Exemplet ovan visar tydligt hur man kan se på sjukdom och dess innebörd. Kvinnan har ett helt annat syssätt på sjukdommen och vill bota det onda ögat vilket då leder till att de får olika synsätt på behandlingen också.

Läkaren får även informationen att kvinnan matar barnet med sötsaker emellan måltiderna för att han ska gå upp i vikt. Den meningen säger oss dock lite om skillnaden på hälsa är. Kvinnan anser att barnet skall ha lite “hull” för att må bäst i och med att stora breda män ofta symboliserar hälsa i kulturen hon är van vid. Något som man kan konstatera sänker aptiten vilket kan leda till att barnet äter mindre under måltiderna. En lösning kan vara att inte mata något/mycket emellan måltiderna.  Något som inte nämns i texten men som möjligen också skulle skapa en krock, för att återknyta till det ovan så var hon vad en direkt behandling i form av medicin och injektioner. Hon kan anse att hans lösning på sjukdommen är otillräcklig. Viktigt är att vårdplanering sker tillsammans med patienten så att den tydligt förstår vad och varför, man skall även planera vården utifrån de uppfattningar om hälsa och sjukdom som patienten har, att tillräckligt med tid avsätts för detta.

Något jag tycker är fantastiskt är att hur ett exempel på ca 10 rader på ett möte kan innehålla så många krockar, något man inte enkelt finner om inte riktigt tänker till. Mycket förutfattade meningar som finns som beror på tidigare erfarenheter och kultur. Om texten lär oss något så känner jag att det är vikten att se hela patienten, bakgrund, kultur osv. I och med att jag skrev det här sista uppdraget så förstod jag varför så mycket vikt i det här uppdraget lagts på just detta, att se hela individen samt vad som kan hända om man inte gör det. Att något som jag tyckt var självklart (hälsa) inte är självklart. Sjukdom är inte självklart. Det finns en massa olika meningar därute trots WHO målsättning, och om vi inte uppmärksammar dessa så finns riskerar vi att patienten inte får den bästa behandlingen eller inte förstår sin behandling. Viket i slutändan är målet för både oss och patienten oavsätt krock, erfarenhet… Att nå välmående

Publicerad av Joe

Hey! Vanlig kille i Svealand som studerar lite ämnen i samband med jobb för att till HT16 fortsätta med högskolestudier. Är varken överambitiös eller avdankad, hamnar där mitt emellan. Thats it!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: