Etik och människans livsvillkor (Uppdrag 2)

006fb46

Fråga 1

Bertil vägrar att duscha på äldreboendet – han har inte duschat på en vecka och nu börjar de andra patienterna hålla sig undan för han luktar illa. Han hatar att bli duschad och han vägrar vid personalens försök att få in honom i duschen. Nu börjar det dock gå ut över hans hälsa och personalen på vårdhemmet funderar över hur man ska hantera denna situation. Man börjar resonera kring tvångsduschning. Resonera runt förhållningssättet och om det kan vara etiskt moraliskt korrekt att genomföra tvångsduschning.

För betyget E ska du beskriva hur etik kan se ut om det rättfärdigar respektive ej rättfärdigar tvångsduschningen och du ska förankra dina tankegångar med viss säkerhet i teorin (max 400 ord).

För betyget A-C ska du utöver ovanstående mer ingående resonera utifrån olika teorier om etik och hur dessa eventuellt kan rättfärdiga alternativt ej rättfärdiga tvångsduschningen samt vilka eventuella ”svårigheter” som kan finnas med respektive teoretisk modell (Max 1500 ord)

Svar:

För att kunna förklara de olika perspektiven så måste vi först se var resonemangsmodellerna lägger sin fokus på för att bedöma om handlingen var riktig eller inte. Jag inleder med att berätta situationen ur en sinnelagsetikers perspektiv. En sinnelagsetiker hade nog gjort precis som Birgitta. Hennes förklaring hade vart: ”Jag anser inte alls att det som gjorts är fel eftersom jag ville honom bara väl, jag vill inte att han ska få en infektion eller annan smitta på grund av att han inte duschat. Jag menade aldrig att såra eller göra honom sur men det var något som kom med.” Det finns ju rätt i det hon säger men människor är fortfarande oense om att människor är själviska i grund o botten eller osjälviska. (Egoism VS Altruism). Hur kan vi då veta med all säkerhet att det var hennes motiv var att han skulle slippa infektioner. Det kan ha vart i ont syfte som hon duschade honom, då hon vet att det är något han hatar och hon helt enkelt bara tröttnat på honom. Sedan kan man diskutera om en handling kan vara god och altruistisk samtidigt. Här kanske det är enklare att finna koppling till konsekvensetiken. En sinnelagsetiker fokuserar inte så mycket på individen eller det som kommer före eller efter att man handlat. Man beslutar handlingens rätt utefter den avsikt man hade när man gjorde den. Även fast resultatet är illa. Just för att den kända avsikten var god.

Pliktetikerna hade nog haft skilda åsikter eftersom de finns olika plikter att fokusera på och grunda sina handlingar på. En pliktetiker hade nog också agerat likt Birgitta då de anser att det är deras plikt. Hon ansvarar dessutom för att Bertil ska få sin dusch och att han ska ha god hälsa. Hon agerar lojalt mot sin arbetsgivare som givit henne dessa arbetsuppgifter och ser till att de blir gjorda, för det är hennes plikt. En annan åsikt är att det är din plikt men det är dessutom din plikt att se till att alla vårdtagare dessutom trivs och inte bli illa behandlade, eller tvingas till något emot sin vilja. Ett tydligt problem är att lagar och regler inte är perfekta. Situationer ändras varje dag men inte lagar, regler och normer. Lever vi efter lagboken så kommer krock emellan plikter förekomma. De plikter vi får kan dessutom få olika mening från fall till fall då det helt enkelt är olika fall. Dessutom så blir det svårt att hålla Birgitta till svars ifall någon märker att hon handlar fel då hon enbart kan förklara sig med att det var hennes plikt, och att hon endast följde instruktionerna. Pliktetikerna värderar beslut på vad de har blivit tillsagda att göra av någon som sitter över dig. Men det kan vara helt olika ifrån fall till fall. Bara för att Bertil måste duscha så rättfärdigar det inte de medel hon tar för att få det hända. Pliktetiken är lurig, för i vissa situationer som sker vardagligt så blir det svårt att följa. Ett extremt fall är ifall du bevittnade en när vän göra något olagligt. Inte något jätte farligt men ändå något som polisen inte skulle blunda för. Skulle du följa anmälningsplikten eller den mer oskrivna regeln att man inte ”tjallar” på vänner? Det känns nog som om vi måste värdera våra vardagliga plikter i olika ”viktighets grader” för att kunna dra rätt beslut för ofta så krockar två plikter i en situation. Pliktetiken säger att du ska meddela till polisen vem du såg eller hur han såg ut men du riskerar att hamna illa ute. Vad hade du gjort ifall du var en pliktetiker i det här fallet?

Precis som pliktetiken så har konsekvensetikerna skilda tankar i Bertil-fallet. En konsekvensetiker som var för handlingen hade hävdat att det var helt rätt gjort för att i framtiden hade han haft god hälsa till kostnad av en kvarts obehag i duschen. Men värderar alltså egenhälsan högre än hans självbestämmande. Man hävdar att det är viktigare att han har sin hälsa på topp än att han får bestämma vad han ska göra. En annan konsekvensetiker hade nog helt sagt emot dessa argument då det inte är viktigare men hälsa än självbestämmande. Vad är människan om vi inte är fria lägre? Han kan dessutom hävda att det kan orsaka Bertil psykiska skador lägre fram.

Båda sätten att tänka är ju rätt och fel för att man fokuserar på två enligt mig lika viktiga egenvärden. Vad är meningen med att leva och vara frisk om man inte lägre får besluta själv vad man vill göra? Och man kan lika enkelt säga att är det rätt att låta en gammal man som nog inte vet vad som är bäst just nu att bli sjuk och få infektioner enbart för att han inte ville duscha?

Det jag vill få förklarat ur konsekvensetiken är helt enkelt att man inte tittar på avsikten eller hur man handla utan hur det hela slutade. Men man måste som konsekvensetiker dessutom besluta vad som är viktigast (värdet) för att fatta rätt beslut som i längden gynnar Bertil vilket visade sig med de skilda åsikterna. Men är det helt rätt att tänka så? Njaa inte säker där för att det skulle betyda att jag hade frihet till att göra det jag vill bara det hela sluta bra. Då kommer problemet med vad är bra? Och är bra för mig samma bra för dig?

Diskussion

Sinnelagsetiken. Som vi tidigare nämnt så lägger man fokus på avsikten till handlingen. Alltså att Birgitta inte ville att Bertil skulle bli sjuk och få någon infektion. Det är dessutom hennes jobb och hennes plikt att se till att han är i god hälsa. Därför prioriterar hon sitt eget intresse och ser till att det blir gjort. Han vägrar men hon gör det ändå vilket betyder att hon tycker att hans hälsa är viktigare än hans självbestämmande vilket hon sätter värdet på.

En pliktetiker hade fokuserat på vad hennes/hans plikt är just denna situation.  Det är Birgittas plikt att se till att Bertil duschar en gång i veckan och håller sig frisk. Men här kan pliktetikern välja emellan två olika intressen, antingen att låta Bertil slippa duschen eftersom hon/han anser att det är av större värde att se till att Bertil inte blir skadad eller att se till att Bertil håller sig frisk framöver men till ett pris.

En konsekvensetiker fokuserar enbart på de konsekvenser handlingen kan få och man kan inte avgöra rätt eller fel förrän man utvärderat de. Här fanns det skilda meningar, men utgångspunkten är den samma och båda vill att Bertil på längre sikt ska ha god hälsa(psykisk/fysisk). Men hur de kommer att handla grundar sig nog mest värdet i fallet mer än plikt och intresse. Tycker man att det högsta värdet är att Bertil får bestämma själv så blir intresset automatiskt att Bertil inte ska behöva duscha. Om man lägger hösta värdet på hans hälsa så blir intresset automatiskt tvärtom. Men en plikt finns förstås och det är att hålla Bertil frisk.

Inom sinnelagsetiken så kan det bli stora problem eftersom man aldrig med säkerhet kan veta vad en persons motiv är till en handling. Som jag tidigare nämnde så vet vi knappt ifall vi grundar allt på att vi är själviska eller osjälviska. Men problemet jag ser med sinnelagsetiken är att man måste ta mer hänsyn till individen än vad man själv anser är rätt. Handlingen ska inte vara rätt för dig, det ska vara rätt för vårdtagaren. Så ifall du beslutar att ge honom en dusch så är det fel att göra det på ett hårdhänt sätt.

Detta kan sluta med att han endast hatar det ännu mer och man får mer problem till nästa gång att hoppa in i duschen. Sen måste man tänka på ifall han känner sig kränkt eller att han kanske har någon fobi som gör att det blir svårt för honom. Enligt mig så är det rätta att gå till grunden av problemet för att sedan lösa det därifrån.

En pliktetikers förklaring låter lite vimsig (personligen). Anser att man ska göra sin plikt men man ska även prioritera. I vilket fall kommer Birgitta bryta emot en av plikterna. Ifall Birgitta anser att hon handlat rätt att tvång duscha honom eftersom hon anser att det är hennes plikt och att använda det till försvar tycker jag inte är fullt acceptabelt.

Detta kan sluta likt sinnelagsetikens fall med att få problem till nästa duschtillfälle. Men ifall man inte duschar honom kan han ta det till vana och veta att ifall han protesterar tillräckligt mycket så slipper han då också. Därför bör man finna rotproblemet för att kunna balansera lösningen så att det varken skadar honom eller ger honom obehag.

Konsekvensetikerna ser på problemet lite annorlunda eftersom de ser mer på slutresultatet. Fastän det ger honom obehag nu så kommer han må mycket bättre av det senare. Men andra konsekvensetiker hade kunnat påstå att ifall han tvingas nu så kan det bli svårare för honom att duscha nästa vecka. Eller som i fall nr 2 så kan det sluta precis som hos pliktetikerna att han tar detta till vana och till slut blir sjuk med en infektion.  Så det blir inte riktigt bra i de båda fallen här heller. Så precis som jag rekommenderat för alla andra etiska synsätt så tycker jag att man bör finna grunden till problemet.

Fråga 2

Alicia har precis kommit som muslimsk flykting till Sverige och befinner sig nu på en flytingförläggning. Hon har befunnit sig här i tre månader och hennes inledande glädje att lyckats fly undan krig har övergått i oro och ångest – hon saknar sin familj i hemlandet och väntar fortfarande på beslut om asyl. Alisia har svårt att sova och har ständigt ont i magen.

För betyget E ska du beskriva hennes krissituation och varför det är viktigt inom vård och omsorg att vi är medvetna om en flyktings situation

För betyget C ska du mer större säkerhet beskriva och resonera runt hennes situation utifrån teorin

För betyget A ska du resonera ingående runt hennes upplevelse och situation i möte med den svenska sjukvården och spekulera i vilka problem som kan uppstå med stöd av teorin inom ramen för modul 2.

Svar:

I Sverige har vi levt 200 år i fred och frid. Vi har kunnat arbeta, gå i skola, få trygghet och gemenskap. Vi har nyheter och ser det hemska som finns där ute men tror att vi lätt glömmer hur det verkligen kan vara. För många är verkligheten det den senaste filmen visar. Ibland kan jag känna att vi glömmer bort alla de känslorna människan som flyr är tvungen att bearbeta. Det är ett massivt arbete bara det, och utöver ska man socialiseras in i samhället. Extremt påfrestande.

Så vad är det som egentligen händer inom henne under från flykt till fri?  Man måste inleda med att förklara begreppet flykting. Flyktingar är människor som tvingats fly sitt hemland ofrivilligt på grund av olika faktorer som påverkar den personens trygghet och säkerhet. Man brukar beskriva det likt en traumatisk kris som ett tillstånd som vi kan gå igenom vid plötsligt omvälvande händelser.

Men det är inte bara situationen i sig i hemlandet som skapar stor psykisk påfrästning hos flyktingar. Att vara flykting innebär också flyktingskap. Att man förlorat vänner, familj, språk, kultur, normer, hem och till och med din identitet blir osäker. Allt man under sina tidigare år försvinner på ett kort ögonblick. Det är extremt viktigt inom vården att förstå detta och vilka effekter detta kan ha för att kunna hjälpa en flykting till välmående. Om man inte ser detta eller låter bli att hjälpa en patient bearbeta sina känslor riskerar den att hamna i ohälsa, psykist och fysiskt iform av traumatisk kris. Mer om just symptomer återkommer jag längre ned i texten.  Alla människor fungerar olika och därför inte simpelt att förklara vad som händer inom den enskillda individen. Men övergripande när en människa som flytt krig, mord, hot och våld och tar sig till exempelvis Sverige får hen en tillfällig känsla av lättnad och man är positiv. Man kopplar bort övriga känslor och i en kris första fas så är det lättnaden över att man kommit till säkerhet som känns.

Men förr eller senare kommer personen i fråga att börja reflektera över allt man förlorat, man kan ha skuldkänslor över att ha lämnat vänner och familj bakom och öppnar ögonen för det som verkligen sker och vart hen är. Ensam i ett nytt land där man varken kan språket eller kulturen. Av detta kan man få en reaktion som blir tvärtemot vad man tidigare kände. Att man blir nedstämd, får ångest och blir aggresiv är inte ovanligt. Även fysiska problem kan bli ett resultat av dessa känslor, sömnproblem och värk på olika ställen är vanligt. Offta att man ser till det förflutna med saknad, saknad till vänner & familj, till där man kände sig hemma med kultur, språk och samhälle som hen förstår. Det händer även att många stannar kvar i den här fasen och kommer inte över sina tidigare uppleverser. Man håller fast vid det det man vet och är kritisk till det nya.

De flesta lyckas med tiden att komma över sina känslor av förlust och går vidare till att försöka bygga upp ett nytt liv i det nya landet. Här har man bearbetat känslorna och börjar bli redo för att anpassa sig till ett nytt hem.

Man kan även beskriva detta i 3 olika faser. 1. Chockfasen – Personen i fråga  2. Reaktionsfasen 3. Bearbetnings- och nyorienteringsfasen.

Viktigt att betona är att man pendlar emellan de tre olika faserna och det kan ta olika lång tid i varje fas beroende på den enskillda individen. Ovan så finns för det mesta fakta om hur det kan se ut för en flykting. Man kan tydligt känna igen Alicia i ovan text. Man ser att hon även är förbi (för nu) chockfasen och befinner sig i reaktionsfasen.  Tittar vi på hennes situation så ser man till en början tydligt att hon följer mönstret ovan, hon saknar dessutom familj vilket gör att de hon är mest van att vända sig till vid tider av otrygghet och ohälsa inte finns där. Hon kanske själv inte vet om att hon verkligen mår dåligt just nu. I och med att hennes lycka av att fly osäkerheten ändrats till oro och ångest så har hon börjat inse hur verkligenheten här och nu ser ut. Hon inväntar fortfarande asyl för att få stanna, men samtidigt saknar hon familj, vänner, identitet. Hon har mycket svårt att i det här laget att se ett bättre liv framför henne och tappar hoppet om sig själv. Detta kan försvåra mycket för henne, socialiseringen i det nya landet kan bli svårare och ta längre tid men vad viktigare så kan hon drabbas av posttraumatisk stress. Om hon inte lyckas bearbeta sina känslor kan det hända att hon även stannar kvar i det här stadiet och alltid har en ångest och längtan för det om en gång var.

Vad kan vi göra för att hjälpa henne?  Det är viktigt att vi i första hand uppmärksammar problemet och försöker observanta kring olika tecken som kan peka på ohälsa. Det är inte alltid så enkelt i och med att personen i fråga kanske inte vet vart hennes ohälsa kan leda till och väljer att inte dela med sig av känslor men också att hon inte kan språket och får svårt att förklara sig. Det är viktigt för oss inom vården att koppla in de instanser som är viktiga i ett så tidigt skede som möjligt och inse allvaret. Vi alla inom välfärden har en avgörande roll för hur en människas liv kan komma att utveckla sig. Det viktigaste blir i det här fallet att hjälpa Alicia att bearbeta sina känslor, känna trygghet i och med sin ensamhet. Att hjälpa henne till bearbetnings och nyorienterings fasen är avgörande för henne här. Det handlar mycket om att börja förstå sin situation och förstå hur man ska agera framöver men också hur man kan agera. Som nykomen flykting speciellt yngre utan föräldrar som inte har den gamla tryggheten kvar och man vet inte riktigt vart man ska vända sig för att få hjälp, något som kan leda till ångest och övrig ohälsa i längden. Att skapa en relatation med Alicia som vårdgivare är av hög vikt i och med att hon inte har någon annan att vända sig till.

Dock så är det viktigt att alltid veta att hur lång tid det tar att bearbeta sina känslor är individuellt och att vikten ska vara på att bearbeta känslor och inte tiden det tar. Målet ska som tidigare nämnt vara att hjälpa henne till bearbetnings och nyorienteringsfasen där hon kan börja se möjligheter istället.

Det symptom som Alisia visar följer mönstret av en traumatisk kris som sker många människor på olika platser i världen som har helt olika problem. I vilket fall och av vilka anledningar man får detta är det absolut viktigaste att uppmärksamma symptom, tala med personen eller rättare sagt lyssna och koppla in de korrekta instanserna. Att inte låta för lång tid gå emellan och se till att personen har nån att lita på, någon att vara öppen mot som kan ta emot alla känslor. Det är inte ovanligt att människor som hamnar i en traumatisk kris drar sig undan och håller det för sig själv vilket kan leda till posttraumatisk stress. Det kan hända att man känner att man belastar eller att man inte kan uttrycka sig. Det finns massor av anledningar till varför en person inte tar hjälp.

Avslutningsvis vill jag återgå till det jag inledde med, att vi ibland glömmer bort vad flykting innebär. Det är nämnligen inte bagaget som är belastande för individen utan också framtiden, bara att inse framtiden är ett arbete i sig för en person som redan där kan hamna i psykisk och fysisk ohälsa. Man kan enkelt bli bedragen av den nyanlända och dess positiva beteende när de befinner sig i chockfasen, det finns mycket bakom som vi inte kan föreställa oss ha gått igenom och därför är det av vikt att vi redan där bygger relationer med vårdtager för att snabbt kunna uppmärksamma symptom. Vårt ansvar som vårdpersonal är att förebygga och förhindra att Alicia utvecklar psykisk ohälsa. Vårt uppdrag blir att ge stöd, trygghet samt att vara observanta efter posttraumatisk stress symptom och riskfaktorer. När de väl har lyckats bemästra sin stress så minskar också risken för övriga symtom inom posttraumatisk stress.

Klicka för att komma åt gupea_2077_20325_1.pdf

http://www.1177.se/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och-besvar/Barn-och-unga/Att-hamna-i-kris1/

Publicerad av Joe

Hey! Vanlig kille i Svealand som studerar lite ämnen i samband med jobb för att till HT16 fortsätta med högskolestudier. Är varken överambitiös eller avdankad, hamnar där mitt emellan. Thats it!

En tanke på “Etik och människans livsvillkor (Uppdrag 2)

  1. Toppen! Nu kan jag läsa, jämföra och få inspiration. Tack!

    Det är ju inte samma frågor som jag har fått i uppdrag 1 eller 2, men själva kärnfrågan är den samma. Det är bra att läsa andras texter för det blir ofta ett ja just ja så kan man ju se på det, så har man fått en ny infallsvinkel. Att bara läsa boken är inte så kul. 🙂

    Hopas du lägger ut uppdrag 3 också.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: