Sociologi (Uppdrag 1)

jag_alskar_sociologi_runt_klistermarke-rc1fa0fc5406b4b188fb7ab7b8eada2b4_v9waf_8byvr_1200

Förord: Sociologi bygger mycket på hur människors beteende påverkar samhället, kultur, individ och kön mm. Troligtvis den roligaste och mest givande kursen jag någonsin studerat. OBS denna text är till för inspiration, om ni kopierar eller använder texten kommer ni att både förlora värdet man får av kursen och säkerligen kugga. Annars är det en mycket rolig kurs.

Ps. Läraren gav mig B på 2 av mina uppdrag samt A i de två sista med ett A i slutbetyg. Därav så är det inte alarmerande ifall ni får lägre än vad ni önskat på uppdragen. Kan tillägga att läraren är även krävande vilket i sin tur är bra. Det pushar en till att läsa och skriva det där extra som behövs. Jag vill även påpeka att det är extremt svårt att svara på frågan med max 500 ord. Jag mailade läraren och frågade vad det viktiga var och han svarade kvalitet och inte kvantitet. Därav så valde jag att skriva lite mer men att säkra att jag fick med vad jag kände var det viktiga.

Jag brukar utforma mina svar efter betygsnivå. Alltså jag börjar med E frågan sedan vidare till C och slutligen A. Lämna gärna kommentarer och era åsikter o tankar.

—————————————————————————————————————————————————-

Fråga:

Fråga 2: Anomi
Titta på nyhetssändningar eller läs artiklar i dagspressen och välj ut tre aktuella nyheter som kan ses som tecken på ett samhälle ur balans. Utgå från Durkheims term om anomi och diskutera samhället i ljuset av dina artiklar/nyhetsinslag. Svara enligt följande (Ca 300-500 ord):

a) Sammanfatta dina nyheter och ange källor
b) Definiera Durkheims term anomi
c) Diskussion kring tecken på anomi i dagens samhälle i ljuset av de nyheter du valt.

För omdömen B-A:
d) Värdera teorin med nyanserade omdömen utifrån dess styrkor och svagheter

—————————————————————————————————————————————————–

Min första artikel talar om hur individer med afroamerikanskt ursprung i USA gör upplopp för att en polis skjutit ihjäl en ung afroamerikan trots att han var obeväpnad. Ilskan ligger i den rasismen som råder i USA samt hur individer med afroamerikanskt ursprung fruktar för polisen och anser att de får en brutal och våldsam behandling jämfört med de med vit hy. Här råder obalans mellan olika grupper som skapar obalans i samhället.

    1. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19376397.ab

Min andra artikel talar om Sverigedemokraternas framgång i det senaste riksdagsvalet och att statistik visar att där hög arbetslöshet råder så var valtrycket högst för SD.

    1. http://www.aftonbladet.se/nyheter/valaret2014/article19588142.ab

Min tredje artikel talar om att antalen ungdomar med psykiska hälsoproblem ökar samt att antal självmord och självmordsförsök ökar i samma takt. Den fördjupar sig i vad som kan orsaka detta och att trenden är fortsatt uppgående.

    1. http://www.dagenssamhalle.se/kronika/daerfoer-struntar-vi-i-ungas-psykiska-ohaelsa-11020

För att förklara DDs term anomi så måste man inleda med lite bakomliggande fakta. DD ansåg att man kunde dela upp samhället i två arbetsdelningar som höll ihop samhället. Den mekaniska och organiska solidariteten där skillnaden låg i hur människor arbetade. Mekaniska kännetecknas av att alla i princip har samma arbetsuppgift, detta finner vi tydligt i jägarsamhällen där alla hjälps åt och kan utföra alla olika arbetsuppgifter. I ett organiskt samhälle är individerna mer specialiserade och arbetar endast med sitt område. DD menade att den typ av solidaritet som rådde i landet påverkade resultatet och konsekvenserna. DD som hade en funktionalistisk syn till samhällen som präglades av organiskt solidaritet menade att samhället fungerar precis som människans organ. Om ett organ försämras så påverkas övriga, precis på samma vis påverkas ett samhälle om en funktion inte bidrog till helheten och sätter samhället i obalans. Han namngav tillståndet anomi och beskriver termen som normlöst/laglöst. Anomi påverkar både samhället i stort och på individnivå. Ett samhälle drabbas av anomi när individerna känner brist på uppbyggda normer, ideal och mål (integrering) men även när regleringen av samhället är obalanserat, alltså människans behov och begär. Detta ser man oftast öka när samhället står inför hastiga förändringar. Anomi handlar alltså om förhållandet mellan individ och samhälle. DD var den första att göra den här kopplingen med boken självmordet och resonerade även kring hur väl individer är integrerade i ett samhälle, att om en individ inte integreras korrekt och inte lär sig bla normer kommer denna att inte känna samhörighet med kollektivet.

I artikeln där individer i USA gör upplopp kan man förstå deras frustration i och med deras särbehandling och maktlöshet, detta i sin tur kan leda till att man känner sig utan syfte och mål då man inte får samma behandling vilket begränsar de i förhållande till vita. Balansen har länge varit rubbad i samhället i och med detta men dödsskjutningen fick det att rinna över bägaren och all frustration släpps ut på en gång. Man ser tydligt av detta exempel hur rasism och utanförskap skapar symptom för anomi i samhället där individerna känner social otrygghet och deras värderingar inte matchar med vad verkligheten målar upp. Integrationen till samhället blir dessutom lidande vilket stöter ut dessa individer. Alltså så påverkas de genom brist på integration och reglering.

Den andra artikeln talar om SDs framgångar det senaste riksdagsvalet och att det hänger ihop med hög arbetslöshet. Man kan även följa deras framgångar bland glesbygden. Jag känner en koppling här till symptom på anomi. I och med att det råder brist på social reglering, alltså att individerna som lever på glesbygden får inte sina förväntningar mötta av samhället så uppstår en känsla av hopplöshet. I detta fall visar det sig tydligast i att man väljer att rösta på ett missnöjesparti. Man kunde även följa att utvecklingen ökar i områden där hög arbetslöshet råder och brist på reglering som återspeglar sig även där. Det är oftast glesbygden som står för de största industriella ändringarna just nu i och med att urbanisering ökar och man känner att betydelsen för glesbygden och dess invånare minskas, speciellt i och med att mycket fokus ligger på storstäder i övrigt. I och med de förändringar som sker och bristen på att få sina mål uppfyllda eller tillfredsställda så kan man tydligt se hur detta ”organ” påverkar resten av samhället i sitt sätt att visa missnöje. Det råder helt enkelt en obalans mellan samhället och en del av dem som röstade på SD. Man talar ofta om detta i media, att allt för många partier sitter för nära varandra och därav så missas den här ”gruppen” och tas då upp av SD. Därav så kan man även dra slutsatsen att en stor del av partiet inte har något större problem med invandringsfrågan i sig utan helt enkelt är missnöjda. Partier arbetar därav mycket med att brädda sina visioner så att de omfattar även dessa väljare och påverka de.

Jag valde den sista artikel eftersom jag ville se anomi ur ett annat perspektiv som jag kan relatera till i och med att jag bevittnat mycket av det här i Sverige. Den berättar om ökad psykisk ohälsa bland yngre där bland annat de allt högre kraven som sätts på dagens ungdomar kan vara en av orsaken. Men i och med att statistiken visar de siffror så kan man inte utesluta att något i samhället inte fungerar som det ska och rubbar balansen. Normer och samhället i stort har ändrat sin syn på ungdomar och målen för ungdomar är satta mycket högre, man säga att kraven för integration till samhället ökat för ungdomar. Med ny teknik så har skolan bland annat ändrats från grunden och krav på akademisk bakgrund är rekordhögt, det sätt i kombination med de allt högra kraven för att bli antagen kan ge en individ känslan av hopplöshet. Speciellt i och med att samhället ändrat värderingssystem för unga människor, det viktiga idag är vad du gör och inte vem du är. En annan faktor som spelar roll i detta är den stora valfriheten ungdomar står inför idag vid redan en mycket tidig ålder där det saknas tydliga normer för hur man bör agera. I och med att vi ser ett ökat antal sjuka pga detta så påverkar det samhället i stort och måste lösas för att vi ska nå en hållbar utveckling för alla åldersgrupper. I extrema fall kan detta leda till att självmord ökar bland yngre.

http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/15727/Reinler%20(2013)%20To%20assess%20Robert%20K.%20Merton’s%20paradigm.pdf?sequence=2

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:424597/FULLTEXT01.pdf

d) Värdera teorin med nyanserade omdömen utifrån dess styrkor och svagheter

Anomi kände jag i början var ett solklart begrepp. Men efterhand när jag skulle söka upp artiklar och verkligen hitta anomi i samhällen vart det direkt mycket svårare. Dock så har internet hjälp väldigt mycket. Med det sagt så ska jag försöka värdera styrkorna och svagheterna med begreppet.

Anomi förklarar ett förhållande mellan samhälle och individ vilkets påverkan kan vara mycket avgörande för individen eller samhället i stort. Dock känner jag att man kan applicera begreppet på väldigt mycket samt att det är väldigt brett beroende på hur jag tolkar en situation. För att verkligen kunna följa anomi så behöver jag behandla individer och deras handlande, värderingar osv objektivt med färdig data, alltså empiriskt. Det går alltså inte med säkerhet att förutse med begreppet och modellen för anomi vad som kan ske om vi vänder samhället. DDs önskan med sin bok självmord var bland annat att hjälpa samhällen till att förbättra sig inom vissa områden. Med hjälp av empiriska undersökningar kan man ta fram säkra förslag till förbättringar men endast sätt utifrån utgångspunkten. Vi måste ha existerande data i någon form för att veta hur vi ska gå vidare, med andra ord ett fenomen/problem. När man väl har det så kan man tolka resultaten och lösningarna på många olika sätt. Ser man till antalet anorexi fall vi idag har i Sverige så ser vi en ökning i samband med att skönhetsideal sprids allt mer och i större omfattning via exempelvis sociala medier. Kan man då koppla detta till anomi och påstå att reglering är orsaken i och med att unga människor har allt högre krav på sig vad gäller utbildning, jobb och hälsa vilket kan innebära att man överkompenserar med hälsan via träning osv tills det slutligen blir en ”sjukdom” och sedan ett samhällsfenomen i och med att man misslyckats med arbete och skola eller väljer att fokusera på det man kan lyckas med (att gå ner i vikt). Om så var fallet så kan vi endast i det här läget försöka förhindra en ökning av trenden, men vi kan omöjligt se det komma.

Ett annat problem jag kan finna med teorin är att DD anser att man föds in i färdiga samhällsstrukturer. Man kan troligtvis resonera fram och tillbaks gällande detta men jag anser inte att endast samhället formar individen. Sett till historian har vi många människor som enskilt ändrat på samhällsstrukturer i och med att dessa upptäckt att de rådande på deras tid inte var lämpliga för människor. Här kan jag anse att människa påverkar samhällsstruktur och vice versa.

Dock så intresserar begreppet anomi mig i och med att man kan se samhällsproblem ur väldigt många infallsvinklar vilket breddar mitt tänk. Precis som boken nämner gällande självmord så kopplar man oftast dessa till det psykologiska. Dock i och med anomi och DDs teori så fick man ett sociologiskt perspektiv som öppnar för en ny dimension av funderingar kring vad som verkligen påverkar oss. Man anser sig ofta som en nål i höstacken sätt till det stora samhället men i ett samhälle som Sverige men organisk solidaritet så inser man vad individualiseringen och hur olika samhällsändringar påverkar mig både direkt och indirekt.

Fråga: 

Fråga 3: Det dramaturgiska perspektivet
Utgå från Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och beskriv några (2-4 st.) av dina egna inramningar och använd teorins terminologi. För omdömen B-A ska du även värdera teorin med nyanserade omdömen utifrån dess styrkor och svagheter.

Svar från studerande: 

Det Goffman menade med det dramaturgiska perspektivet var visa att individer konstant spelar en roll i samhället. Han liknade metaforen vid att vi konstant ”framträder” på olika scener beroende på vilken ”grupp” man framträder inför samt vilken position till den gruppen man har. Han kom att kalla detta för vardagslivets dramatik.

Sätt till mig själv så känner jag naturligtvis igen mig och kommer på olika situationer där jag har olika masker på mig. Enklast att se detta är genom att fundera på skillnaden i mitt beteende beroende på vem jag möter, exempelvis om det är vänner eller föräldrar, klasskamrater eller lärare. De alla förväntar sig att jag spelar min ”roll” som förväntat. Han talar dock också om intrycksstyrning. För att ännu bättre spela den rollen vi vill att andra människor ska uppfatta så använder vi oss av intrycksstyrning vilket kan liknas vid ”rekvisita”, exempel på detta är hur jag klär mig, mitt sätt att tala och hur jag rör mig och mitt kroppsspråk ger min publik en tydligare uppfattning om min roll. Han talade även om inramningen som är den plats du spelar din specifika roll på, exempel på detta kan vara arbetsplatsen eller när du är på besök hos banken. Om vi drar liknelsen att inramningen är din scen så delar man in den i 2 delar, en främre och bakre region. Alltså har inramningen 2 olika scener vi framträder på. Det som skiljer dessa åt är att den främre scenen är där individens huvudnummer utspelas som går ut på att övertyga andra om sin identitet som består av olika roller. Här visar vi vilka vi är och vad vi vill göra och bli.

Den bakre delen eller som boken betecknar det ”ridån” är kopplad till inramningen men blir istället ett tillfälle för en individ att plocka av sig sina masker och vara mer privat. Kraven lättas upp och bilden av en individ kan skilja sig mycket mellan främre och bakre ridån trots att inramningen är densamma.

Så nu när jag har förklarat begreppen kopplat till teorin så ska jag försöka undersöka hur detta är applicerbart på mig. Jag väljer ut 3 olika inramningar och kommer försöka förklara hur mina roller skiljer sig åt beroende på vart jag är samt vart på ”scenen” jag står.

    1. Inramning: Valberedningsmöte med styrelsen gällande vår bostadsrättsförening.(Jag ingår i valberedningen). Mötet i sig handlar om nya nomineringar till styrelsen. Detta blir min främre scen och kan analysera detta genom bland annat hur jag betéer mig, klär mig och hur jag spelar min roll samt hur/vad andra förväntar sig av mig. Vad som är intressant är att man sällan tänker på det i sociala banor likt nu vilket gör det extremt roligt. Medlemmarna i valberedningen känner mig väl sedan tidigare och vi alla vet vad vår specifika roll är trots att det förblivit osagt, dock så är mitt sociala band med styrelsen inte lika stark. Varför jag nämner detta är just för det har en viktig betydelse för hur mitt framträdande ska se ut i och med att jag vill att de ska ta mina åsikter och önskemål seriöst. För att ännu bättre nå detta mål så klär jag mig propert, sitter rakt och lyssnar till allas åsikter. Mina frågor är raka och mina svar är utförliga. Jag försöker hålla mig ifrån att skämta för mycket på mötet med styrelsen för att inte någon ska uppleva mig som oseriös. I och med att min mål är att övertyga min roll för styrelsen så är fokus på just det: I och med att valberedningsmedlemmarna sedan tidigare är vana vid min roll i liknande sammanhang så är det fullt normalt för de att se mig bete mig på ett annat sätt med styrelsen tillskillnad ifrån när vi i valberedningen arbetar ensamma, de till och med uppmuntrar det.

      Här kan man tydligt se att jag spelar en roll som jag kanske inte alltid annars har, jag vill bli upplevd på ett visst sätt och det styr mina kläder, beteende, kroppsspråk och vad jag väljer att tala om.
      När väl mötet är avslutat så sätter valberedningen sig i ett annat mötesrum och går igenom mötet. Här kan jag klä av mig mina masker jag hade tidigare och ”slappna av” mer trots att jag fortfarande är i möte, dock med en grupp jag har ett starkt social band med en tydlig och stark position i gruppen. Med detta menar jag att jag kan knäppa upp skjortan lite, tala mer fritt och vardagligt samt att jag kan skojja till det extra mycket utan att det ska innebära att någon av mina roller, eller hur de uppfattar mina roller påverkas på något sätt. Detta kallas för den bakre ridån dit jag går när mitt framträdande är slut och plockar av mig min ”seriösa mask”. Dock så innebär det även att jag fortfarande måste spela en roll, den roll som de övriga valberedningsmedlemmar är vana vid och förväntar sig av mig när endast vi diskuterar. Så trots att jag är i den bakre ridån och klär av mig en mask så behöver jag fortfarande klä på mig en annan för att min roll hos valberedningen och deras uppfattning av den är något jag fortfarande måste bevara och spela för att relationen ska vara densamma och slippa sanktioner.

    2. En annan situation där jag vill bli upplevd nästa tvärtom är när jag och mina vänner har en fest av något slag hos mig. Där kan vi ha bjudit in vänner som vi har god social kontakt med och några som vi har mindre kontakt med. I och med detta så kommer vi spela en massa olika roller beroende på hur vi vill bli uppfattade. Jag vill helst med den här inramningen bli uppfattad som en avslappnad och rolig kille istället för den seriösa och strikta unga killen på styrelsemötet. Det betyder att den ”roliga” masken slängs på och talar med alla som är där och försöker se till att vi alla skrattar och har kul. Till detta så klär jag mig inte med en kostym och slips i och med att det kan ge ett annat intryck, ett mer seriöst intryck (dock så är den klädseln mer socialt accepterad i våra kretsar nu trots att man inte vill ge seriösa intryck), utan jag väljer istället några sköna jeans, u ringad tshirt och sneakers. Jag är väldigt aktiv med mitt kroppsspråk och ler mycket mer än vanligt och hoppas på att min roll övertygar min publik som i det här fallet är dem jag inte känner så bra. Allt detta är min scen nr one. Dock så händer det att jag då och då kliver åt sidan och talar med några riktigt nära vänner på balkongen bara oss emellan. Här ändras mitt beteende, och detta för att jag bytt mask. Jag har nu lämnat den stora scenen och befinner mig i ridån där jag kan slappna av lite, inte behöva vara så skämtsam och underhållande utan kan berätta mer vad jag tycker och känner om kvällen exempelvis. Jag kanske egentligen tycker att det är riktigt tråkigt och pustar ut där men kan inte säga det inför publiken vid den stora scenen, detta inte för att de riktigt ännu har andra förväntningar av mig utan för att jag inte vill spela den rollen och bli uppfattad som en tråkig och trött kille. Så fort vi avslutat vårt samtal och går ut igen så klär jag på mig den rolige masken igen och spelar på. Vad jag menar med dessa två exempel är att hur jag vill bli uppfattad kan styra hela mitt rollspel trots att jag kanske inte riktigt vill spela den rollen just då. Något annat intressant är att jämföra situation 1 och 2 med varandra där publiken och social situation lägger grunden för masken. Detta får mig att resonera kring varför jag vill bli uppfattad på ett visst sätt, hur bestämmer jag detta och hur vet jag att det är den rätta vägen att gå? Kanske har man en bild i sitt huvud av hur man vill vara och bli uppfattad av människor redan i förhand och agerar utefter det, eller är det så att vi utgår ifrån någon idol som vi efterliknar i sociala situationer för att nå samma resultat.

Det finns självfallet massor av olika situationer då detta sker, att man besöker scen 1 och ridån under rådande inramning där två helt olika personligheter eller roller spelas dock så stannar jag här i och med att jag ska utveckla min B-A fråga nedan.

För omdömen B-A ska du även värdera teorin med nyanserade omdömen utifrån dess styrkor och svagheter.

Själva teorin i sig är mycket intressant och mycket rolig att utgå ifrån och applicera på vardagliga situationer. Det är alltid kul med att lära sig nya vägar och förklaringar till varför människan beter sig som den gör i olika situationer. Den lärde mig mycket om mitt egna jag och fick mig fundera på vem jag verkligen är, vem är jag när jag inte har någon mask på?

Den kräver lite fundering, det räcker ju med att man sitter nära ett fönster för att man ska tro att man blir betraktad och därför beter mig på ett visst sätt.

Teorin är väldigt enkel att applicera på mig själv och känner igen mig själv dock när jag ser på andra blir jag lite osäker. Jag tänker exempelvis på de individer som inte riktigt vågar visa sig själva i sociala sammanhang, kanske pga blyghet. De vill självfallet också spela sina önskvärda roller för att få den uppmärksamhet de önskar. Men hur fungerar det i de fallen? Alltså när en person vill klä på sig sin mask men vågar inte av olika anledningar. Jag känner många människor som anser sig vara blyga och vill gärna våga öppna sig mer och tala med och inför människor. Att vara blyg blir ju då deras mask inför andra, dock något som den individen inte självmant valt utan blivit ”påtvingad”. I och med att vi över tid blir vana vid att en individ spelar den rollen så bildas ett mönster som gör det svårare för individer att ta sig ur oönskade roller. Jag lärde mig detta på min första arbetsplats där jag skämtade runt för mycket och när jag väl ville vara seriös så var det svårt att få människor att inse de, det tog mycket arbete för att ändra på uppfattningen andra hade av mig. Men uppenbarligen så finns det en till dimension som är av vikt när vi talar om att vi konstant spelar ”rollspel”, det är att ha förmågan att våga spela dessa roller oavsett hur ”grundläggande” man kan anse dessa roller vara. Drar man sig tillbaka och inte spelar någon speciell roll så blir man ansedd som tillbakadragen och blyg, en mask som tilldelas dig av andra trots att du kanske önskar en annan. Detta med att man maskeras mot sin vilja kan vara ett stort problem för individer som vill försöka bli av med gamla masker som visar tidigare handlingar av ex brottslighet, trots att man försöker ändra på sitt sätt så blir man behandlad som en kriminell.

Ett annat litet problem jag finner med den här teorin är att man kan förklara allt med den. Varje social situation som vi ser går att förklara med rollspel, inramning, intrycksstyrning, främre och bakre region vilket gör att den faktiskt är svår att bevisa, man behöver oftast ha ett exempel på en situation där detta inte uppstår pga olika faktorer som teorin stödjer sig på för att bevisa dess existens. Det blir väldigt svårt att bevisa den då har en mycket anpassningsbar karaktär.

 

Kommentar från lärare:

Du presenterar och sammanfattar dina nyheter, diskuterar, analyserar, problematiserar, drar slutsatser och tar ställning för vad du anser vara relevant, hållbart och riktigt. Du resonerar även kring vad Émile Durkheim menat med anomi och det anomiska tillståndet. Du värderar teorin, lyfter fram vad du anser vara dess styrkor och svagheter. Du värderar dina och andras attityder.

Man ska alltid ange sina källor och säga några ord om deras tillförlitlighet. Det är också intressant om man kan jämföra olika sociologiska resonemang med varandra.

Anomi är ett ”samhälleligt tillstånd där sammanhållning och invand ordning försvagats, speciellt med avseende på normer och värden”. Och orsakerna till detta tillstånd kan vara olika: Personliga, privata, ekonomiska, sociala, politiska, moraliska, psykologiska o s v, eller en kombination av många bakomliggande orsaker.

Du förtjänar ett B.

Publicerad av Joe

Hey! Vanlig kille i Svealand som studerar lite ämnen i samband med jobb för att till HT16 fortsätta med högskolestudier. Är varken överambitiös eller avdankad, hamnar där mitt emellan. Thats it!

14 reaktioner till “Sociologi (Uppdrag 1)

  1. Tusen tack! Detta hjälpte mig massor att komma ihåg och förstå! Ser fram emot mer inlägg och se hur andra tänker och reflekterar under sina studier.

    Gillad av 1 person

    1. Vad glad jag blir att det hjälpt dig! 🙂 Har tyvärr haft lite fullt upp med mina naturkurser så inte fokuserat på att uppdatera här så mycket med det kommer många fler kurser strax 🙂

      Gilla

  2. Hej
    Kan du lägga andra uppdragerna(2,3,4)? läser du den kursen på hermods? Vilken lärare har du? Jag är tacksam att lägga andra uppdragerna, tack

    Gilla

  3. och finns inte fråga tre av uppdrag 1
    Fråga 3: Det dramaturgiska perspektivet
    Utgå från Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och beskriv några (2-4 st.) av dina egna inramningar och använd teorins terminologi. För omdömen B-A ska du även värdera teorin med nyanserade omdömen utifrån dess styrkor och svagheter.

    Gilla

    1. Hej, tack. Jag ska titta på det och uppdatera lite senare idag. Anledningen till att vissa frågor inte läggs upp är för att de har så personliga svar och jag vill helst inte ha det upplagt på nätet.

      Gilla

  4. hej!
    skulle du ha lust att hjälpa mig med en lättare förklaring ang fråga 3. behöver ett bollplank om hur jag ska tänka. har antagligen överanalyserat frågan och sitter nu pall.

    mvh

    Gilla

    1. Hej!
      Absolut, jag är ute just nu men om ett par timmar så kan jag kolla in i frågan lite mer. Var det något specifikt du tänkte på?
      Ha det bäst!

      Hälsningar
      Joe

      Gilla

    2. Hej igen.
      Har uppdaterat uppdraget med den frågan. Du kan gå in och läsa. Tycker du att det känns knepigt efter det så är det bara att skriva så löser vi det!
      Lycka till

      // Joe

      Gilla

  5. jag förstår att du använde USA och afroamerikaner som ett ämne för att studera. men jag hoppas att du vet att det är falskt. afroamerikaner har mindre chans att bli skjutna av polis än vita, afroamerikaner har mindre respekt för polis och är mer benägna att vara våldsamma mot polis, samt har i större utsträckning vapen.
    hur många svenskar blev våldsamma när en polis skönt en med downsyndrom med alldeles för många skott jämnfört med hur många afro som skyller på rasism och lägger ved på sin egna eld för att döda poliser?

    Gilla

    1. Hej
      Vanligtvis bortser jag ifrån kommentarer som bygger helt på subjektiv fakta, utan någon referens.
      Men försök nu ha respekten tillbaks och läs det jag skriver och försök förstå hur man ser på statistik och sannolikhet.

      Du säger:
      1. Afroamerikaner har mindre chans att bli skjutna av polis än vita.
      – Det du säger stämmer inte. Konstatera att jag skrev aldrig ”antal” utan ”chans”.
      Totalt sätt dödades 2019: 205 afroamerikaner samt 312 vita.
      Men afroamerikaner i USA står endast för 12,3% av befolkningen i USA. Dvs om du räknar på sannolikheten eller skjutningar per hundra tusen så är det nästan 7 gånger större chans att bli skjuten om du är afroamerikan sätt till vit hy.
      Källa: https://www.statista.com/statistics/585152/people-shot-to-death-by-us-police-by-race/

      2. Afroamerikaner har mindre respekt för polis än vita.
      Sätt till statistiken ovan så har jag full förståelse för att de har mindre förtroende dock är det inget vi kan mäta och därför går det inte heller att använda som ett argument. Jag kan likväl påstå motsatsen utan att du skulle kunna motbevisa mig på ett adekvat sätt.
      Kräver ingen källa utan bara sunt förnuft.

      3. Fler afroamerikaner äger vapen sätt till de vita populationen i USA.
      – Igen tyvärr fel. 2014 såg man att 36% av de vita äger ett vapen medan endast 24% av de afroamerikaner som i tillägg till det endast är 12,3% av befolkningen, dvs på total befolkning ligger lägre.
      Källa:
      https://qz.com/1215905/gun-ownership-in-the-us-by-race-and-gender/

      Så gör mig en tjänst, läs det jag skrivit. Tänk och försök resonera kring objektiv fakta. Jag lovar dig att i längden kommer detta göra dig gott. 🙂
      Tack för att du läste.
      // Josef S

      Gilla

Lämna ett svar till Joe Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: